Hållbara investeringar en viktig drivkraft på CSR-området

För många verksamheter är investerare en viktig intressentgrupp då det är deras åsikter om företagets prestanda som avgör om aktien skjuter i höjden, eller störtdyker. Det har också på senare år blivit mer och mer uppenbart vilken makt finansbranschen har på CSR-området då en försäljning av ett innehav pga. bristande ansvarstagande ger en verksamhet en mycket tydlig signal om att dess ”License to operate” håller på att upphöra.

Ett exempel på detta är Stora Enso som nyligen ertappades med barnarbetare i Pakistan och kort efteråt blev uteslutna ur Swedbanks hållbarhetsfond. En tydlig markering av att det sätt Stora Enso sköter sin verksamhet på inte kan klassas som ansvarsfullt.

Det har länge varit en diskussion bland ekonomer om hållbara investeringar är lönsamma eller inte, och det finns en mängd undersökningar som pekar i olika riktningar. Det man bl.a. kommit fram till är att hållbara investeringar kan göras enligt olika strategier och att valet av strategi avgör hur lönsam investeringen blir.

Vid val av investeringsobjekt för en fond med en hållbar profil kan man välja att göra ett negativt urval, dvs välja bort företag med egenskaper man vill undvika, t.ex. inom vapen- eller porrindustrin. Det blir då en slags ”avstå-fonder”. En annan strategi är att istället välja ut de företag som ligger långt framme vad gäller hållbarhetsfrågor, dvs. göra ett positivt urval. Man tittar då på allt från risker för negativa miljöhändelser till risk för kränkning av mänskliga rättigheter och väljer ut de bästa företagen i varje bransch.

När man analyserat dessa två typer av fondstrategier har man kommit fram till att ett urval baserat ett negativt urval inte nödvändigtvis ger en högre avkastning även om riskerna minskas. Ofta ger ett negativt urval en sämre avkastning eftersom potentiellt lönsamma företag utesluts ur portföljen. Ett urval baserad på en positiv screening ger däremot som regel inte en sämre avkastning, utan i flera fall en bättre portföljavkastning än genomsnittet (Olsson, 2007, Environmental Risk and Portfolio Performance, Handelshögskolan Umeå).

Men för att driva utvecklingen framåt bör inte hållbara investeringar begränsas till en viss typ av fonder, utan behöver förekomma generellt i mycket större utsträckning än vad de gör idag. För att stödja investerare har FN tagit fram 6 principer för ansvarsfulla investeringar, Principles for Responsible Investment (PRI). Ett internationellt nätverk av investerare arbetar för att omsätta de sex principerna för ansvarsfulla investeringar i praktiken. Målet är att man genom att integrera hållbarhetsprinciper i beslut om investeringar och ägarpraxis ska styra mot mera ansvarsfulla investeringar och därigenom driva på CSR-arbetet i företagen.

Ett annat betydelsefullt initiativ är Dow Jones Sustainability Index (DJSI) som är en familj av index som utvärderar hur hållbara de 2500 största bolagen på Dow Jones Global Total Stock Market är, vilket kan verka som en drivkraft för ökat ansvarstagande.

Detta låter ju bra, men i praktiken finns det mycket kvar att önska vad gäller ansvarstagande i finansvärlden. Läste en artikel i Miljö & Utveckling för lite sedan som beskrev att det finns en stor okunskap i branschen och att man i stor utsträckning inte tycker att man behöver ta något speciellt ansvar eftersom man” bara” är en förmedlare av kapital och att det är kunden som avgör. Men skulle alla tänka så, hade CSR knappt existerat som begrepp överhuvudtaget.

Om man tittar på ett isolerat hållbarhetsproblem nämligen klimatförändringarna finns här en stor hållbarhetsutmaning för investerare eftersom enorma tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i fossila bränslen som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Genom att flytta dessa tillgångar till hållbarare investeringsalternativ som miljöteknik kan vi dels jobba för att minska klimatförändringarna men också minska riskerna för att våra pengar går upp i rök när kolbubblan spricker. För den som vill få en bättre förståelse för denna problematik finns det en väldigt pedagogisk grafik på Carbon Tracker Initiative (CTI) hemsida.

Sammanfattningsvis har finansmarknaden alltså nyckelroll att spela vad gäller att driva fram mer ansvarstagande företag. Det finns idag en mängd verktyg och initiativ på området, men än så läge är de hållbara investeringarna bara en droppe i börshavet.

Läs mer:

• Principles for responsible investment (PRI)   UNEP
• Swedbank utesluter Stora Enso   SvD näringsliv
• Carbon Tracker Initiative (CTI) interactive

/Marie Pettersson

Hållbarhetstrender 2014

Såhär i början av året är det alltid lite spännande att försöka förutse hur saker och ting ska utveckla sig. Vad som kommer att ske på hållbarhetsområdet beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Men nedan är några av de tänkbara hållbarhetstrender som vi kan komma att se under 2014.

Investerarna flyr fossila bränslen
Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend.

Ökad öppenhet
Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför.

Främjande av lokala initiativ
De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum.

Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade
Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området.

Hållbarhet och hälsa hand i hand
Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till.

Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation.

Läs mer:
5 Reasons to Be Optimistic about Sustainability in 2014   Triple Pundit
Great CSR Leadership Examples for 2014   Triple Pundit
2014 is the year for a strong, unified business voice on climate policy   The Guardian

/Marie Pettersson