Mångfald i arbetslivet – en win-win situation

Att arbeta med mångfald i arbetslivet,  även kallat för Diversity Management, kan vara en win-win situation för både företag, arbetssökande och staten.

Att Sverige har problem med integration, som i och för sig alla andra länder i Europa också har, är ingen nyhet. Att politikerna och statsapparaten inte har lyckats med sina integrationsförsök de senaste 30 åren är ingen nyhet det heller. Men det finns fler aktörer än bara staten och immigranter. Företagen kan inom ramen för sitt sociala ansvarstagande hjälpa till att lösa ett samhällsproblem och samtidigt tjäna pengar. Genom att skapa en inkluderande arbetsorganisation och genom att bygga upp en personalstyrka som återspeglar samhället kan företagen öka sin affärsnytta genom att få tillgång till kunskap om nya kundgrupper och deras preferenser. Detta gäller i högsta grad företag vars produkter och tjänster vänder sig direkt till slutkonsumenten.

År 2015 kommer ca 27 % av befolkningen i arbetsför ålder att ha utländsk bakgrund enligt rapporten  ”alla är olika – mångfald i arbetslivet” från Näringsdepartementet 2000.

2005 stod utrikesfödda för ca 13 procent av den totala livsmedelskonsumtionen med en köpkraft på drygt 14 miljarder kronor per år. Dessa siffror lär inte ha sjunkit sedan dess. Och utrikes födda konsumerar så klart inte bara livsmedel. Denna del av den svenska befolkningen har en köpkraft som inte får underskattas. Att veta vad denna kundgrupp vill köpa är värdefull information för företagen. Hur får man tag i information om utrikes föddas preferenser? Svaret är via de egna medarbetarna. Ett bra exempel på hur man kan dra nytta av de anställdas kunskap är Mc Donalds som följde en anställds råd och lanserade en burgare anpassad till de matpreferenser som muslimska personer har. Burgaren är en storsäljare på  Rosengård och i Rinkeby.

Även Ikea och SEB har uppmärksammat utrikes födda som kundgrupp. Båda företagen  anställer strategiskt utifrån ett mångfaldsperspektiv då språkkunskaper står i fokus. Att bli betjänt av en person som talar samma språk som kunden själv har visat sig leda till affärer.

Ytterligare ett argument för att rekrytera brett är att hela arbetsmarknaden står till företagets förfogande och att man har chans att rekrytera den mest kompetenta personen om man bortser ifrån fördomar när det gäller etnisk bakgrund, religion, funktionshinder, sexuell läggning mm. Detta är framför allt i tider som denna – när ekonomin sätter fart igen, fyrtiotalister pensionerar sig och det snart kommer att råda brist på arbetskraft inom de flesta sektorer – en smart affärsstrategi.

Och vad är den  positiva bieffekten av att företagen satsar på att arbeta med mångfald? Svenska staten får draghjälp i arbetet med integration och samhällskostnaderna sjunker. Win-win i mina ögon

De som är intresserade av mångfaldsfrågor  kan jag tipsa om konferensen Innovation och tillväxt genom mångfald som ges den 23-24/3 i Malmö

/Iris Rehnström

Scandic ett exempel för lönsamt mångfaldsarbete

Scandic bygger vidare i sitt mångfaldsarbete. Scandic har redan sedan tidigare en tung profil när det gäller mångfaldsarbete. Hotellkedjan är speciellt känd för sitt arbete med anpassning för funktionsnedsättning. För några år sedan bildades inom Scandic en arbetsgrupp som bestod enbart av personer med funktionsnedsättning. Denna arbetsgrupp skulle identifiera speciella behov som personer med funktionsnedsättning har när de tar in på ett hotell, samtidigt som man skulle hitta lösningar som tillgodose behoven. Detta arbete resulterade i en en rad anpassningar på alla Scandic hotell såsom speciella toalettsitsar, hanikappanpassade rum, hörselslingor, glutenfri mat mm.  Denna mångfaldssatsning i företaget har lett till att Scandic har fått en ny kundgrupp och mycket publicitet. Bland annat rekommenderar De Handikappades Riksförbund, förkortat DHR Scandic som det självklara valet till sina medlemmar.

Nu tar Scandic arbetet ett steg längre. Man byggde ett handikappanpassat designhotell i Oslo som med sina designade lösningar skapar en naturlig miljö för både personer med och utan funktionsnedsättning. Hotellet präglas av en lång böljande receptionsdisk, spännande materialmöten och hippa lysdioder, se bilden nedan. En sak är klar. Scandic har lyckats att ta tillvara på personalens olikheter och skapa affärsnytta utifrån de anställdas kunskaper, erfarenheter och olika bakgrund. Affärsnyttan är tydligen så stor att man har bestämt sig att bygga in handikappanpassningen redan i designfasen.

Jag hoppas att detta exempel kommer att öppna ögonen för flera företag när det gäller att bejaka och tillvarata mångfald i arbetslivet och skapa lönsamma affärer.

Visst blir man sugen att ta in på hotell?

/Iris Rehnström