Kyrkan tar ton i klimatdebatten

Ärkebiskop Anders Wejryd skriver idag på DN Debatt att Sverige bör sluta skylla på andra länder i klimatfrågan och agera själva. Ärkebiskopen skriver att varje svensk orsakar 50 % mer koldioxidutsläpp än världsgenomsnittet och att vi bör minska våra utsläpp med minst 40 % innan 2020. I december ska ärkebiskopen anordna ett klimatmöte för världens andliga ledare i Uppsala.

Särskilt inbjudna är ett trettiotal andliga ledare och opinionsbildare från jordens alla hörn: Buddhister, hinduer, muslimer, judar, taoister, kristna och naturreligiösa. Tillsammans ska de trettio underteckna ett manifest som jag hoppas ska kunna fungera som vägledning i FN:s internationella klimatförhandlingar./DN

Bra initiativ, vi behöver klara besked och direktiv från alla samhällets ledare och förgrundsgestalter. Vi ska dock komma ihåg att det finns många religiösa som tycker något helt annat. Minns inte vem som uttryckte följande citat, men det visar med all önskvärd tydlighet att inte heller religionerna är eniga i klimatfrågan: ”God gave us oil and we should use it!” Var det inte även Palin som uttryckte något liknande om oljefyndigheterna i Alaska? Läste även i Isabella Lövins bok Tyst Hav om någon frireligiös västkustfiskare som i praktiken tjuvfiskade utanför Afrika som menade att ”Det Gud sått, ska man skörda”. Så det finns nog en hel del vanföreställningar och attityder att ta tag i inom miljö- och klimatområdet, även för våra religiösa ledare.

Läs mer:

• Skyll inte klimatproblem på länder utanför Sverige DN Debatt
• Svenska kyrkans arbete med klimatfrågan
• Kyrkan pressar Reinfeldt Miljöaktuellt

/Daniel Eriksson

Fp och M oense om klimatåtgärder

I går presenterade Folkpartiet sin syn på klimatåtgärder på fordon och bränslen och idag kontrade Moderaterna. Största skillnaden som jag kan utläsa är att folkpartiet vill slopa subventionerna på biodrivmedel, annars verkar man inte vara så oense som man först kan tro, alla vill vara duktiga i klimatdebatten. Båda vill till exempel lyfta nästa generations drivmedel. Folkpartiet svänger sig dock med lite för många klyschor, som att alla biobränslen inte är bra och att amerikansk majsetanol ger höga utsläpp av koldioxid, vilket borde vara allmänt känt vid det här laget och inte längre är intressant i debatten. Någon annan blogg skrev att fp slår in öppna dörrar och det är bara att hålla med.

Moderaterna presenterade bland annat ett mer långtgående program på tolv punkter:

1. Skärpta EU-krav att personbilar får högst släppa ut 95 g koldioxid per km 2020.
2. Ny EU-standard om ökad inblandning av etanol till 15 procent i bensin och 10 procent biodiesel i diesel 2015.
3. EU-standardisering ur ett livscykelperspektiv av alla fordonsbränslen inklusive biobränslen.
4. Utredning om fordonsbränslen ska föras in i EU:s utsläppsrättshandel efter 2012.
5. Rikta mer pengar inom EU:s forsknings- och utvecklingsprogram till miljövänlig fordonsutveckling.
6. Undanröj EU-tullar som hämmar klimatvänlig teknikimport på fordonsområdet.
7. Anpassa miljöbilsdefinitionen för att driva fram nästa generations miljöbilar.
8. Ersätt miljöbilspremien med slopad fordonsskatt i fyra år vid inköp av nästa generations miljöbilar.
9. Öka forsknings- och utvecklingsresurser riktade till utveckling av elbilsteknik. 10. Fortsatt skattesubvention av första generationens biobränslen till 2014, andra generationens biobränslen får längre skattesubvention.
11. Sänkt fordonsskatt för dieselbilar med partikelfilter till bensinbilsnivå, samtidigt som fordonsskatten för dieselbilar utan partikelfilter höjs.
12. Den svenska MK1-dieseln bibehålls under utfasningstiden av dieselbilar utan partikelfilter för att hålla nere partikelutsläppen.

/DN debatt

Att moderaterna har ett så stort fokus på EU-gemensamma åtgärder är intressant och glädjande, bara man inte tar det som en ursäkt för att gå långsammare framåt i Sverige än man gör idag.

Läs mer:

• Vi moderater vill slopa fordonsskatten på miljöbilar DN Debatt
• Förhastat av regeringen att stimulera biobränsle DN Debatt

/Daniel Eriksson

Vad händer vid 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 graders temperaturhöjning?

DN fortsätter sin artikelserie om klimatförändringar. Det finns artiklar om vad som händer vid en, två, tre, fyra, fem, respektive sex graders temperaturhöjning. Dessutom har de en intressant frågelåda där Christian Azar svarar på frågor kring energi och teknik, Ingela Ahlin svarar på frågor kring maten och klimatet, Erland Källen svarar på frågor kring klimatfrågan och Lotta Bångens svarar på frågor kring klimatvänligt boende.

Jag tycker inte att DN kör skrämselpropaganda som vissa andra tycks göra. Visst kan detaljer i rapportering och artiklar vara felaktiga, klimatmodeller kan vara opålitliga, andra intressen kan påverka debatten, men i vilket fall verkar det mycket sannolikt att vi kommer få stora problem om vi fortsätter utsläppen av växthusgaser i samma takt som nu. Vilka problem vi kommer att få och i vilken utsträckning är det väl ingen som riktigt vet, men varför chansa? Vi behöver sänka vår energiförbrukning, hitta alternativ till fossila bränslen och kanske framförallt vänja oss vid en mindre energislukande tillvaro. Det är en jobbig insikt att ens livsstil inte är hållbar! /Daniel Eriksson

Energimyndigheten visar framfötterna, vill ha 6 000 vindkraftverk i Sverige

På DN Debatt skriver idag Energimyndigheten att de vill utöka antalet vindkraftverk i sverige från 800 till 6 000.

Svensk vindkraft producerar i dag 1,4 terrawattimmar el. Sveriges nationella planeringsmål för elproduktion från vindkraft bör sättas till 30 TWh år 2020, det vill säga avsevärt högre än nu gällande 10 TWh till år 2015. Annars klarar vi inte att nå upp till EU:s målsättning att 20 procent av all energiproduktion år 2020 ska komma från förnybara källor. Det förutsätter i sin tur en ökning från dagens cirka 800 vindkraftverk till mellan 3 000 och 6 000 verk.

Ett mycket bra förslag. Artikeln förklarar på ett bra sätt problematiken i Sveriges energiförsörjning, om den nu ska bli hållbar. Vattenkraften är utbyggd, solenergi ligger lite längre fram i tiden, vågkraft likaså, bioenergin räcker inte till. Kärnkraft kan i och för sig vara ett alternativ om man endast ser till växthusproblematiken. När det gäller vindkraft är Tyskland och Danmark föredömen med en relativt stor del av sin energiproduktion från vindkraft. I Sverige har det gått långsammare, till stor del på grund av alla överklagande. På något sätt måste det nationella och det globala intresset gå före lokala bakåtsträvare. En klassisk NIMBY, Not In My Back Yard. Man är kanske till och med för vindkraft, men någon annanstans, inte där jag bor. Snurrande ”vindmöllor” har faktiskt varit en del av kulturlandskapet i hundratals år, vilket är lätt att glömma bort. Korsfeldt föreslår i debattartikeln en enklare tillståndsprocess och att vinkraftsinvesterarna endast ska behöva ha kontakt med en myndighet. Bra förslag som borde ha genomförts för 10 år sedan. Vi kan bara hoppas att regering och riksdag är tillräckligt modiga och insiktsfulla för att ta till sig budskapet och komma med rätt beslut i frågan.

Ett energialternativ man dock inte får glömma bort är besparingar. Den kWh vi INTE använder, behöver inte produceras. Enligt uppgift är 20 % av hushållens energiförbrukning så kallad ”standby-el”, dvs energi vi inte behöver. Datorer, videoapparater, laddare osv som står och drar el när vi inte använder dem. En annan stor energikälla som inte är fullt utbyggd är spillvärme från industrin, där det fortfarande finns en stor potential. När det gäller framtidens energiförsörjning är det många bäckar små som gäller, det finns inte en enkel lösning. Hela rapporten finns som pdf! /Daniel Eriksson