Stärk din konkurrenskraft med CSR och hållbarhet i kristider

Nästan dagligen ser vi de tråkiga rubrikerna om neddragningar i takt med att krisen i omvärlden fördjupas. När ekonomin visar negativa siffror är det naturligt att dra ned på utgifterna. I ett sådant läge kan det vara frestande för vilken ekonomichef som helst att skära bort sådana ”extravaganser” som miljö- och hållbarhetsarbete kan tyckas vara. Men att se hållbarhetsarbetet som en lyx att enbart unna sig i goda tider är en total felbedömning.

Att inkludera hållbarhet i sin affärsstrategi blir vanligare och vanligare och en viktig konkurrensfördel, speciellt i kristider som dessa. När marknaden krymper gäller det att ha det där ”lilla extra” som gör att kunderna väljer just er produkt. Då kan ett ambitiöst hållbarhetstänk vara det som får vågen att vippa över till er fördel.

Det är i sämre tider när tempot i verksamheten går ned som man kanske på ett annat sätt har tid att formulera strategier för framtiden. En amerikansk undersökning visar att 42% av företagen ser hållbarhet som en nyckelfråga. Det blir mer om mer självklart att ta med hållbarhet i policy och styrning av verksamheten. Studien visar också att man räknar med att tjäna på sitt hållbarhetsarbete. En global studie visar på att nästan 50% av ekonomicheferna ser hållbarhet som en mycket betydelsefull faktor för företagets ekonomiska utveckling. Och generellt sätt blir kopplingen mellan hållbarhet och lönsamhet tydligare och tydligare.

I dåliga tider behöver ofta verksamheten en personalstyrka som ger 110% för att hålla sig flytande och kanske även kunna expandera. Hur får man då personalen att prestera på och kanske även över max? En viktig del är att de känner delaktighet i organisationen och att deras insats leder till ett högre syfte. Att veta att man jobbar i ett ansvarstagande företag som tänker på allt från förhållanden i underleverantörers fabriker, miljöpåverkan till de egna anställdas välmående kan vara en avgörande motivationsfaktor.

Så egentligen är valet enkelt och extra viktigt i dessa tider av ekonomisk oro. Hoppa på hållbarhetståget och satsa på dessa frågor för att gå stärkt ur den ekonomiska krisen!

Läs mer:

• Nearly 50% of CFOs Say Sustainability is Key Driver of Financial Performance   Environmental Leader
• Sustainability is Key, 42% of Companies Say   Environmental Leader
• Corporate Social Responsibility for Profit   Forbes
• Does Corporate Social Responsibility Increase Profits?   Environmental Leader
• MIT Study Shows that Sustainability is Profitable   Triple Pundit

/Marie Pettersson

Vad är havet värt?

Haven är gigantiska ekosystem vars tjänster är värda oskattbara summor. Men klimatförändringarna leder till att stora värden kommer att gå förlorade. Detta lyfts upp i en ny rapport som samordnats från Stockholm Environment Institute (SEI). Man räknar med att haven kan förlora upp till 2 biljoner US-dollar årligen i värde, år 2100

I studien ”Valuing the Ocean” räknar man på vad det kostar att förstöra haven. Detta är av yttersta vikt eftersom den här typen av kostnader ofta försvinner i de kostnads- och nyttoanalyser som styr dagens politik.

Man tittar på hur kostnaderna i fem olika kategorier kommer att förändras under de kommande 50 till 100 åren. Dessa kategorier är fiske, turism, stigande havsnivåer, ökade stormar och havet som kolsänka. Man har räknat på både ett högt och ett lågt utsläppsscenario.

Men dessa kostnader är inte något som är hugget i sten. Studien ger en indikation på priset för de framtida miljöskador i haven. Skador som fortfarande kan undvikas.

Läs mer:

• Rapport: Valuing the Ocean

/Marie Pettersson

Obamas politik inte så grön som förväntat

Det har snart gått tre år sedan president Obama kom till makten i USA. Det stora slagordet under hans presidentvalskampanj var ”Change” något som även skulle gälla på miljöområdet. Som de flesta vet var miljöpolitiken under George W Bush en ändlös plåga och förväntningarna var därför höga på vad Obama skulle kunna åstadkomma.

Hur ser då facit ut såhär nästan tre år senare? Besvikna röster har hörts på senare tid. Al Gore har ju t.ex. uttryckt sin besvikelse över Obamas misslyckande på miljöområdet i en artikel i Rolling Stone för någon månad sedan. Nu är det kanske inte fullt så illa även om Obama inte kommit i närheten av att infria de på honom högt ställda förväntningarna.

Bland de positiva förändringar Obama har lyckats uppnå så här långt är att stärka amerikanska naturvårdsverket EPA. En annan positiv förändring som gått igenom under Obamas presidentperiod är ett avtal med biltillverkare om att öka energieffektiviteten i bilarna. Och dessutom har han genom Clean Air Act deklarerat att utsläpp av växthusgaser äventyrar välstånd och hälsa hos befolkningen.

Bland de mindre lyckade insatserna återfinns beslutet att tillåta utökad oljeborrning ute till havs även efter katastrofen förra året med Deep Water Horizon, samt att även fortsättningsvis tillåta miljöförstörande kolbrytning samt misslyckande med att reglera naturgasindustrin för att nämna några exempel.

Men det finns fortfarande områden där Obama har chansen att visa prov på sin handlingskraft som att förbjuda dragning av oljeledning från Kanada till Mexikanska golfen och att t.ex. stödja EPA:s nya standard mot ozonföroreningar som ger upphov till hälsoskadlig smog.

Nu är ju farhågorna stora att de betydande ekonomiska problem som USA måste tackla även fortsättningsvis kommer att innebära att miljöproblemen kommer i skymundan. Samtidigt förstår fler och fler amerikaner att det är genom att bygga en ekonomi baserad på ren förnyelsebar energi som nationen kan bli starkare och skapa nya jobb. För att bli återvald bör därför Obamas budskap vara att ekonomisk tillväxt och skydd av miljön är två sidor av samma mynt.

Läs mer:

• Hidden In The Budget: The End Of Almost Every Major Environmental Regulation   Fastcompany
• Everyone thinks Obama is doing a bad job on the environment   Grist
• Forum: Assessing Obama’s Record on the Environment   Yale Environment 360
• How President Obama can reclaim his green cred   Los Angeles Times
• Al Gore: Climate of Denial   Rolling Stone
• Obama announces new automobile efficiency standards – July 29, 2011   Nature news blog

/Marie Pettersson

Ekosystemtjänster viktiga för Skånes gröna strategiarbete

I början på veckan närvarade jag på kick-offen för strategiarbetet för grön struktur i Skåne tillsammans med representanter från Skånes flesta kommuner samt Region Skåne. Själv höll jag ett föredrag om ekosystemtjänster. Jättekul att få bidra med kunskap om detta viktiga område! Det var dessutom roligt att se att intresset var stort och det kom många frågor efteråt.

Tycker att det är bra att man börjat knyta ekosystemtjänster till ekonomiska värden som kan gå förlorade om vi inte tar ett större ansvar för vår miljö. Kopplingen mellan dessa tjänster och ekonomi förtydligades ju i rapporten The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) som kom förra året och det är ett bra dokument att ta avstamp i.

För Skånes del så står vi inför stora utmaningar. Befolkningen ökar hela tiden och det leder ju till ett ökat uttag av olika typer av resurser i form av ekosystemtjänster och naturresurser. Här behövs det en analys av kostnader i form av förlorade ekosystemtjänster beroende på olika ingrepp och sedan strategier för att optimera det vi har. Strategisk resurshantering helt enkelt.

En viktig del i arbetet kommer att bli dialog mellan olika intressentgrupper. Det finns många olika viljor vad gäller Skånes utveckling. Politikerna har förstås sin vision, markägarna vill slå vakt om sina intressen och naturskyddsföreningen vill bevara naturen i så stor utsträckning som möjligt för att ta några exempel. Självklart finns det även synergieffekter att ta vara på. Men på något sätt behöver en samordning ske för att nå ett resultat som så många som möjligt kan vara nöjda med och som bidrar till en hållbar framtid för Skåne.

Ska bli spännande att se hur man väljer att planera Skånes gröna framtid framöver.

Läs mer:

• Strategi för en grön struktur i Skåne Region Skåne
• The Economics of Ecosystems and biodiversity TEEB

/Marie Pettersson

 

Fortsatt liten marknadsandel för miljömärkta varor

Trots relativt hög miljömedvetenhet spenderar svenska hushåll endast en obetydlig del av sin disponibla inkomst på miljömärkta varor, 0,53 % närmare bestämt enligt en färsk undersökning. För fyra år sedan låg den här siffran på 0,35 %, så visst har en ökning skett, men en försvinnande liten sådan. Fortsätter vi i den här takten kommer det att ta 800 år innan alla inköp är miljömärkta…

Måste erkänna att jag trots bättre vetande ibland väljer icke miljömärkta alternativ även när det tillhandahålls märkta varor. Och nu får jag förstås skämmas lite eftersom jag borde leva som jag lär. Samtidigt finns det ju fler drivkrafter än bara miljö. Ekonomi är en sådan drivkraft och miljö och ekonomi bör helst dra åt samma håll för gynnsammast effekt. Därför blir det väldigt svårt att få teori och praktik att gå ihop vid t.ex. inköp av en kyckling. Jag vill så gärna köpa det miljömärkta alternativet, det kliar verkligen i fingrarna, men det går ju inte. Ekonomen i mig slår till och säger stopp. Det går inte att motivera den flera gånger högre kostnaden som skulle uppstå. Och sambon som redan tycker att det är lite si och så med de miljömärkta varor som bara kostar lite mer, skulle få hjärtsnörp. Det slutar oftast med dåligt samvete och en stackars oekologisk fågel i kundvagnen.

I ovan nämnda undersökning drar man just slutsatsen att det handlar om pris samt ett begränsat utbud. Priset behöver pressas för att fler ska handla. Det behöver även komma miljömärkta alternativ i fler varugrupper och fler alternativ inom varje varugrupp. I slutändan tror jag att det handlar om att det måste bli billigare och lättare att göra rätt. I en inte allt för avlägsen framtid vill jag slippa ställas inför moraliska dilemman under den stressiga inköpsrundan efter jobbet. Jag vill att alla val ska vara hållbara!

Högt pris och smalt utbud avskräcker Sydsvenskan

/Marie Pettersson

Viktigt för företag att jobba med biologisk mångfald

De senaste åren har mycket fokus vad gäller miljöfrågor legat på klimat och klimatförändringar. Frågan är förstås viktig och många företag har aktivt börjat jobba med sin klimatpåverkan eftersom det är något som går att mäta och relatera ekonomiska vinster till.

Något som inte är lika enkelt men minst lika viktigt att jobba med är företagens påverkan på biologisk mångfald. Frågan kom upp ordentligt på agendan förra året då det internationellt var den biologiska mångfaldens år. Året kulminerade som bekant med konventionen för biologisk mångfald i Nagoya, Japan och en systerorganisation till IPCC nämligen IPBES (The Intergovernmental Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) bildades.

I samma veva kom WWF´s Living Planet Report som täckte in 2 500 arter på 8 000 platser och som kom fram till att vi idag använder resurser som motsvarar ”avkastningen” från 1,5 jordklot varje år. Inte speciellt hållbart med andra ord. Och inte att förglömma är förstås TEEB – The Economics of Ecosystems and Biodiversity som visar på hur beroende ekonomin är av ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

Nu uppmärksammas frågan om påverkan på biologisk mångfald hos fler och fler verksamheter.

”Biodiversity has to be part of the environmental equation for businesses nowadays”. Dax Lovegrove, WWF ´s head of business and industry.

Men vad kan man då konkret som företag göra. Att mäta sitt företags påverkan på biologisk mångfald är inte helt enkelt. Det går idag inte att mäta avtryck på samma sätt som man gör för koldioxid. Men istället kan man identifiera var riskområdena finns. Vilka processer inom företaget leder till minskad biologisk mångfald och vilka arter eller grupper av arter riskerar man att påverka negativt? Genom att analysera och värdera risker och även möjligheter får man ett underlag för att ta fram handlingsplaner på detta område och jobba med det inom ramen för strategisk resurshantering.

De ekonomiska fördelarna med att jobba med dessa frågor är på kort sikt kanske inte lika tydliga som när man jobbar med klimatfrågan, men de lokala fördelarna kan bli stora, liksom den positiva inverkan på företagets rykte och varumärke. PricewaterhouseCoopers undersökning 2010 visade att bara 18 av världens 100 största företag nämnde biologisk mångfald, eller ekosystem i sin årsrapport. Än så länge tittar man mest på leverantörssäkerhet. Man behöver här förstå det större perspektivet, att biologisk mångfald är en viktig del av företagets strategiska resurshantering.

Samtidigt börjar vd-arna se mera möjligheter än risker med biologisk mångfald, hela 59% enligt en undersökning av McKinsey, samma siffra vad gäller klimatförändringar var t.ex. 2007 endast 29%.

Fler och fler verksamheter tar nu ansvar för sin verksamhet i ett brett perspektiv som bl.a. inkluderar denna fråga. Frågan om värdering av biologisk mångfald kommer att stötas och blötas länge än. Men positivt är att så många verksamheter fått upp ögonen för och börjat jobba med denna viktiga fråga.

Läs mer:

• How to measure your firm’s biodiversity footprint The Guardian
• Staying power – the green economy concept IUCN
• Living Planet Report 2010 WWF
• The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB)

/Marie Pettersson

Peak Oil – och ingen bryr sig?

I förra veckan hörde jag på Klotet i P1 att Internationella Energiorganet (IEA) nu säger att 2006 var det år då det producerades mest råolja i världen och att det sannolikt aldrig någonsin kommer att produceras lika mycket råolja. Denna stora nyhet verkar helt ha gått förbi de flesta och debatten efteråt har varit obefintlig. Vad beror det på? Beror det på okunskap, ointresse eller på att det inte är så viktigt?

Om vi börjar från början så är Peak Oil, eller oljeproduktionstoppen, den tidpunkten när det produceras som mest olja i världen för att sedan minska igen. Tidpunkten när detta sker är beroende av en stor mängd faktorer varav mängden uppumpad olja, efterfrågan, mängden oljereserver, mängden nya oljefynd och hastigheten för hur snabbt man kan pumpa upp oljan är de viktigaste parametrarna. Det är alltså en blandning av tillgång, efterfråga och tekniska/fysiska möjligheter som avgör när oljeproduktionstoppen inträffar. När detta skulle ske har länge debatterats men innan den debatten avslutats har toppen alltså redan varit!

Vad innebär då detta? Det kommer att leda till att tillgången på råolja kommer att minska. Samtidigt finns det många växande ekonomier som efterfrågar mer olja. Resultatet blir att oljan blir dyrare. Att IEA nu erkänner att produktionstoppen var redan 2006 innebär att det nu är definitivt slut på eran med billig olja. Konsekvenserna kommer att bli flera (vilket jag var med om att beskriva i en rapport redan 2007) och den mest uppenbara är att energipriset går upp. Detta leder till stor påverkan på ekonomin men också till att nya affärsmöjligheter öppnar sig. Alla former av alternativa energikällor kommer att bli mer konkurrenskraftiga. I Sverige tänker vi då huvudsakligen på bioenergi, men i stora delen av världen tänker man i stället kol och tjärsand. Att använda kol och tjärsand som energikällor är mycket värre för miljön än att använda olja. Att IEA inte är så oroliga för energisituationen nu när oljan minkar beror just på möjligheten till dessa energikällor att hålla upp energiproduktionen.

Den mest troliga utvecklingen nu är alltså att vi kommer att få dyrare energi och en ännu smutsigare energiproduktion i världen. I Sverige borde vi satsa på att exportera vårt kunnande i fossilfri energiproduktion, både för att utnyttja affärsmöjligheterna och för att medverka till en renare framtid.

Om vi återgår till den ursprungliga frågan: vad beror avsaknaden av debatt på? Till stor del tror jag att det beror på okunskap men också på att IEA har varit så lugnande med att energiproduktionen kommer att kunna hållas uppe med andra bränslen och därmed har man missat hur viktig denna fråga är.

Jag tycker det var bra att Klotet lyfte fram frågan om Peak Oil och jag hoppas att den svenska debatten tar fart så att vi får belyst vad detta kommer att innebära för ekonomin, för världen och för miljön.

/Markus Paulsson

Ekosystemtjänster viktiga för företag

Idag förlorar vi biologisk mångfald och ekosystemtjänster i en allt snabbare takt beroende på människans uttag av resurser och utrymme. På senare år har det blivit tydligare och tydligare att det inte bara handlar om förluster av estetiska värden, eller etiska frågor kring vad vi har rätt att göra med organismerna omkring oss. Det står nu klart att det även handlar om förlust av krassa ekonomiska värden.

Sternrapporten som kom 2006 redovisade t.ex. hur mycket det skulle kosta att skjuta upp klimatåtgärderna på obestämd framtid och det är ju den notan som vi får betala som läget ser ut nu. I slutet av juni kom en annan rapport som fokuserar på den ekonomiska betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster för företag. TEEB (The Economics of Ecosystems and Biodiversity) är en studie som visar på kostnaderna för förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett globalt perspektiv och jämför det med vad det skulle kosta att bevara dem istället.

TEEB for Business innehåller också tips och råd om vad företag bör göra för att vinna konkurrensfördelar genom att göra något åt dessa förluster. Jag hoppas att detta är något som kommer att komma på fler och fler företags agendor i framtiden.

Förhoppningsvis går de ekonomiska argumenten hem snart så att vi börjar agera.

/Marie Pettersson

Konsumtionshetsen driver miljöproblemen

De miljöproblem vi har idag beror i mångt och mycket på befolkningsutvecklingen och drivs av vår ständigt ökade konsumtion. En ny rapport från Worldwatch Institute visar på utvecklingens allvarliga konsekvenser. Risken är att konsumtionskulturen hindrar alla politiska försök att komma till rätta med klimatförändringarna. Den överdrivna konsumtionskulturen är snart det absolut största hotet mot planeten jorden.

Om vi inte inser att våra miljöproblem, allt från klimatförändringar till avskogning, drivs av ohållbara vanor så kommer vi inte att kunna lösa den ekologiska kris som hotar vår civilisation.
Erik Assadourian

Jag tror att dessa slutsatser är riktiga. Frågan är bara hur man kommer ur den här konsumtionsspiralen. Såg ett inslag på Aktuellt för en tid sedan om en familj som avhållit sig från all ”onödig” konsumtion ett helt år. Detta debatterades efteråt och slutsatsen var att det var alldeles utmärkt ur miljöperspektiv, men att våra ekonomiska system skulle kollapsa om alla gjorde så här. Tyvärr är det så att mycket av vår välfärd är baserad på en viss mängd konsumtion. Men finns det då ett sätt att växla över till en ”grön välfärd” som är hållbar i längden?

Läs mer:

• Ladda ner rapporten ”State of the World 2010: Transforming Cultures”
• Därför är konsumtionshetsen det största hotet Miljöaktuellt

/Marie Pettersson

Miljömedvetenheten minskar när ekonomin krisar

Enligt en undersökning som länsförsäkringar genomfört har finanskrisen gjort oss mindre miljömedvetna. Vi har tydligen blivit sämre på att både källsortera och släcka lampor. Visserligen ligger vi fortfarande på en hög nivå, men i alla fall. Dessutom har vi blivit mindre benägna att köpa ”miljövänliga” produkter. Det sistnämnda kan jag kanske förstå, då t.ex. kravmärkt kött kan vara betydligt dyrare än omärkt. Men det är svårare att smälta att ekonomin skulle påverka hur man sorterar sina sopor. Är det någon som har en teori? Är det verkligen så att krisen upptar så stor del av vår hjärnkapacitet att t.o.m enkla rutiner blir problematiska. Det får vi verkligen inte hoppas!

Fast på det stora hela är väl finanskrisen miljöpositiv eftersom vi konsumerar mindre vilket leder till färre transporter och minskad produktion.

Läs mer:

• Miljötänkandet minskar i krisen DN
• Svenskar tar allt mindre hänsyn till miljön Länsförsäkringar

/Marie Pettersson

Förlust av ekologiska resurser kostar också pengar…

Som sagt, visst är det typiskt att det knappt uppmärksammas alls att förlusten av världens naturresurser kostar mänskligheten minst lika mycket som den pågående finanskrisen. Detta framkommer i en EU-rapport som syftar till att försöka utreda vad förlusten av världens naturresurser har för påverkan på världsekonomin.

Världsekonomin förlorar enligt rapporten mellan en och tre tusen miljarder dollar per år bara genom att världens skogsområden ständigt minskar.

Läs mer:

• Avskogning kostar mer än aktiekrisen Vetenskapsradions webbplats
• The economics of ecosystems & biodiversity rapport
• Kris inte bara i finansvärlden TEM-funderingar

/Marie Pettersson