Den biologiska mångfalden viktig i marken

Fick ett mail häromdagen som började med ”long time no seen” och det var det verkligen. Det var åratal sedan jag hade kontakt med min gamle handledare på dåvarande Ekologiska Institutionen på Lunds universitet. Det var ett rätt överraskande mail. Nu såhär ett decennium senare hade den sista av mina forskningsartiklar blivit publicerad. Kanske den jag är mest stolt över eftersom jag kämpade i ett år för att få den molekylära tekniken att fungera, en teknik som ingen på avdelningen tidigare använt. Och jag minns att det var hemskt kul när resultaten i slutändan blev rätt intressanta.

Efter att ha blivit något missförstådd då i början på 2000-talet hade artikeln legat till sig och tiden kommit i kapp så att säga, så med en mindre avdamning hade den lätt blivit publicerad nu 2013. Skoj!

Min yrkesbana har ju tagit en annan väg sedan dess, men i slutändan handlar allt om hållbarhet, då grundforskning på mikronivå, nu hållbarhetsfrågor på en mera strategisk nivå. Den publicerade studien handlade om hur förändringar i jordbakteriesamhällen sker. Att dessa samhällen fungerar optimalt är väldigt viktigt för att en av de grundläggande ekosystemtjänsterna som vi är beroende av ska fungera, nämligen näringsomsättning. Denna är en förutsättning för att det ska finnas tillgänglig näring för växter, som t.ex. viktiga jordbruksgrödor, att tillgodogöra sig.

Vad händer då när förutsättningarna i omvärlden förändras? I detta fallet handlade det om en ökning av pH. Slutsatserna av studien var att man kan säga att även om en anpassning till rådande förhållande sker så är det viktigt vilka egenskaper som organismerna som är på plats från början har. I detta försök tittade vi på en okoloniserad jord (utan bakterier) som kalkades upp och sedan på vad som hände när bakterier anpassade för olika förutsättningar (lågt och högt pH) fick möjligheten att åter kolonisera jorden. Och det syntes tydlig skillnad på hur bra tillväxten skedde beroende på var bakterierna kom ifrån dvs. vilket pH de var anpassade till. De som var vana vid ett högt pH växte till mycket snabbare än de andra och kunde dra nytta av all näring som fanns tillgänglig på ett bättre sätt.

Detta visar också indirekt på att den biologiska mångfalden är betydelsefull. Då vi lever på en planet där förutsättningarna förändras snabbare än någonsin i och med människans inverkan på klimatet mm känns det här rätt aktuellt. För att våra ekosystem ska fortsätta att fungera och ge oss den avkastning vi behöver är det viktigt att det finns en mångfald av individer med olika egenskaper för att det vid förändrade förutsättningar alltid ska finnas någon som kan ta över nischer och uppgifter i naturen som behövs för att ekosystemen ska fungera. Känns bra att ha bidragit till en liten pusselbit vad gäller förändringsmekanismer i naturen.

Nu lutar jag mig tillbaka och tänker lite nostalgiskt tillbaka på min tid som forskare i mikrobiologisk ekologi. Andra viktiga uppgifter har tagit vid, men det här var en väldigt lärorik period som gav mig en god grund att stå på inför andra utmaningar. Och en av de sista kommentarerna i mailet: ”det du gjorde var något av det mest intressanta jag var involverad i” kommer jag att bära med mig länge.

Pettersson M., Bååth E. (2013) Importance of Inoculum Properties on the Structure and Growth of Bacterial Communities during Recolonisation of Humus Soil with Different pH. Microb Ecol (abstract)

/Marie Pettersson

Internationella dagen för biologisk mångfald 2012

Idag, 22 maj, är det den biologiska mångfaldens dag. I år är temat marin biologisk mångfald. Fortfarande saknas mycket kunskap om den biologiska mångfalden i havet. Därför har 2700 forskare från 80 länder genomfört 540 expeditioner mellan år 2000 och 2010 världen över för att studera allt från det marina livet vid ytan till de organismer som gömmer sig i de mörka djuphavsgravarna. Resultatet av dessa insatser är att man upptäckt 1 200 tidigare okända arter. inte illa! Detta är dock bara en droppe i havet då man tror att det kan finnas upp mot en miljon okända arter i våra världshav, och då har man inte räknat med mikrobiella livsformer som t.ex. virus.

Men vi får förstås inte glömma den biologiska mångfalden ovan ytan. För inte så länge sedan kom WWF:s Living Planet Report 2012 som bl.a. beskriver hur den biologiska mångfalden fortsätter att minska i ett skrämmande tempo i olika ekosystem. Fast som vanligt förlamas världens handlingskraft av ekonomiska och politiska intressen, och trots att vi borde gjort något senast igår sitter de flesta med armarna i kors. Medvetenheten om att biologisk mångfald även kan kopplas till ekonomiska intressen blir dock större allt eftersom. Att kunna sätta prislappar på saker och ting för att motivera varför de ska bevaras är tyvärr avgörande för att insatser ska komma till stånd. Etiska och estetiska värden har i dessa sammanhang inte mycket tyngd annat än på pappret.

Läs mer:

• 22 May 2012 International day for biological diversity   Convention on Biological Diversity
• Living Planet Report 2012   WWF

/Marie Pettersson

Världens värsta företag utsedda

Trevliga nyheter härunder. Nu blir det otrevligare. I förra veckan presenterade nämligen The Public Eye Awards vilka som tagit hem flest röster i årets omröstning om vilket som är världens värsta företag. Motiveringarna bjöd på deprimerande läsning. Vinnare av The Public Eye People’s Awards blev världens andra största gruvbolag Vale. Enligt Public Eye konstruerar Vale för närvarande en damm i mitten av Amazonas med förödande konsekvenser för regionens biodiversitet och ursprungsinvånare. Om bygget fortsätter kommer 40 000 ursprungsinvånare tvingas att lämna området och förstörelsen av ekosystemen riskerar att ödelägga invånarnas försörjning totalt. Vale’s sjuttioåriga historia är fylld av brott mot mänskliga rättigheter, inhumana arbetsförhållanden och hänsynslös exploatering av naturresurser, uppger Public Eye. Andraplatsen gick till Tepco, den japanska energijätten som negligerade säkerhetsåtgärder för att reducera kostnader – åtgärder som skulle kunna ha förhindrat Fukushima-katastrofen. Samsung knep tredjeplatsen bland annat på grund av sin användning av förbjudna giftiga ämnen. Användningen skedde utan de anställdas vetskap och enligt Public Eye har användningen lett till att 120 anställda drabbats av cancer och minst 50 unga medarbetare har dött.

Vinnare av The Global Award, som utses av Public Eye’s expertpanel, blev Barclays. Barclays’ investment banking-sektion som sysslar med livsmedelsspekulation växer snabbast Europa. Livsmedelsspekulation sägs driva upp priserna på livsmedel och skapa osäkra förhållanden för producenterna. Bara under andra hälften av 2010 så drabbades 44 miljoner människor av extrem fattigdom på grund av ökade livsmedelspriser. Nya europeiska regleringar skulle kunna stoppa spekuleringen, men den brittiska regeringen och dess allierade i den finansiella sektorn, såsom Barclay, hotar att blockera effektiv reglering, uppger Public Eye.

The Public Eye Awards organiseras sedan 2000 av Berne Declaration och Jordens vänner (sedan 2009 ersatta av Greenpeace) och är en årlig aktivitet i samband med World Economic Forum.

Kolla in listan här: http://www.publiceye.ch/en/ranking/

/Anna Åkerblom

Hur viktig är biologisk mångfald för ekosystemtjänster?

Rapporterna om att den biologiska mångfalden minskar på olika ställen på jorden duggar tätt och frågan om hur detta påverkar de för oss så viktiga ekosystemtjänsterna som matproduktion, lagring av kol m.m., är omdebatterad.

Har själv en gång I tiden studerat hur sammansättningen av arter påverkar ett ekosystems funktion. I mitt fall handlade det om jordbakterier. Nu har det kommit en intressant studie som behandlar lite ”större” system. I detta fall ett slättland med olika typer av gräs och örter.

Förut har man ansett att det räcker med ett fåtal arter i varje nisch i ekosystemet eftersom bortfallet av en art då skulle kompenseras av en annan art och att det alltså inte skulle göra så mycket om en del faller bort. I den nya studien har man dock kommit fram till en annan slutsats. Man har då även tagit med miljöförändringar i beräkningen. Vad händer när det sker omvärldsförändringar, om temperaturen ökar eller minskar, om torrperioderna blir längre etc.

Utifrån detta har man kommit fram till att en mycket större mängd arter behövs eftersom dessa är olika bra på att överleva under olika förhållanden. Olika arter kommer att växa och frodas i en ekosystemnisch beroende på om det t.ex. relativt sätt är kallt eller varmt, torrt eller fuktigt etc..

Biologisk mångfald och effektiviteten hos ekosystemtjänster har ett nära samband och att bevara en rik mångfald av arter är helt enkelt nödvändigt för regleringen av tjänster som vi människor är beroende av.

Läs mer:

• Biodiversity Critical for Maintaining Multiple ‘Ecosystem Services   ScienceDaily

/Marie Pettersson

Nu vet jag vad som hände med min regnskog!

Den blev en monokultur av Eukalyptusträd. Jag såg den på bild idag när jag slog upp morgontidningen. Det har redan skrivits här på bloggen om de fotbollsplaner regnskog vi köpte som barn och som gav oss hopp om framtiden och tro på vår egen makt att påverka.

Nu fick jag det svart på vitt, det som jag befarat så! De har gjort en monokultur av eukalyptusodlingar. Stora Enso slår på stort med en helsidesannons i SVD där rubriken STORA ENSO RÄDDAR REGNSKOGAR lockar mitt intresse. Men en snabb blick på bilden visar ett lanskap som inte på något sätt liknar den regnskog jag köpte. Här består hälften av prydliga rader av eukalyptusträd. Stora Enso hävdar i reklamen:

”På detta sätt kan den biologiska mångfalden i Atlantiska regnskogen återskapas”

Men detta är inte alls sant. Regnskogens flora och fauna kommer knappast att trivas bland eukalyptusträden. Dessutom växer eukalyptus snabbt och det innebär täta avverkningar som ytterligare stör de arter som lever i regnskogen bredvid.

Kampanjen kallas RETHINK, men allt jag har att säga är… Tänk om en gång till Stora Enso! Det har tagits bra initiativ i kampanjen också, men ägna gärna mer resurser åt att plantera riktig regnskog istället för eukalyptusodlingar.

Stora Enso Rethink

/Veronika Franzén

Ekosystemtjänster nästa stora miljöfråga

Det är så lätt att ta det för givet, det där som finns runt omkring oss hela tiden. Det rena vattnet vi dricker, torsken i havet och skogen som tar upp koldioxid. Allt det här kan med ett finare ord kallas ekosystemtjänster och är en absolut nödvändighet för vår existens här på jorden.

Men trots att det känns så självklart är det något som i själva verket är mycket hotat och som förstörs och försvinner i en allt snabbare takt. I the Millennium Ecosystem Assessment från 2005 slog man fast att ekosystemen på jorden degenererat snabbare och mera utbrett över de 50 senaste åren än under någon jämförbar tidsperiod tidigare.

Egentligen är det väl inte direkt förvånande. Trycket på jordens resurser är idag större än någonsin tidigare. Vi blir hela tiden fler och fler som ska dela på kakan och helst ska vi öka vår levnadsstandard också.

Är detta hållbart? Knappast! Jorden kan inte försörja oss alla om vi ska leva lika gott som t.ex. jag gör idag.

Klimatpåverkan är ett miljöproblem som varit på tapeten länge nu. Nästa stora fråga kommer antagligen att bli vår påverkan på ekosystemtjänsterna med kopplingar till bl.a. biologisk mångfald. I framtiden kommer vi troligen att på påtagliga sätt få uppleva vad som händer när naturen inte längre levererar de tjänster vi är så vana vid. Det vi tar förgivet idag kan vara borta imorgon.

/Marie Pettersson