TEM:s nyhetsbrev september

Läs TEM:s nyhetsbrev för september:

– CSR-träff den 29 september och Miljöträff den 23 oktober

– Hållbar sjukvård i samarbete med Miljöaktuellt

– LED-belysningsprojekt i samarbete med ICA

– TEM:s konsulttjänster

Den biologiska mångfalden viktig i marken

Fick ett mail häromdagen som började med ”long time no seen” och det var det verkligen. Det var åratal sedan jag hade kontakt med min gamle handledare på dåvarande Ekologiska Institutionen på Lunds universitet. Det var ett rätt överraskande mail. Nu såhär ett decennium senare hade den sista av mina forskningsartiklar blivit publicerad. Kanske den jag är mest stolt över eftersom jag kämpade i ett år för att få den molekylära tekniken att fungera, en teknik som ingen på avdelningen tidigare använt. Och jag minns att det var hemskt kul när resultaten i slutändan blev rätt intressanta.

Efter att ha blivit något missförstådd då i början på 2000-talet hade artikeln legat till sig och tiden kommit i kapp så att säga, så med en mindre avdamning hade den lätt blivit publicerad nu 2013. Skoj!

Min yrkesbana har ju tagit en annan väg sedan dess, men i slutändan handlar allt om hållbarhet, då grundforskning på mikronivå, nu hållbarhetsfrågor på en mera strategisk nivå. Den publicerade studien handlade om hur förändringar i jordbakteriesamhällen sker. Att dessa samhällen fungerar optimalt är väldigt viktigt för att en av de grundläggande ekosystemtjänsterna som vi är beroende av ska fungera, nämligen näringsomsättning. Denna är en förutsättning för att det ska finnas tillgänglig näring för växter, som t.ex. viktiga jordbruksgrödor, att tillgodogöra sig.

Vad händer då när förutsättningarna i omvärlden förändras? I detta fallet handlade det om en ökning av pH. Slutsatserna av studien var att man kan säga att även om en anpassning till rådande förhållande sker så är det viktigt vilka egenskaper som organismerna som är på plats från början har. I detta försök tittade vi på en okoloniserad jord (utan bakterier) som kalkades upp och sedan på vad som hände när bakterier anpassade för olika förutsättningar (lågt och högt pH) fick möjligheten att åter kolonisera jorden. Och det syntes tydlig skillnad på hur bra tillväxten skedde beroende på var bakterierna kom ifrån dvs. vilket pH de var anpassade till. De som var vana vid ett högt pH växte till mycket snabbare än de andra och kunde dra nytta av all näring som fanns tillgänglig på ett bättre sätt.

Detta visar också indirekt på att den biologiska mångfalden är betydelsefull. Då vi lever på en planet där förutsättningarna förändras snabbare än någonsin i och med människans inverkan på klimatet mm känns det här rätt aktuellt. För att våra ekosystem ska fortsätta att fungera och ge oss den avkastning vi behöver är det viktigt att det finns en mångfald av individer med olika egenskaper för att det vid förändrade förutsättningar alltid ska finnas någon som kan ta över nischer och uppgifter i naturen som behövs för att ekosystemen ska fungera. Känns bra att ha bidragit till en liten pusselbit vad gäller förändringsmekanismer i naturen.

Nu lutar jag mig tillbaka och tänker lite nostalgiskt tillbaka på min tid som forskare i mikrobiologisk ekologi. Andra viktiga uppgifter har tagit vid, men det här var en väldigt lärorik period som gav mig en god grund att stå på inför andra utmaningar. Och en av de sista kommentarerna i mailet: ”det du gjorde var något av det mest intressanta jag var involverad i” kommer jag att bära med mig länge.

Pettersson M., Bååth E. (2013) Importance of Inoculum Properties on the Structure and Growth of Bacterial Communities during Recolonisation of Humus Soil with Different pH. Microb Ecol (abstract)

/Marie Pettersson

Veckans begrepp: Ecosystem Services Review

Företag har ofta genom sin verksamhet stor påverkan på våra ekosystem, men de är också beroende av de tjänster ekosystemen tillhandahåller. Att ett ekosystems funktioner försämras kan alltså utgöra en stor affärsrisk för ett företag, medan ett välmående ekosystem kan skapa nya affärsmöjligheter. Riskerna kan t ex vara i form av högre råvarupriser eller stämningsansökningar från lokalbefolkningen som påverkas av ett degraderat ekosystem, medan möjligheterna kan vara i form av t ex utveckling av nya, mer miljöanpassade produkter eller bättre rykte för företaget.

Äldre verktyg som hjälper ett företag att arbeta med sin miljöpåverkan, som t ex miljöledningssystem, handlar mer om påverkan på ekosystem än om beroendet av dessa och mer om risker än om möjligheter. Verktyget ESR är framtaget för att även täcka in dessa områden. ESR är ett strukturerat verktyg som hjälper verksamheter att ta fram strategier för hur man ska hantera de affärsrisker och –möjligheter som uppkommer genom verksamhetens beroende av och påverkan på ekosystem. En ESR kan antingen vara fristående eller integreras i ett befintligt miljöledningssystem.

Exempel på verksamheter där en ESR kan skapa mycket värde är verksamheter som direkt samspelar med ett ekosystem, t ex jordbruk, skogsbruk, elproducenter, gruvnäringen och turismen. Men även företag vars leverantörer eller kunder har direktkontakt med olika ekosystemtjänster har nytta av verktyget, t ex företag inom detaljhandeln eller finansiell verksamhet.

Verktyget togs fram av World Resources Institute och har sedan 2008 använts av ca 300 företag i världen.

/Elin Dalaryd

Några hållbarhetstrender 2013

Ett nytt år har tagit sin början och inom alla branscher har förståsigpåare börjat sia om hur utvecklingen inom just deras område ska se ut 2013. Så även inom hållbarhetsområdet såklart. Några av dessa trender som man tror blir viktiga detta året är utan inbördes ordning:

Konsumentmakt
Under 2012 har konsumenternas inflytande på stora företag flera gånger visat sig. Sociala medier gör att nyheter sprids snabbt och att opinionsbildning i konsumentfrågor kan bedrivas på ett effektivt sätt. Ett exempel är hur 15-åriga Sarah Kavanagh snabbt kunde samla in 200.000 underskrifter för att ta bort en potentiellt skadlig ingrediens ur drycken Gatorade tillverkad av Pepsi Co. Ett annat exempel är hur Apple först valde att sluta registrera sina produkter enligt EPEAT, (the Electrical Products Environmental Assessment) för att efter stora påtryckningar återgå till att EPEAT-deklarera sina produkter. Detta efter att t.ex. offentligt anställda i San Fransisco bannlyst Apples produkter. Konsumenterna kommer troligen att öka sitt inflytande under 2013 och vi kommer att få se fler konsumentdrivna lösningar som exempel inlämnandet av begagnade kläder s.k. ”swhopping” hos M&S och H&M.

Klimatkatastrofer på agendan
2012 blev ett år då klimateffekterna konkret visade sig på flera håll i världen. Vissa delar av USA drabbades av extrem torka och superstormen Sandy slog bl.a. till mot New York och östkusten under hösten. I november kom också Världsbankens rapport som visar att vi är på väg mot en 4-gradig temperaturökning. Rena skäcklitteraturen för de som förstår… 2013 kommer förstås att innebära flera klimatrelaterade naturkatastrofer och det är kanske det som behövs för att skrämma världens ledare till handling. Eller?

Ökad förståelse för naturens värde
Alltifrån länder till enskilda verksamheter inser mer och mer att naturens resurser inte kan behandlas som en outsinlig källa. Ekosystemtjänster är en förutsättning för vårt liv på jorden och måste behandlas varsamt med kretsloppstänkande för att vi ska kunna fortsätta att njuta av självklarheter som rent vatten och luft, pollinering, diverse grödor m.m. Under 2012 började fler och fler verksamheter försöka värdera sin påverkan på ekosystemtjänster och minska denna. Puma uppmärksammades t.ex. för sin redovisning av sin påverkan på ekosystemtjänster. Och under 2013 kommer än fler att börja jobba med frågorna. De verktyg som finns idag som tex. ESR (Ecosystem services review) m.m kommer att utvecklas. Området är ännu i sin linda och det kommer att dröja ännu några år innan ekosystemtjänster är ett självklart begrepp för flertalet verksamheter.

De planetära gränsvärdena är ett annat mått på människans övertrasserande av jordens resurser. Att sprida kunskapen om dessa och vad det innebär när vi överskider dem blir en utmaning 2013.

Ansvarsfulla investeringar /Social responsible investing (SRI)
Att ta miljömässigt och socialt ansvar vid investeringar blir mer och mer en självklarhet för företag allteftersom trycket från omvärlden ökar. Kraven på öppenhet blir efter hand större och få organisationer vill hamna i skamvrån pga. någon ljusskygg verksamhet. Begreppet SRI kan inkludera allt ifrån att ha en ”etisk”sammansättningen i en aktieportfölj till mera aktiva ställningstaganden som impact investing eller community investing där man försöker påskynda en hållbar utveckling. Dessa benämningar kommer att användas i högre grad under 2013.

Hållbar innovation
Att utveckla så hållbara produkter och lösningar som möjligt är en växande trend. Genom hållbara lösningar kan företagen göra både direkta ekonomiska vinster genom t.ex. minskad materialanvändning, men även stärka sitt varumärke. Förra året använde sig företag som Unilever, Heineken och Sony onlineplattformer för att involvera så många intressenter som möjligt i utvecklingen av sina produkter. Detta kunde handla om allt från hållbara förpackningar till att försöka ändra kundernas beteende i en mer hållbar riktning. Sainsbury’s är ett exempel på ett företag som använde sig av ”crowdsourcing” för att utveckla sina hållbara affärer. Genom att vända sig till en större grupp med intressenter kunde man välja ut de mest väsentliga områdena att satsa på.

Goda exempel
Runt om i världen finns goda exempel, best practice, inom olika områden. Ingen är bäst på allt, men genom att plocka ihop hållbara lösningar från olika områden så kan vi nå riktigt långt genom att bygga hållbara system. En del i detta är att verksamheter går ut och berättar om de utmaningar som finns och hur de tacklar dem. Förra året redovisade t.ex. Nestlés styrelseordförande de problem och möjligheter företaget ställs inför på hållbarhetsområdet i bloggformat.

Det finns också initiativ för att samla så många goda exempel som möjligt på ett ställe. Exempel på detta är Sustainia som är en allians av internationella organisationer som jobbar för en hållbar tillväxt. Sustainia har samlat 100 av de mest hållbara lösningarna inom olika sektorer i ett ”concept paper”. Under 2013 bli det än mer viktigt att hitta och sprida så många bra ideér som möjligt.

Ökad hållbarhetsredovisning
Fler och fler företag och andra verksamheter väljer att redovisa hur de jobbar med hållbarhetsfrågor idag. Redovisning enligt GRI:s riktlinjer ökar i världen och är ofta integrerad med den ekonomiska redovisningen. Öppenheten kring verksamheters hållbarhetsarbete kommer att öka under 2013 och i större utsträckning vara en förutsättning för att få aktieägarnas, kundernas och medarbetarnas förtroende. Att försöka med greenwashing genom att komma med icke underbyggda påståenden blir allt svårare eftersom redovisningarna ofta nagelfars och ifrågasätts av olika intressentgrupper.

Detta var några av hållbarhetstrenderna 2013. Kom gärna med förslag på annat som kommer att ligga högt på agendan detta år!

Läs mer:
Activism & Impact: Stay Tuned to These Issues in 2013   CSRwire
What can 2012’s biggest sustainability stories tell us about 2013?   The Guardian
Will 2013 bring a new, sustainable world?   The Guardian

/Marie Pettersson

Rapporter varnar för tillståndet i miljön inför Rio+20

Inför Rio+20 mötet om någon vecka har rapporterna om tillståndet i miljön i världen duggat tätt och det är ingen upplyftande läsning direkt.

Enligt en ny rapport publicerad i Nature är jordens ekosystem på väg mot en kollaps. 22 forskare varnar där för att vi står inför radikala skiften i ekosystemen när den mänskliga påverkan ökar, vilket kan ha en betydande negativ inverkan på levnadsförhållandena på jorden. Idag är 43% av jordens landyta omvandlad till jordbruks- och stadslandskap och man vet sedan tidigare att när mellan 50-90% av ett landskap förändrats drabbas även de kvarvarande resterna av opåverkad natur.

Nyligen kom även en varning i en FN-rapport att man endast sett framsteg för 4 av de 90 viktigaste uppsatta internationella miljömålen. De mål det gått bäst för är avskaffandet av ämnen som bryter ned ozonskiktet, avvecklandet av bly i bränsle, och målet att ge fler människor tillgång till rent vatten samt att stärka forskningen för att minska föroreningen av havsmiljön. Däremot går utvecklingen bakåt på många andra områden.

I UNEP:s rapport poängteras att man måste fokusera på de stora bakomliggande faktorerna som påverkar många av målen nämligen befolkningsökningen, urbaniseringen, ohållbara konsumtionsmönster och den fossilbaserade energianvändningen.

I floden av alla nattsvarta skildringar kommer även enstaka rapporter om positiva initiativ. Att jobba med miljöpåverkan har på senare tid fått flera dimensioner för företag. Fler och fler tittar på sin ekosystempåverkan och hur man kan minimera riskerna och dra nytta av de möjligheter som finns. Företagen Anglo American, PepsiCo, Vale, och Walmart m.fl. har t.ex. gått samman för att utveckla affärsstrategier för att skydda de ekosystem som de påverkar genom sina verksamheter i Brasilien.

För att komma vidare måste politiker, företag och allmänhet ta tag i de bakomliggande drivkrafterna och inte bara försöka åtgärda de symptom som uppstår i form av negativ påverkan på vår livsmiljö. Och då kan det t.ex. handla om utbildning, att styra mot hållbar konsumtion och produktion, investera i effektiv och hållbar energiförsörjning, investera i hållbara städer och se till att företag betalar för sin miljöpåverkan. Förhoppningsvis kommer resultatet av Rio+20 att vara mer än pompösa formuleringar utan egentligt innehåll.

Läs mer:

• Forskare varnar för global ekosystemkollaps   Supermiljöbloggen
• Global Environment Outlook-5: Environment for the future we want   United Nations Environment Programme
• PepsiCo, Walmart Partner to Manage Ecosystem Risks   Environmental Leader

/Marie Pettersson

Vad är havet värt?

Haven är gigantiska ekosystem vars tjänster är värda oskattbara summor. Men klimatförändringarna leder till att stora värden kommer att gå förlorade. Detta lyfts upp i en ny rapport som samordnats från Stockholm Environment Institute (SEI). Man räknar med att haven kan förlora upp till 2 biljoner US-dollar årligen i värde, år 2100

I studien ”Valuing the Ocean” räknar man på vad det kostar att förstöra haven. Detta är av yttersta vikt eftersom den här typen av kostnader ofta försvinner i de kostnads- och nyttoanalyser som styr dagens politik.

Man tittar på hur kostnaderna i fem olika kategorier kommer att förändras under de kommande 50 till 100 åren. Dessa kategorier är fiske, turism, stigande havsnivåer, ökade stormar och havet som kolsänka. Man har räknat på både ett högt och ett lågt utsläppsscenario.

Men dessa kostnader är inte något som är hugget i sten. Studien ger en indikation på priset för de framtida miljöskador i haven. Skador som fortfarande kan undvikas.

Läs mer:

• Rapport: Valuing the Ocean

/Marie Pettersson

Jobba med ekosystemtjänster i praktiken

2008 kom Corporate Ecosystem Services Review (ESR), ett verktyg för att hjälpa företag att analysera sitt beroende av och påverkan på ekosystemtjänster, samt identifiera affärsmöjligheter och hot. Nu har mer än 300 företag världen över använt sig av ESR för att inkludera ekosystemtjänster i ”core business”.

Området är dock fortfarande mycket nytt och trots hjälpmedel känner sig många osäkra på hur man egentligen integrerar ekosystemtjänster i befintliga affärssystem. För att ekosystemtjänster ska bli något självklart att ta ställning till när strategiska affärsbeslut tas, måste de på ett enkelt sätt kunna inkluderas som en av flera parametrar som följs upp och målsätts i verksamhetssystemet.

För att förtydliga ytterligare så har det nu kommit en ny publikation från World Resources Institute (WRI) ”Nature in Performance – Initial Recommendations for Integrating Ecosystem Services into Business Performance Systems”. Här beskrivs hur man kan använda sig av befintliga system och verktyg för att på ett smidigt sätt jobba med och rapportera om hur verksamheten förhåller sig till olika ekosystemtjänster.

De system/verktyg som beskrivs är t.ex. ISO 14 001, Global Compact och GRI:s riktlinjer. Dessutom kan ekosystemtjänster tas i beaktande vid livscykelanalyser. Det ges konkreta förslag på i vilka delar i verksamhetssystem etc som dessa frågor kan hanteras. Bra att konkretisera något som för många kanske fortfarande känns lite abstrakt tycker jag.

Läs mer:

• Nature in Performance:Integrating Ecosystem Services into Business Performance Systems   WRI
• Ekosystemtjänster på regeringsnivå – TEM-Funderingar
• Rapportering av ekosystemtjänster i GRI:s framtida riktlinjer   TEM-Funderingar
• Ekosystemtjänster är business   TEM-Funderingar
• Ekosystemtjänster nästa stora miljöfråga   TEM-funderingar

/Marie Pettersson

Ekosystemtjänster på regeringsnivå

Nu ger regeringen Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att sammanställa information om Sveriges ekosystem och ekosystemtjänster. Kul att man äntligen även på denna nivå insett att detta är något väl värt att satsa på. Sammanställningen ska vara klar till oktober och innebär att man får ett bättre kunskapsunderlag än vad man har idag.

Steg ett blir att synliggöra ekosystemtjänsterna och deras värde för samhället. Det fortsatta arbetet kommer sedan att fokusera på hur beroende vi är av dessa tjänster för vår välfärd och vad som händer om de upphör att fungera.

När en resurs är gratis riskerar den alltid att överutnyttjas. Därför är det viktigt att det blir tydligt vad ekosystemtjänsterna betyder för vår välfärd så att vi kan ta hand om dem bättre, miljöminister Lena Ek.

Ekosystemtjänsternas värde ska sammanställas och synliggöras   Pressmeddelande Miljödepartementet

/Marie Pettersson

Påverkan på ekosystemtjänster ska bedömas i IFC:s nya standard

För något år sedan kom verktyget Ecosystem Services Review (ESR) för att hjälpa företag och andra verksamheter att utvärdera sin påverkan på olika ekosystemtjänster samt risker och möjligheter i förhållande till detta. Nu har World Resources Institute (WRI) som låg bakom ESR-verktyget släppt Ecosystem Services Review for Impact Assessment: Introduction and Guide to Scoping en utveckling av ESR för att göra bedömningar av verksamheters ekosystempåverkan.

Från och med första januari 2012 kommer International Finance Corporation (IFC) att börja kräva att deras klienter gör bedömningar av sina projekts påverkan på ekosystemtjänster, det blir en del av deras prestandamätning. På så sätt ska både finansiell, social och miljömässig hållbarhet upprätthållas. Eftersom IFC når stora delar av världen kommer behovet av kunskap om hur man bedömer ekosystempåverkan att öka. Därför har det varit av stor vikt att utveckla riktlinjerna för utvärdering av ekosystempåverkan.

I WRI:s nya ESR-guide kopplas miljömässig och social påverkan ihop mer tydligt än tidigare. Dessutom blir det viktigare att inkludera intressenter vad gäller ekosystempåverkan. På detta sätt får man en mer systematisk och effektiv utvärdering. I början av 2012 kommer även guiden Ecosystem Services Review for Impact Assessment: Guide to Impact Analysis and Mitigation att släppas. Mer om det senare.

Läs mer:
Ecosystem Services and the New IFC Performance Standards   WRI

/Marie Pettersson

Strategisk resurshantering en nyckelfråga för EU

Det är inte direkt någon nyhet att kampen om jordens resurser ökar betydelsen av att tillvarata och värna om befintliga resurser. Detta är något som EU har uppmärksammat och under 2011 jobbar man med att ta fram policys och strategier inom detta område. Man anser att effektiv resursanvändning eller sk. strategisk resurshantering är en nyckelfråga för Europa 2020 då befolkningen har ökat ytterligare liksom trycket på resurserna.

Man tittar speciellt på områden som miljö- och klimatförändringar, energi, transport, industri, jordbruk, fiskerier och regional utveckling. Målet är att främja investerings och innovationsklimatet och stödja en hållbar tillväxt.

Fördelarna är många. Ökad tillväxt och fler jobb samt nya affärsmöjligheter ska gå hand i hand med en förbättrad resurshantering. Nya jobb kommer framförallt att skapas inom byggsektorn, inom ekosystem och strategisk resurshantering, förnyelsebar energi-sektorn, clean techområdet och återvinningsbranschen.

Andra positiva effekter är att den ekonomiska stabiliteten kommer att öka genom säkrande av resurser. Sektorer som jordbruk, skogsbruk och fiskerier kommer att bli mer hållbara genom ett sundare resursutnyttjande och värnande av den biologiska mångfalden. Ökad användning av förnyelsebar energi och el för transporter m.m. skulle minska skadliga utsläpp från förbränning av fossila bränslen och därmed ge en positiv hälsoeffekt.

EU driver frågan på flera fronter genom olika initiativ som Roadmap to a Low-carbon Economy by 2050, Energy Roadmap 2050, Biodiversity Strategy, Roadmap to a Resource-effi cient Europe. Ska bli intressant att se den konkreta slutprodukten av det hela.

Läs mer:

• A resource-efficient Europe – Flagship initiative of the Europe 2020 Strategy
• Roadmap for a resource-efficient Europe
• The Biodiversity Strategy
• Roadmap for moving to a low-carbon economy in 2050
• The Raw Materials Initiative
• Energy initiatives, including the 2050 Roadmap

/Marie Pettersson

Rapportering av ekosystemtjänster i GRI:s framtida riktlinjer

GRI (Global Reporting Initiative) har nyligen släppt en rapport i samarbete med UNEP-WCMC och CREM, som behandlar möjligheterna att inkludera verksamheters påverkan på ekosystemtjänster i framtida rapportering. Ett spännande intitiativ som verkligen behövs för att sätta fokus på dessa frågor.

Många företag mäter redan idag en del av sin påverkan genom att mäta olika utsläpp till luft och vatten. Det som dock ofta saknas är mått på de fördelar som ekosystemtjänster bidrar med till verksamheten som råvaror, rening av vatten etc.

Medvetenheten om den strategiska betydelsen av ekosystemtjänster för ett företags verksamhet har ökat och även behovet av att hantera ekosystemtjänster på ett ansvarsfullt sätt.

En framtida rapporteringen kan delas in i två delar. Dels en beskrivning av ett företags förhållande till ekosystemtjänster (påverkan, möjligheter och risker) samt strategier för att hantera dessa. Dels prestandaindikatorer som numeriskt mäter utsläpp, påverkan på biologisk mångfald m.m.

Rapporten exemplifierar hur företag kan rapportera båda sin påverkan på och sitt beroende av ekosystemtjänster. Ett antal indikatorer föreslås som kan bli aktuella i nästa generations riktlinjer, G4.

Läs mer: Approach for reporting on ecosystem services

/Marie Pettersson

 

Ekosystemtjänster i urbana miljöer – ny TEEB manual

Arbetet med att knyta ekosystemtjänster och biologisk mångfald till konkreta handlingsplaner går vidare. Rapporten The Economics of Ecosystems and Biodiversity får nu en uppföljare som inriktar sig på ekosystemtjänster i urbana miljöer. Den praktiska guiden fokuserar på hur ekosystemtjänster kan skapa direkta fördelar i stadsmiljöer även med små resurser. En betydelsefull del av detta är att inkludera viktiga intressenter i arbetet. Att t.ex. ha en dialog med ansvariga för utveckling av stadsbyggnad och olika typer av finansiärer är en avgörande framgångsfaktor. Grundtanken är att öka medvetenheten kring frågan och introducera ett nytt sätt att tänka.

Den praktiska, stegvisa guiden innehåller goda exempel från städer i hela världen och syftet är att inspirera fler städer att börja fundera kring ekosystemtjänster och deras värde för stadsmiljön. Genom detta ska hållbara städer skapas.

TEEB Manual for Cities Ecosystem Services for Urban management

/Marie Pettersson