Etikettarkiv: el

Ny kärnkraft = mer kärnkraft?

Som vi skrivit om tidigare på TEM-funderingar så har riksdagen beslutat om att dagens 10 kärnkraftsreaktorer som används ska få lov att ersättas med nya reaktorer när de gamla behöver bytas ut. Efter att ha lyssnat på debatten (inkl. ”nyheten” om att det från vissa håll återigen krävs ännu fler reaktorer), har jag noterat att man hela tiden bara pratar om antalet reaktorer, inte om mängden energi som kommer att produceras. Jag har nämligen svårt att tänka mig att när man ersätter t.ex. Oskarshamn 1 så kommer man att bygga ett nytt verk som har samma elproduktionskapacitet (491 MW) som det gamla. Som en jämförelse ska det finska verket Olkiluoto 3 som just nu byggs ha en kapacitet på 1600 MW. Om nya reaktorer byggs kommer det alltså, med största sannolikhet, i praktiken resultera i en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.

Markus Paulsson

Släcka lampan i en timme eller minska förbrukningen en hel livstid

Ingen med något som helst miljöintresse kan väl ha missat att det är Earth Hour på lördag den 28 mars och även vi har skrivit om det tidigare. Mellan klockan 20.30 och 21.30 ska privatpersoner, offentliga institutioner, företag och kanske framförallt kändisar släcka sina lampor. Ett lovvärt initiativ kan man tycka.

Earth Hour är en internationell kampanj som ber hushåll och företag att under en timme släcka sitt lyse och stänga av sina icke-nödvändiga elektriska apparater för att spara energi och minska växthusgaser. Kampanjen sker årligen under den sista lördagen i mars.

Första gången Earth Hour hölls var i Sydney, Australien, den 31 mars 2007 mellan 19.30-20.30. Detta skedde på initiativ från Världsnaturfonden, en lokal australisk miljölobbygrupp och tidningen The Sydney Morning Herald. Resultatet blev att 2,2 miljoner sidneybor och 2000 företag minskade Sidneys elförbrukning med 10,2%. Wikipedia

Eller som Joachim Kerpner valde att uttrycka det i Aftonbladet:

Släcka alla lampor en timme. Det är lika patetiskt som när Birgit Friggebo sjöng ”We shall overcome”/Aftonbladet

Jag fick ett pressmedelande från Belysningsbranschen där de frågar sig själva och oss andra: Vad händer efter Earth Hour? Naturligtvis har de ställt rätt fråga, även om deras motiv är att kränga nya armaturer. Att döva sitt samvete med att släcka lampan 1 timme räddar inte jorden. Naturligtvis är det ett viktigt statement som kan ge signaler till politiker och företagsledare inte minst inför COP 15, men det hela börjar likna ett reklamjippo där alla, kommuner och företag som kändisar och bloggare, ska överträffa varandra i hur många lampor man ska släcka en timme. Vi vet inte riktigt vad vi ska tycka. Naturligtvis är det bra att miljöfrågan uppmärksammas i alla sammanhang, samtidigt får man inte reducera problematiken för mycket. Att släcka lampan och rädda en isbjörn, riktigt så fungerar det ju inte.

Precis lägligt kom ett pressmedelande till, denna gång från Fortum där de listar lite enkla sätt att spara energi året runt!

9 enkla sätt att spara energi och värna om klimatet:

1. Byt till en nyare kyl och frys som förbrukar drygt 1 000 kr mindre el per år än en gammal.
2. En dator inkl skärm och skrivare som stängs av helt när ingen använder dem, dvs de står inte i standby-läge, kan spara drygt 360 kr per år.
3. Använd lock på kastrullerna, så minskar du din energianvändning med 80% per år.
4. En halogenlampa med transformator som är ansluten till ett vägguttag drar ström även om lampan inte är på. Spara 110 kr per år genom att dra ur kontakten.
5. TV, DVD och digitalmottagare som stängs av helt, kan spara nästan 300 kr per år jämfört med om de står i standby-läge.
6. Frosta av kyl och frys regelbundet och spara 250 kr per år.
7. Använd vattenkokare och spara 50% av kostnaden eller 110 kr per år.
8. Stäng av handdukstorken halv dygnet och spara 525 kr per år.
9. Att byta 4 st vanliga 60 W glödlampor som lyser i 4 timmar per dygn, mot 4 st lågenergilampor (11 W) sparar 343 kr per år.

Även vi på Stiftelsen TEM har anslutit oss till alla de företag som deltar i Earth Hour på WWF:s hemsida och vi som jobbar här kommer nog också att släcka våra vardagsrumslampor. Men låt det inte sluta vid detta! Om det bara blir ett massmedialt jippo som används för att döva våra klimatsamveten så känns det ganska meningslöst. Det finns som sagt mycket man kan göra i vardagen som verkligen gör skillnad. Och ute på företagen finns det ännu mer att göra, så sätt igång!

Läs mer:

/Daniel Eriksson och Veronika Franzén

Måste vi välja mellan pest eller kolera?

img_1759Alliansen har kommit överens om en ny energipolitik som bland annat innebär att marknadskrafterna i Sverige kan få bygga kärnkraft igen. Beslutet är omgärdat av olika villkor och staten kommer inte att subventionera, utan kärnkraften ska i så fall bära sina egna kostnader. Man kan i sammanhanget konstatera att Centern gjort en remarkabel helomvändning i frågan.

Här står valet i grund och botten mellan två olika stora miljöfrågor, klimatfrågan och problemen med radioaktivt avfall och risken för kärnkraftsolyckor. Det är inte lätt att ta ställning i frågan och en snabb koll här på kontoret visar att ingen har en riktigt klar ståndpunkt. Det finns för- och nackdelar hur vi än gör. Då ska vi ändå vara medvetna om att i Sverige är frågan egentligen inte lika problematisk som i många andra länder. Vi har redan utbyggd kärnkraft och vattenkraft och därmed en energiförsörjning med relativt liten klimatpåverkan. Det blir en betydligt svårare och mer komplex fråga i länder där majoriteten av energin kommer från fossila bränslen.

Frågan som ställs är om vi ska ha kärnkraft eller fossilkraft, ska vi vara räddast för klimatförändringar eller för strålning? Men är det verkligen mellan fossila bränslen och kärnkraft vi vill att valet ska stå? Det är naturligtvis en lång väg kvar till att ersätta fossila bränslen och kärnkraft med förnyelsebara energislag, men det är väl där valet ska stå? Mellan förnyelsebar energi och ohållbar teknik, inte ohållbar teknik mot mer ohållbar teknik, pest eller kolera?

Nackdelen med ännu mer utbyggd kärnkraft är också naturligtvis att vi förlorar incitament till energibesparingar. Vi kommer inte heller ha lika stort behov av utveckling av energisnål teknik och förnyelsebara energikällor. Områden som kan ge Sverige stora exportinkomster i framtiden. Industrin som ropat på billig el, kan därmed ha gjort sig själva en stor björntjänst. Det är inte en  lätt fråga det här.

Man ska dock inte glömma bort att mycket annat rymdes i alliansens energiöverenskommelse.

Alliansens överenskommelse om ny energipolitik sammanfattas i ett antal punkter.
År 2020 ska Sverige ha:
• 50 procent förnybar energi
• 10 procent förnybar energi i transportsektorn
• 20 procent effektivare energianvändning
• 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser/DN

/Daniel Eriksson

Läs mer

Goodbye Standby

Vid årsskiftet börjar ett nytt EU-direktiv om standby-el att gälla. Som alla vet är standby-el i korthet den el som dina apparater drar trots att de är avstängda. Den röda lampan på videon och den varma transformatorn är exempel på bevis. Denna elförbrukning kan enligt DN uppgå till 10 % av ett hushålls elförbrukning och jag har hört siffror uppåt 20 % i andra sammanhang. Nu ska det i alla fall bli slut på denna onödiga förbrukning.

På årsdagen efter införandet får det dra max 1 watt och efter fyra år är det max 0,5 watt som gäller. /DN

/Daniel Eriksson

Vattenkraft billigast, men även vindkraften är konkurrenskraftig

Elforsk har kommit ut med en ny rapport som beskriver vad el från nya anläggningar kostar och vattenkraft är tydligen överlägset billigast, men även vindkraft finns med på topp tre.

Efter vattenkraften är kärnkraften och vindkraften mest lönsamma att bygga ut, men produktionskostnaden per kilowattimme blir dubbelt så hög som för nybyggd vattenkraft. /Ny Teknik

Mer information finns i en artikel från Ny Teknik och i rapporten nedan som jag tyvärr inte hunnit fördjupa mig i.

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Energimyndigheten visar framfötterna, vill ha 6 000 vindkraftverk i Sverige

På DN Debatt skriver idag Energimyndigheten att de vill utöka antalet vindkraftverk i sverige från 800 till 6 000.

Svensk vindkraft producerar i dag 1,4 terrawattimmar el. Sveriges nationella planeringsmål för elproduktion från vindkraft bör sättas till 30 TWh år 2020, det vill säga avsevärt högre än nu gällande 10 TWh till år 2015. Annars klarar vi inte att nå upp till EU:s målsättning att 20 procent av all energiproduktion år 2020 ska komma från förnybara källor. Det förutsätter i sin tur en ökning från dagens cirka 800 vindkraftverk till mellan 3 000 och 6 000 verk.

Ett mycket bra förslag. Artikeln förklarar på ett bra sätt problematiken i Sveriges energiförsörjning, om den nu ska bli hållbar. Vattenkraften är utbyggd, solenergi ligger lite längre fram i tiden, vågkraft likaså, bioenergin räcker inte till. Kärnkraft kan i och för sig vara ett alternativ om man endast ser till växthusproblematiken. När det gäller vindkraft är Tyskland och Danmark föredömen med en relativt stor del av sin energiproduktion från vindkraft. I Sverige har det gått långsammare, till stor del på grund av alla överklagande. På något sätt måste det nationella och det globala intresset gå före lokala bakåtsträvare. En klassisk NIMBY, Not In My Back Yard. Man är kanske till och med för vindkraft, men någon annanstans, inte där jag bor. Snurrande ”vindmöllor” har faktiskt varit en del av kulturlandskapet i hundratals år, vilket är lätt att glömma bort. Korsfeldt föreslår i debattartikeln en enklare tillståndsprocess och att vinkraftsinvesterarna endast ska behöva ha kontakt med en myndighet. Bra förslag som borde ha genomförts för 10 år sedan. Vi kan bara hoppas att regering och riksdag är tillräckligt modiga och insiktsfulla för att ta till sig budskapet och komma med rätt beslut i frågan.

Ett energialternativ man dock inte får glömma bort är besparingar. Den kWh vi INTE använder, behöver inte produceras. Enligt uppgift är 20 % av hushållens energiförbrukning så kallad ”standby-el”, dvs energi vi inte behöver. Datorer, videoapparater, laddare osv som står och drar el när vi inte använder dem. En annan stor energikälla som inte är fullt utbyggd är spillvärme från industrin, där det fortfarande finns en stor potential. När det gäller framtidens energiförsörjning är det många bäckar små som gäller, det finns inte en enkel lösning. Hela rapporten finns som pdf! /Daniel Eriksson