Etikettarkiv: energi

Regeringen öppnar för gasen

gas-nsr1Den stora uppgörelsen inom regeringsalliansen kan inte ha undgått många. Något som däremot få är medvetna om är att den inte bara handlade om kärnkraft. Stora delar handlar också om förnyelsebara bränslen. Men man öppnar också för en utbyggnad av naturgasen som ett sätt att introducera biogasen. Ett i min mening helt riktigt beslut.

Idag klarar inte biogasen att ensamt att bära de investeringar som krävs för att bygga ut infrastrukturen i en större skala. Kan man låta naturgasen bekostar utbyggnad av infrastrukturen är det en fördel även för biogasen. Samma ledningar kan användas för att transportera båda gaserna eftersom de (efter uppgradering av biogasen) kemiskt sett är lika. Målsättningen måste sedan vara att ersätta naturgasen med biogas. Idag sker det med biogas från rötning av avfall m.m. och så småningom kan det även komma från förgasning av trärester.

I överenskommelsen finns det även ett antal mål uppsatta och jag kan bara hålla med Anders Mathiasson om att ambitionen för förnyelsebara drivmedel är alldeles för låg. Att vi bara skall nå 10% år 2020 är fegt. Låginblandningen av etanol i bensinen och RME i dieseln står redan idag för nästan hälften av detta. Alla ekonomiska incitament talar för att man skall köra gasbil, vilket antagligen fler kommer att utnyttja när antalet tankstationer ökar. Etanolbilarna står idag för en tredjedel av nybilsförsäljningen (även om de flesta idag inte kör på E85). Enligt ett seminarium om framtidens transporter som jag besökte nyligen så kommer elbilar och laddhybrider att lanserar i större skala 2011-2012. Allt detta talar för att vi med råge kommer att uppnå 10%-målet långt innan 2020. Faran med ett för lågt satt mål är att vi uppnår mindre än vad vi annars skulle kunna göra. Målet borde höjas rejält!

Markus Paulsson

Måste vi välja mellan pest eller kolera?

img_1759Alliansen har kommit överens om en ny energipolitik som bland annat innebär att marknadskrafterna i Sverige kan få bygga kärnkraft igen. Beslutet är omgärdat av olika villkor och staten kommer inte att subventionera, utan kärnkraften ska i så fall bära sina egna kostnader. Man kan i sammanhanget konstatera att Centern gjort en remarkabel helomvändning i frågan.

Här står valet i grund och botten mellan två olika stora miljöfrågor, klimatfrågan och problemen med radioaktivt avfall och risken för kärnkraftsolyckor. Det är inte lätt att ta ställning i frågan och en snabb koll här på kontoret visar att ingen har en riktigt klar ståndpunkt. Det finns för- och nackdelar hur vi än gör. Då ska vi ändå vara medvetna om att i Sverige är frågan egentligen inte lika problematisk som i många andra länder. Vi har redan utbyggd kärnkraft och vattenkraft och därmed en energiförsörjning med relativt liten klimatpåverkan. Det blir en betydligt svårare och mer komplex fråga i länder där majoriteten av energin kommer från fossila bränslen.

Frågan som ställs är om vi ska ha kärnkraft eller fossilkraft, ska vi vara räddast för klimatförändringar eller för strålning? Men är det verkligen mellan fossila bränslen och kärnkraft vi vill att valet ska stå? Det är naturligtvis en lång väg kvar till att ersätta fossila bränslen och kärnkraft med förnyelsebara energislag, men det är väl där valet ska stå? Mellan förnyelsebar energi och ohållbar teknik, inte ohållbar teknik mot mer ohållbar teknik, pest eller kolera?

Nackdelen med ännu mer utbyggd kärnkraft är också naturligtvis att vi förlorar incitament till energibesparingar. Vi kommer inte heller ha lika stort behov av utveckling av energisnål teknik och förnyelsebara energikällor. Områden som kan ge Sverige stora exportinkomster i framtiden. Industrin som ropat på billig el, kan därmed ha gjort sig själva en stor björntjänst. Det är inte en  lätt fråga det här.

Man ska dock inte glömma bort att mycket annat rymdes i alliansens energiöverenskommelse.

Alliansens överenskommelse om ny energipolitik sammanfattas i ett antal punkter.
År 2020 ska Sverige ha:
• 50 procent förnybar energi
• 10 procent förnybar energi i transportsektorn
• 20 procent effektivare energianvändning
• 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser/DN

/Daniel Eriksson

Läs mer

Klimat och förnyelse.

Bill O’Rilley, Fox news försöker förlöjliga tanken på klimatforskning FOX newsoch insatser för att reducera utsläpp av klimatgaser, som inslag i arbetet för att komma ur krisen.

Robert Bergqvist, bankens SEB:s chefsekonom, är också kritisk till klimatforsning som metod för att få fart på ekonomin och betonar att det viktiga är att få igång konsumtionen. SvD har också varit skeptiska till Obama och satsningar på att minska växthuseffekten. DN, DI och Veckans Affärer ser andra utmaningar, men de är mer konstruktiva.

De konservativa verkar inte förstå att det finns mycket stora behov av verklig förnyelse och att klimat-, energi- och miljöinformation ger viktig vägledning för investeringar i klok effektivisering. Det fungerar inte att försöka konsumera mer än man kan producera på ett hållbart sätt. Inte ens USA kan förvänta sig att andra länder skall fortsätta finansiera deras överkonsumtion.

Klimatintresset ger drivkraft och vägledning för framtidsinriktade investeringar.

Mer information:

/Reine Karlsson

Skogen är viktig

Bindningen av kol i skogar och mark är viktig för att dämpa växthuseffekten. Skogarna kan också ge en förnyelsebar resursproduktion som kan ersätta stora mängder fossila bränslen. Det ger ännu mer om vi använder trä som byggnadsmaterial istället för cement och stål, och om vi använder trä istället för alternativa material, t.ex. fossilbaserad plast. De skogsbaserade näringarna är också viktiga för Sveriges handelsbalans.

 

Samtidigt är dock viktigt att notera att det kommer många oroande signaler. Helgens storm i Frankrike har orsakat stora problem för den franska skogsindustrin. Gudun och Per kostade stora pengar och mycket besvär och lidande för det svenska samhället. Klimatforskarna ser allvarliga risker med att odla gran i Sydsverige.

Det är viktigt att vi utvecklar skogsbruket på ett hållbart sätt.

 

Läs mer:

/Reine Karlsson

Klimatbov 2.0

Som i alla riktiga uppdateringar måste de innehålla en del bug-fixar. Jag skrev i ett tidigare inlägg om en uppmärksammad artikel som har sitt ursprung i Sunday Times. Sunday Times-reportern baserar sin artikel på en rapport från forskaren Alex Wissner-Gross. Wissner-Gross går nu ut med dementier och säger att han är felciterad. Dementin gäller bara att två Google-sökningar orsakar lika mycket utsläpp som att koka en kopp te, han står däremot fast vid att internet drar mycket och ökande mängder energi. Rapportens slutsats är att det i genomsnitt produceras 20 milligram koldioxid per sekund som man är ute på internet. En timmes surfande skulle alltså generera 72 g CO2, ungefär lika mycket som två tur och returresor Malmö-Riksgränsen med tåg (X2000). Med en ny medelbil kommer man ungefär 400 meter. Den logiska slutsatsen är alltså att om man kör bil kan man surfa och ladda ner hur mycket material som helst eftersom IT-teknikens klimatpåverkan är försumbar jämfört med bilen. Lika logiskt är alltså att alla som åker tåg måste stänga av sin dator eftersom det är en betyande andel av ens klimatutsläpp.

Markus Paulsson

Klimatbov?

Är du som läser detta en klimatbov? Det finns undersökningar som tyder på att flitiga surfare är det. Enligt en rapport som citeras av BBC så orsakar två sökningar på Google lika mycket koldioxidutsläpp som att koka en kopp te. Enligt en annan undersökning som rapporteras av P1 så uppskattas IT-sektorn generera lika mycket klimatpåverkande utsläpp som flygtrafiken.

Så nästa gång du skall surfa kanske du skall göra det på riktiga vågor, men lämna datorn hemma så kompenserar du lite för utsläppen.

Läs mer:

/Markus Paulsson

Gaskonflikten visar betydelsen av lokal energi

Problematiken med energibristen på grund av att Gazprom stoppar gasflödet visar att Europas energiförsörjning är bräcklig. ”Energipolitik är också säkerhetspolitik.”

För att ordna sin energiförsörjning måste man alltid göra någon form av investering. Man kan investera i att bygga förbränningsanläggningar och sedan köpa kol, olja eller gas. Om man också investerar för att producera el, så får man en energiform som kan användas till nästan vad som helst.
En annan metod är att investera i att bygga energisnåla hus som är väl isolerade och tar mer direkt nytta av solvärme. Långsiktigt sett är det intressant att investera i vind- och vattenkraft, eftersom man då kan koppla in sig i naturens levande förnyelsebara energiflöden och göra en direkt konvertering till elenergi. Ett annat sätt att koppla in sig i naturens levande energiflöden är att investera i att bygga system för att producera och ta nytta av biobränsle.

De senaste åren är det många som har ansett att det billigaste sättet att producera el är att använda gas. Tanken om att den gasbaserade energiförsörjningen är billig hänger ihop med att man har försökt minimera sin investering. Det har sett ut som om man får fram billig el om man bygger en storskalig gasledning och producerar el med effektiva gasturbiner. Och visst, med de gaspriser vi har haft har man haft en låg kostnad per kWh. Men när Gazprom nu stoppar gasflödet är det en del som får svåra energiförsörjningsproblem.

Som alltid riskerar det att bli dyrt att vara låst till en enda försörjningskanal, som någon annan kontrollerar. Det är faktiskt en av de viktigaste grunderna i alla leverantörers affärstänkande att de vill bygga upp ett monopol, för då kan de sedan ta bra betalt. Den som gör sig beroende av en enda gasledning riskerar att sedan tvingas betala mycket för gasen. I den nuvarande finanskrisen är det naturligt att de som styr gaskranarna försöker dra ekonomisk nytta av sin makt. Om de kan tjäna mer pengar nu har de ju chansen att förbättra sin position under de förändringsprocesser som krisen leder till. Och de som tvingas att betala mer eller får andra problem får det ännu svårare att hantera sin krisproblematik.

På ungefär samma sätt som det riskerar att bli dyrt att vara beroende av en gasledning riskerar det också att bli dyrt att vara beroende av en leverantör eller en leverantörskanal, även för andra produkter. Om det t.ex. skulle bli så att det är bara ett land som har skoproduktion och kunskap om skoproduktion så kommer de nog sedan att ta bra betalt för sina skor.

När det gäller energiförsörjning kan man ofta få en lägst investeringskostnad/MJ om kan satsar på storskaliga system som är baserade på fossila bränslen. Men långsiktigt sett finns det väsentliga fördelar med att koppla in sig i lokala levande förnyelsebara energiflöden. Det är bättre för växthuseffekten och det ger bättre leveranssäkerhet, såväl försörjningsmässigt och affärsmässigt som säkerhetspolitiskt. Den långsiktiga kostnaden blir allt lägre om man gör kloka investeringar i energieffektiva lösningar och förnyelsebar energiproduktion.

Det finns allvarliga risker med att vara beroende av ensidiga storskaliga globala leverantörskedjor. Utöver att det är bra för klimatat ger det också viktig lokal kompetensuppbyggnad och långsiktig säkerhet att investera i lokal förnyelsebar energiförsörjning.

De kloka investerar i att bygga upp långsiktigt välfungerande lösningar.

Läs mer:

/Reine Karlson

Beror skogsdöden på klimatförändringen?

Skogsdöden i USA visar att växthuseffekten börjar orsaka verkliga problem, enligt Tom Schueneman, GlobalWarmingisReal. Han skriver att problemen med den omfattande skogsdöden av Whitebark Pine är ett förebud om hur de verkliga effekterna av klimatförändringarna kommer att gestalta sig.
Schuenemans beskriver hur dynamiken i växthuseffektens försämringsprocess kan se ut. Sedan mer än hundra år har stammen av den aktuella tallarten försvagats av svampar, som fördes in från Europa, därefter har det moderna skogsbrukets brandbekämpning reducerat den ekologiska nischen för Whitebark Pine och under de senaste åren har tallbarkborrarna i växande omfattning dödat de från tidigare försvagade tallarna.

Men hur är det egentligen; dör skogen och beror det i så fall på växthuseffekten? Hur ser det ut i andra länder? Statistiken är begränsad och svårtolkad. Relativt sett har Sverige och Europa bra data. Tabellen nedan bygger på data från UN/FAO  Global Forest Resources Assessment 2005 och visar några exempel på utvecklingen inom dessa områden. Det kan också noteras att stormen Gudrun, år 2005, orsakade mycket större skador.

Skogsskador

Tabellens data indikerar att skogsskadorna ökar. Det är dock svårt att vetenskapligt bevisa om den växande mängden skador beror på klimatförändringarna, eller om det beror på andra orsaker, t.ex. att skogsbruket har förändrats .
Det är tydligt att skogsbruket är viktigt för en att åstadkomma en mer hållbar utveckling och för att begränsa växthuseffekten. Delvis genom att skogarna binder koldioxid och genom att ”skogen gynnar klimatmålen flerfaldigt mer om den avverkas, används och återplanteras. När trä ersätter stål och betong i byggnader minskar koldioxidutsläppen mycket.” (Mats Olsson, SLU) Det finns forskare som påstår att det går att lösa hela behovet av energi genom skogsbruk och beskogning av misskött mark. Det påstås också att ”varmare klimat som får skogen att växa snabbare” och att ”morgondagens skogar växer bättre än dagens” Experterna kopplar dock också detta till att ”det blir viktigare med naturhänsyn när tillväxten ökar”.
Enligt skogsägarrörelsens och LRFs kunskapssatsning Kraftsamling skog kan skogstillväxten ökas med 20%.

Det är svårt att tolka situationen. Det senaste numret av SLUs tidning är ett temanummer om skog som tar upp
• Framtidens skogsbrukmiljotrender
• Skogen och klimatet
• Hotade arters miljökrav
Temanumrets inledande artikel Nya tider för skogen tar upp att skogen ger fler stora värden än timmer och energi
”Om vi skådar djupare in i kristallkulan anar vi en ökad efterfrågan på skogen även för rekreation, jakt och livsmedelsproduktion. Hur hade till exempel turistnäringen i Skåne utvecklats om vi inte på 1970-talet fått ett skydd för ädellövskogarna? Den näringen omsätter i dag värden som skogsbruket bara kan drömma om.” Anna-Lena Axelsson, Forskare och koordinator för program Skog & Erik Sollander, Skogspolitisk strateg på Skogsstyrelsen.
Då man studerar skogens koppling till växthusfrågan bör man också notera att en stor del av skogarns kol ligger upplagrat i marken och att skogar med längre omloppstid binder mer kol. (Kolet, klimatet och skogen – Så kan skogsbruket påverka)

Läs mer:

/Reine Karlsson

Släck din adventsljusstake!

Appropå belysning nu när glödlampan ska förbjudas. Varför måste så många ha adventsljusstakar och stjärnor tända hela dagarna när de inte är hemma? Himla onödigt och trist slöseri med energi och miljö! Är det…

1) …för att visa grannarna hur juligt man har det, eller flasha med den nya staken?

2) …för att man är för lat för att gå fram och trycka på ljusknappen?

3) …för att man vill mötas av det mysiga ljuset när man kommer hem ?

I de första fallen kan jag bara säga: ”skärp er!”. Och är det nu så att ni nu vill ha mysbelysning direkt när ni kommer innanför dörren så kan ni faktiskt koppla era julbelysningar till en timer som sätter på dem lagom till fem-tiden, eller när det nu är ni brukar komma hem.

/Marie Pettersson

Obama satsar på forskning, utbildning, energi och klimat

Nu när Obama vunnit är omvärldens och inte minst Sveriges förhoppningar stora. Både Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin gillar Obamas miljöpolitik, och tror att USA nu kan komma att skriva under ett internationellt klimatavtal. Miljöpartiets spårkrör Maria Wetterstrand är något mer avvaktande till om Obama lyckas förmå amerikanerna att ge upp sin livsstil med stora bensinslukande bilar.

USA:s nye president säger att hans regering kommer att göra allt för att USA ska fortsätta att vara världsledande inom forskning och teknik och det kan ju vara en viktig del i strategin för att hitta lösningar för att minska klimatskadliga utsläpp samt överhuvudtaget minska energiförbrukningen.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Vad kan vi förvänta oss av USA:s miljöpolitik framöver?

Valet i USA är i full gång och över hela världen väntar vi nu med spänning på resultatet. Vad betyder då utgången för miljön? Har det egentligen så stor betydelse vem som blir Amerikas nästa president? Ja, en sak är i alla fall nästan säkert och det är att det knappast kan bli sämre än under Busheran…

Klimat
Både John McCain och Barack Obama har tydligt deklarerat att de tänker föra en mycket mer ambitiös klimatpolitik än Bush. För McCain har det varit extra viktigt att distansera sig från allt som Bush stod för och han har därför gått så långt att han kallat Bushs politik för ”disgraceful”.

För båda kandidaterna har Schwarzeneggers åtgärder i Kalifornien delvis varit en förebild. Schwarzeneggers vill minska delstatens CO2-utsläpp med 15 % till 2020, en tillbakagång till 1990 års utsläppsnivå. För att kunna nå detta vill han bl.a. införa ett utsläppshandelssystem likanande det vi har i Europa.

Både Obama och McCain har uttalat sig positivt för ett utsläppshandelssystem. Medan McCain initialt vill dela ut utsläppsrätterna gratis vill Obama auktionera ut dem och använda pengarna till en fond för energiomställning. Båda kandidaterna går på Schwarzeneggers linje och lovar att sänka CO2 utsläppen i samma storleksordning nationellt.

På längre sikt lovar McCain att sänka utsläppen med 60 % till 2050, medan Obama föreslår hela 80% till samma tidpunkt. Här kan man konstatera att det är lätt att lova mycket när man inte behöver stå för dessa löften i slutändan…

Båda kandidater lovar att medverka vid internationella utsläppsförhandlingar. Detta kommer att sättas på prov vid de viktiga förhandlingarna i Köpenhamn 2009. McCain har dock sagt att han inte tänker skriva på något internationellt avtal om inte Kina och Indien också tvingas gå med på utsläppsminskningar. Obama å andra sidan anser att vi inte kan förvänta oss att Indien och Kina ska ta första steget utan att USA måste göra det. Vettigt med tanke på att USA är den största utsläpparen av CO2 i världen… Samtidigt anser han att dessa länder sedan måste följa de övergripande klimatstrategier som dras upp internationellt.

Energi
När det gäller en mer hållbar energiförsörjning så har McCain en lösning innehållande tre huvudelement. Det första elementet är kärnkraft, det andra är utvecklande av ”ren kol” dvs. uppfångande av koldioxid i kraftverk. Det tredje elementet är utvecklande av bättre batteri till elbilar.

Obamas energivision är mer detaljerad och har större spännvidd. Han vill satsa på förnyelsebara bränslen, bränslesnålare bilar samt bidrag och skatter som ska stimulera rätt beteende. Dessutom lovar han att finansiera en expansion av vindkraft, solenergi samt jord/berg-värme.m.m.

Mycket av ovanstående, speciellt Obamas löften låter ju lovande. Samtidigt verkar vi stå inför en lågkonjunktur och frågan är hur mycket av detta som blir ekonomiskt möjligt att förverkliga.

Men vi får hoppas på det bästa och under de här sista timmar håller jag tummarna för att USA:s nästa president ska heta Barack Obama!

Läs också:

Uppdaterat:

/Marie Pettersson

Goodbye Standby

Vid årsskiftet börjar ett nytt EU-direktiv om standby-el att gälla. Som alla vet är standby-el i korthet den el som dina apparater drar trots att de är avstängda. Den röda lampan på videon och den varma transformatorn är exempel på bevis. Denna elförbrukning kan enligt DN uppgå till 10 % av ett hushålls elförbrukning och jag har hört siffror uppåt 20 % i andra sammanhang. Nu ska det i alla fall bli slut på denna onödiga förbrukning.

På årsdagen efter införandet får det dra max 1 watt och efter fyra år är det max 0,5 watt som gäller. /DN

/Daniel Eriksson