Rio+20: Framtiden vi vill ha, eller kompromisserna som ingen är nöjd med?

Två årtionden efter det första Riomötet återvänder FN:s konferens om hållbar utveckling återigen till Rio. Sammankomsterna pågår i över en veckas tid och förväntas förena mer än 50,000 deltagare, vilket gör mötet till FN:s största någonsin.  Mötet i sin helhet sträcker sig över en vecka, men den huvudsakliga konferensen pågår mellan den 20 och 22 juni, då cirka 100 världsledare ska fatta beslut om framtida hållbarhetsmål.

Förväntningarna inför mötet är stora och frågan som alla nu ställer sig är givetvis om världens ledare nu ska lyckas fatta de ambitiösa beslut som krävs för att på allvar ändra kurs mot en mer hållbar utveckling.

Att begreppet hållbarhet innefattar en stor mängd komponenter återspeglas i konferensagendan, som tar upp en stor mängd olika hållbarhets- och utvecklingsfrågor. Sju centrala teman berör sysselsättning, energi, städer, matsäkerhet, vatten, hav och naturkatastrofer.  Från svenskt håll avser regeringen att särskilt lyfta fyra centrala frågor; integration av hållbarhetsmål i ekonomiska styrmedel, urbanisering och välfärd, hållbar innovation och konsumtion samt lösningar på energi- och vattenresursproblem.

Experter från hela världen har förberett förhandlingstexten som regeringscheferna har att ta ställning till. Men på huvudkonferensens första dag är känslorna över det framlagda dokumentet blandade; medan den brasilianska utrikesministern Antonio Patriota förhåller sig positivt, har EU’s klimatkommissionär Connie Hedegaard uttryckt sitt missnöje över textens ambitionsnivå och hävdar att ingen av dem som antog texten egentligen var nöjd med den. Lasse Gustavsson, chef för WWF’s internationella delegation i Rio menar att texten ”inte är i närheten av vad världen behöver” och lägger sitt hopp till att världsledarna nu lyckas vända om skutan under de kommande förhandlingsdagarna.

Det återstår att se om midsommarafton, konferensens sista dag, bjuder på mer positiva tongångar och konkreta globala målsättningar.

/Erika Olsson

Soft law – en lag att gosa med?

”Soft law.” Plötsligt hör man det överallt. Men ”mjuk lag” – vad ska det betyda? Att det är som en lag, men snällare? Ja, det är väl ungefär så. Även om det kanske är lite missvisande att tala om lag i detta sammanhang överhuvudtaget. Det mest utmärkande för soft law är att det inte är bindande och tvingande på samma sätt som det som brukar kallas hard law. Det som finns i den blå lagboken är typiskt hard law – tänk brottsbalken eller miljöbalken – följer man inte vad som står, finns sanktioner som skadestånd eller fängelsestraff.

Många initiativ inom miljö och socialt ansvarstagande är just soft law. Där står ingen exekutiv stat bakom, utan man har i vissa fall kommit på andra sorters sanktioner för att få de som har skrivit på (frivilligt i de flesta fall) att uppfylla olika krav. FN:s Global Compact är ett typexempel. Skriver man under Global Compact åtar man sig att rapportera om de åtaganden man gör på miljö- och arbetsmiljö-fronten (allt utifrån tio principer som man ansett vara de viktigaste ur FN-konventionerna, som förvisso är bindande för de länder som skrivit under dem men som inte är bindande för företagen per se). Uppfyller man inte de rapporteringskrav som krävs, syns detta på Global Compact’s hemsida, vilket kan skada en verksamhets varumärke. Andra exempel är FN:s resolutioner och deklarationer. Till skillnad från FN:s konventioner har ingen stat skrivit under på att den ska se till att ingen som står under statens tillsyn bryter mot artiklarna, utan resolutionerna och deklarationerna kan ses som starka rekommendationer från FN. Men följer man inte rekommendationerna kan det resultera i politiska påtryckningar.

Varför vissa regelverk blir just mjuka har olika orsaker. I internationella sammanhang är det ofta för att vägen till en bindande överenskommelse är för svår och lång. Ibland tror man också att effekten kan bli större vid frivilliga förbindelser än vid tvingande. Men bara för att det är mjukt i början behöver det inte betyda att det alltid kommer att vara så. Soft law kan med tiden börja ses som ”customary law”, det vill säga sedvana – det som man förväntar sig att alla gör. Och när det finns berättigade förväntningar, kan också legala följder inträda. Eller så får den mjuka lagen plötsligt mer tyngd av att någon maktinstitution ställer sig bakom den och puttar den framåt mot en mer bindande framtid – som nu när regeringen beslutat att svenska statligt ägda företag måste redovisa enligt Global Reporting Initiative’s mjuka CSR-standard.

Soft law sätter exempel och möjliggör rättens utveckling på ett sätt som kanske inte skulle varit möjlig om man gjort en hård ändring direkt (ramaskri! motstånd! revolution!). Ibland, om man vill att bra grejer ska hända, precis som annars i livet, får man ta det lite soft helt enkelt. Och kanske gosa en aning.

/Anna Åkerblom

Samband mellan ekosystemtjänster och fattigdom i världen

Det blir mer och mer klart att negativ påverkan på ekosystemtjänster även slår tillbaka direkt på oss människor. I en ny rapport från Stockholm Environmental Institute (SEI) framförs att milleniummålen satta av FN om bl.a. minskning av hungersnöd och fattigdom i världen kommer att bli mycket svåra att nå.

Tillgången till ekosystemtjänster som rent vatten och ren luft, skydd mot översvämningar, pollinering m.m. minskar ständigt i vissa områden i världen, vilket i sin tur bidrar till fattigdom och svält.

Här handlar det alltså om att minskning av negativ miljöpåverkan och fattigdomsbekämpning går hand i hand. Jätteviktigt att se dessa samband och inse att det inte bara handlar om att rädda miljön för miljöns skull utan för vårt eget bästa.

Läs mer:

• Declining ecosystem services threaten solutions to curb poverty and hunger SEI

/Marie Pettersson

FN en organisation med ett ansvarstagande i sönderfall

Vad händer när en an världens mest ansvarstagande organisationer inte klarar av att ta sitt interna ansvar? Ja den frågan är högaktuell efter att Ing-Britt Ahlenius fd. chef för FN:s internrevision OIOS sammanfattat sina synpunkter efter fem år i organisationen i en mycket kritisk rapport. En eloge till denna tuffa kvinna!

Hennes syn på situationen är att FN är en organisation i sönderfall med en mer, eller mindre inkompetent ledare, Ban Ki-Moon, som dessutom motverkar antikorruptionsarbetet. Annan kritik handlar om bristande genomsynlighet (transparens) och bristande styrning.

Kofi Annan den förre generalsekreteraren försökte ju på sin tid reformera FN:s arbete utan att fullt ut lyckas. Kofi Annan var ändå ganska framgångsrik i sin gärning och under hans tid formulerades the Global Compact med riktlinjer för ansvarstagande för multinationella företag. Han drog alltså sitt strå till CSR-stacken.

Nu har tyvärr utvecklingen gått i fel riktning för världsorganisationen. Inget företag eller organisation är ju starkare än sin svagaste länk i det här fallet de icke-demokratiska länder som inte anser sig ha något att vinna på att bekämpa korruption, förbättra de mänskliga rättigheterna, eller ta ökad miljöhänsyn. Hur får man med dem på tåget? Akrobatisk diplomati kanske? Säkert är i alla fall att FN aldrig kan bli bättre än medlemsstaterna tillåter.

Frågan är hur FN:s ställning kommer att te sig i framtiden. Är FN på väg att spela ut sin roll som världsforum? Det går ju inte att verka som ”världspolis” om man inte sopar utanför sin egen dörr först.

Läs mer:

• En skräll som ekar Sydsvenskan
• Svensk topprevisor kritiserar FN-Ban DN
• FN-chefen får hård kritik Sydsvenskan

/Marie Pettersson

Ladda inför Copenhagen 2009

Världens ledare möts på FN:s klimatmöte 7–18 december 2009 i Köpenhamn för att besluta om ett nytt internationellt klimatavtal som ska ta vid när Kyotoprotokollet löper ut i slutet av 2012. Hela 192 länder kommer att delta enligt konferensens officiella hemsida. Det är mycket som står på spel. Naturligtvis har Danmark en mycket stor roll i det hela, men även Sverige hoppas naturligtvis att kunna kröna sitt halvår som EU:s ordförandeland med att vara med och lotsa ett nytt, förhoppningsvis framgångsrikt, FN-avtal i hamn. Att FN:s klimatmöte är i Köpenhamn ger även en möjlighet för svenska, och då kanske framförallt skånska, företag och organisationer att visa upp sitt klimatarbete för journalister och politiker från hela världen. Konferensen kommer att besökas av tusentals journalister och delegater och här finns ett unikt tillfälle att visa upp det framgångsrika klimatarbete som finns på många håll i södra Sverige och en unik möjlighet att profilera sig mot en världsmarknad. Så fundera på hur du och din organisation kan använda Copenhagen 2009 för att stärka klimatarbetet i din organisation och vilka klimatinsatser, vilka klimatsmarta produkter, vilka klimatanpassade byggen, vilka energibesparingar, vilka koncept och vilken miljöteknik som bör profileras mot en internationell publik. Här finns alla möjligheter att stärka svensk miljöteknikexport och på köpet göra stora klimatinsatser globalt!

Läs mer:

• Copenhagen 2009 officiell hemsida
• FAQ för COP15
• Climate Consortium
• Road to Copenhagen
• Klimatberedningen Region Skåne
• Klimat och energistrategi för Skåne

/Daniel Eriksson

Skriv på för klimatet

Enligt flera källor riskerar klimatmötet på Bali att stranda. Du kan hjälpa till genom att skriva på Avaaz petition som kräver att USA, Kanada och Japan slutar att blockera de relativt ambitiösa mål som bland annat EU vill ha. Senast fredagen den 14 december vill Avaaz ha ditt namn!

EU vill ha inskrivet att målet för alla industrialiserade länder – inklusive USA – ska vara minskningar på 25 till 40 procent fram till 2020 och minst 50 procent fram till 2050. USA vägrar dock att gå med på några siffror över huvud taget. /SvD

Du kan följa konferensen, nästan i realtid, på Bali-konferensens hemsida. Konferensen slutar i morgon, fredag den 14, och det är fortfarande många frågor kvar att lösa. Ett misslyckande är ett svek, som FN:s Generalsekreterare uttryckte det. Lite glädjande nyheter i veckan är i alla fall att Australien beslutat sig för att ratificera Kyoto-avtalet. Det innebär att det bara är USA, av de industrialiserade länderna, som står utanför. Börjar det inte kännas lite ensamt där ute på prärien?

/Daniel Eriksson

Följ klimatkonferensen på Bali

På hemsidan för FN:s klimatkonferens på Bali kan man följa förhandlingarna dag för dag och se tal, presskonferenser och liknande, samt läsa och ladda ner olika former av dokumentation. Motsättningar finns det än så länge gott om. Massor av nytt material och rapporter kommer i samband med konferensen för den som vill fördjupa sig i klimatfrågan och det politiska spelet runt om kring. Bland det mest intressanta är en rapport som i dagarna släpptes från UNEP som målar upp en ljus framtid för Clean Tech-branschen. Miljontals nya jobb i klimathotets spår, som Ny Teknik sammanfattar det hela.

/Daniel Eriksson

Idag startar klimatkonferensen på Bali

Idag (måndagen den 3 dec) startar FN:s klimatkonferens på Bali. Få är väl egentligen speciellt optimistiska och tror att några stora framsteg kommer göras, men diskussionerna på Bali kan visa sig nog så viktiga på klimatmötet i Köpenhamn 2009. 40 svenskar är tydligen på plats och som vanligt ironiseras det över att de flyger dit i diverse artiklar. Själva anser delegaterna i alla fall att de tar sitt ansvar.

– Vi kompenserar genom att köpa utsläppsrätter, säger Marit Ragnarsson, politisk sakkunnig i miljödepartementet.

Känns lite löjligt att deltagarna på konferensen måste försvara sin flygresa. Det är väl något större koldioxidutsläpp på spel än 40 svenskars flygresa till Bali tur och retur? Tänk lite större! /Daniel Eriksson