Tag Archives: förändring

Konferens CSR Øresund 19/5

Årets mest inspirerande CSR-event i Öresundsregionen!

Stiftelsen TEM och CSR Danmark arrangerar den 19:e maj konferensen CSR Öresund med det senaste inom hållbarhetsområdet från Öresundsregionen.

anmälan

Program

Konferensen kommer att behandla alla aspekter inom CSR och hållbarhet. Programmet uppdateras ständigt:

Talare 12 april

  • Diana Madunic, CSR Ambassadör, Utrikesdepartementet, Sverige.
  • Sara Krüger, Dansk Industri, UN Global Compact Danmark.
  • Charlotte Carlsson, Länsstyrelsen Skåne.
  • Rikke Thorlund, Chef for OPS i Kommunernes Landsforening.
  • Fredrik Ljungdahl, hållbarhetsansvarig, PWC.
  • Emma Ihre, Head of Sustainability, Mannheimer Swartling.
  • Åsa Kalee, Projektchef Good, Uppstart Malmö.
  • Cecilia Lejon, Förvaltningschef på Arbetsmarknadsförvaltningen av Trelleborgs kommun.
  • Lone Hylander, Projektrådgiver i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.
  • Finnur Sverrisson, grundare Little Big Malmö.
  • Ann-Sofie Gunnarsson, kommunikationschef, Next Generation Social Entrepreneurs, IKEA Sverige.
  • Fadi Barakat, Konsultchef Region Södra Sverige, Manpower / Uppsök Malmö.
  • Johan Berhin, grundare av Green Furniture Concept.
  • Fredrik Fackler, produktionschef, Kraftringen.
  • Marie Dahllöf, välgörenhets- och CSR-chef, PostkodLotteriet.

Besök vår hemsida >> för mer information om dagen: program, anmälan och priser, utställare, kontaktuppgifter med mera.

Konferensavgift

Konferensavgift — 1995 SEK (ex.moms/VAT)

Medlemmar i CSR Skåne, CSR Danmark och NCSH — 995 SEK (ex.moms/VAT)

Medlemmar i Medicon Valley Alliance — 1495 SEK (ex.moms/VAT)

Medlemmar i NMC (Näringslivets Miljöchefer) — 1495 SEK (ex.moms/VAT)

Studerande — 550 SEK (ink.moms/VAT), OBS begränsat antal

Utställning

Konferensen kommer att hållas på Malmö Arena (Palissad). Det finns även möjlighet för dem som vill sponsra eller ställa ut i samband med konferensen att exponera sin verksamhet mot gräddan av hållbarhetsproffs i Öresundsregionen. Utsällare såhär långt:

För att anmäla ert deltagande eller om ni är intresserade av att exponera er verksamhet, gå in på hemsidan www.csroresund.se eller kontakta oss för mer information!

Anmälan

Klicka här för att komma till anmälan till konferensen

Vi ses där!


Kontakt:

Stiftelsen TEM

040-606 55 80

CSR Øresund låg

Miljötillstånd och mål för ett hållbarare Skåne – Medlemsträff hos Länsstyrelsen

Förra veckan var det återigen dags för en träff för medlemmarna i våra nätverk. Länsstyrelsen Skåne i Malmö var värdar och stod under eftermiddagen för många intressanta föreläsningar om dagens tema – Miljötillstånd och mål för ett hållbarare Skåne.

Som bakgrundsmaterial hade alla deltagare fått ut Länsstyrelsens förslag på ett åtgärdsprogram för att nå de nationella miljömålen och var därför väl förberedda inför dagens diskussioner. Miljömålen är tänkta att involvera alla aktörer i ett hållbarhetsarbete men vad innebär det här för oss i Skåne? Och hur kan myndigheter och näringsliv arbeta tillsammans på ett effektivt sätt?

Hanna Savola inledde träffen med information om Länsstyrelsen och hur de jobbar där. Hanna arbetar idag som tillväxtstrateg men en gång i tiden har hon faktiskt jobbat hos oss på TEM, så det var extra roligt att få höra henne! På Länsstyrelsen arbetar hon och hennes kollegor med flera olika frågor, bland annat regional tillväxt, miljö & vatten och samhällsplanering.

IMG_20160302_131703

Hanna Savola: ”Vi skapar samhällsnytta i Skåne”

Sedan fortsatte Hannas kollega, miljöstrateg Tommy Persson att berätta mer i detalj om tillståndet i Skånes miljö. Han fokuserade bland annat på hur Länsstyrelsen arbetar med de nationella miljömålen och vad de egentligen innebär för oss här nere i Skåne. Många av målen är svåra för oss att uppnå här nere i Skåne på grund av våra förutsättningar. Vi har bland annat hög trafik och mycket jordbruk som försvårar. Men det står helt klart att vårt arbete gör skillnad. För tillfället har Länsstyrelsen lämnat det nya åtgärdsprogrammet som beskriver det framtida miljöarbetet i regionen på remiss.

IMG_20160302_150224

Intressanta diskussioner kring Länsstyrelsens åtgärdsprogram

Träffens första del avslutades med en diskussion om en av åtgärderna, förebyggande av avfall, och om hur företagen ville se offentligt stöd i detta arbete. Även resten av den regionala åtgärdsplanen diskuterades allmänt. Vi fick höra flera intressanta inlägg från våra medlemmar och Länsstyrelsen kunde ta med sig flera värdefulla synpunkter från dialogen.

IMG_20160302_132701

Tommy Persson, miljöstrateg

Efter fikan var det dags att diskutera ett helt annat sorts tillstånd: tillståndsprövningar. Vi fick lyssna på talare från båda sidor om tillståsansökan: advokatbyrån Mannheimer Swartling presenterade hur det fungerar när man arbetar med miljötillstånd och Länsstyrelsen berättade om vad myndigheten vill ha för information från företagen.

Therese Strömshed och Martin Johansson från Mannheimer Swartling inledde dagens andra pass med att diskutera svårigheterna med tillståndsprövningar och vilka aspekter som komplicerar dem. Ett exempel som Therese nämnde var: om verksamheten skapar miljönytta globalt, är det då acceptabelt att den försämrar sin närmiljö? En fråga som inte är helt lätt att svara på! Martin pratade sedan om ansvaret för kunskapsunderlaget till prövningen. Idag ligger i stort sett allt ansvar på verksamhetsutövaren men frågan är om det är rimligt? För ett mindre företag kan det vara svårt att ha tillgång till den senaste topp-forskningen men samtidigt är det ju viktigt att företaget är ordentligt informerat om effekten på miljön.

IMG_20160302_150212

Mannheimer Swartlings Therese Strömshed och Martin Johansson

Länsstyrelsens miljöjurist Margareta Svenning fyllde sedan i med myndighetens syn på saken. Hon menade på att många företag till en början lämnar allt för lite information i sin ansökan. Därför tryckte hon på att företaget ska utnyttja samrådet. Där har företaget möjlighet att föra en dialog med myndigheten och så ta reda på exakt vad som krävs för att på undvika kompletteringskrav och förlängda handläggningstider.

IMG_20160302_153323

Länsstyrelsens miljöjurist Margareta Svenning

Vi tackar alla deltagare för den trevliga eftermiddagen och ser fram emot vår nästa medlemsträff på Sony Mobile Communications den 31 mars med temat Eco-design – vi ses väl där?

31-3

/Linnea Turnstedt

Media, köttet och det nya klimatpartiet

Sen jag skrev om kött häromveckan har jag läst flera artiklar på samma tema. Förra veckan skrev Catarina Rolfsdotter-Jansson i Sydsvenskan om att LCHF egentligen borde heta LCHE – Low Carb High Ego.

http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1609774/rdquoI-ivern-att-bli-smala-missar-vi-omtanken-om-andrardquo.html

Hon fick snabbt mothugg från DN:s Jens Linder, som menade att den lilla skara som ägnar sig åt LCHF knappast har någon större påverkan samt att LCHF inte alls behöver betyda större köttkonsumtion (nå, det må vara sant – men frågan är inte alltid hur saker egentligen är, utan hur folk uppfattar dem).

http://www.dn.se/blogg/matbloggen/2012/02/20/lchf-dieten-behover-inte-vara-kottig/

Idag publicerade Vänsterpartiet en debattartikel i DN om hur de vill att Sverige ska bli ett klimatpolitiskt föregångsland. Bland annat handlar detta om att få ner köttkonsumtionen. ”Den svenska animaliekonsumtionen står för nästan lika stora utsläpp som utsläppen från Sveriges 4,4 miljoner personbilar och är därmed något man måste förhålla sig till. Vi vill därför att EU:s subventioner till köttproduktion avskaffas och vi vill satsa på mer vegetarisk mat i skolor och annan offentlig verksamhet.” skriver Jonas Sjöstedt, Ulla Andersson och Jens Holm. Hear my prayer!

V har många andra förslag på hur Sverige ska öka sitt klimatarbete. Ett investeringsprogram för klimatet riktat till kommuner, lansting och företag, stor satsning på Sveriges järnvägar samt ett klimatdepartement som ska samla alla de klimatpolitiska frågorna och möjliggöra ett helhetsgrepp. V ser problematiken i att ansvaret i nuläget ligger på miljöministern som inte har något större inflytande över de områden där omställningar behövs som mest, som till exempel i den ekonomiska politiken. Å andra sidan kan man fråga sig hur ett departement skulle vara annorlunda – det skulle ju också utgöra en separat och inte integrerad del. Kanske är det ändå nödvändigt för att ge tyngd åt klimatfrågan.

Under 2010 ökade de svenska utsläppen av växthusgaser med 11 procent och Sverige har på några år rasat från tionde till 34:e plats i den internationella miljörörelsens jämförelse av länders miljöpolitik, enligt artikeln. V vill att Sverige ska skärpa det svenska utsläppsmålet för 2020 till minst 45 procent samt verka för att EU:s utsläppsmål skärps. ”Vi är det nya klimatpartiet” skriver V.

http://www.dn.se/debatt/sa-vill-vi-gora-sverige-till-en-klimatpolitisk-foregangare

Kommunikation är utmaningen

I tidningen Miljö&Utveckling nr 2/2011 presenteras en undersökning som gjorts i samarbete med Näringslivets Miljöchefer, NMC. En av alla frågorna handlade om vilken den största utmaningen är i rollen som miljöchef . Så här ser svaret ut:

Förvånad? Även om vi på TEM ofta får höra att det är svårt att motivera medarbetare och chefer, så var vi inte beredda på att detta ämne skulle hamna på plats 1 till 4 i undersökningen.

TEM kör sedan flera år tillbaka kurser i hur man motiverar och engagerar medarbetare, chefer och andra samarbetspartners att satsa på miljö och jobba åt samma mål, men detta verkar vara ett ämne som är ständigt aktuellt. Kanske sätter vi in en extra kurs i höst!

Här lägger ni krutet i miljöarbetet / Nr 2/2011 Miljö&Utveckling

TEMs kurs Att Engagera 26 maj 2011

/Veronika Franzén

Intryck från CSR syd 2011

CSR syd 2001 bjöd på många intressanta talare och ett intensivt minglande i pauserna – det blev en lyckad dag och TEM andas ut.  Först ut på podiet var Kevin Noone från the Swedish Secretariat for Environmental Earth System Sciences som talade om olika scenarios för hållbar utveckling och gränserna för hur mycket jorden kan pressas innan ekosystemtjänster, biologisk mångfald etc påverkas negativt. Nedslående och skrämmande tyckte många, medan andra verkade känna sig utmanade att kämpa hårdare för att minska mänsklighetens negativa påverkan på jorden. Iris Rehnström, kollega från TEM, följde upp med att berätta om ISO 26 000, den nya vägledningen för socialt ansvarstagande. ISO 26 000, som vi hoppas blir ett praktiskt verktyg och ett gemensamt enande språk för hållbarhetsarbete, kan användas av både kommuner, företag och statliga verksamheter.

Efter pausen hade vi förmånen att få lyssna på Rosman Jahja, Communications Manager på Trelleborg AB, som belyste Trelleborgs arbete med bland annat hållbarhetsredovisning som de kommit långt med. Senare under dagen fick vi fler företagsexempel; Wihlborgs Fastigheter, APL Pharma Specials, Länsförsäkringar Skåne och Max Hamburgerestauranger fanns på plats för att visa konkret hur just deras CSR-resor sett ut – alla dessa presentationer var mkt givande! För egen del kände jag starkast för Pär Larshans historia om hur Max lyckats fånga sin hjärtefråga och kunnat arbeta aktivt med den; att få in funktionshindrade på arbetsmarknaden. De har kommit långt med detta i sina egna restauranger och det har bidragit lägre personalomsättning, att de fått positiv uppmärksamhet i media och, viktigast av allt, att dessa personer hittat riktiga arbeten.

Representanter från Tetra Pak och WWF berättade om hur de lyckats med ett utveckla ett gemensamt samarbete som fört med sig många fördelar, inte minst för att man varit med och påverkat skogsbranschen och förpackningsmarknaden till att blir mer ansvarstagande. Detta hade varit svårare att uppnå om de arbetat enbart på var sitt håll.

Vi fick också nöjet att lyssna till Carsten Ingerslev från Center for CSR, Ministry of Economic and Business Affairs, Danmark, som gav oss en inblick i hur danska företags CSR-arbete kan leda till både ökad lönsamhet i verksamheter och till ett långsiktigt hållbart samhälle.

En annan av dagens höjdpunkter var Hanna Roberts från GES Investment Services som bjöd på ett matnyttigt föredrag om vad investerare är intresserade av när de bedömmer företag och hur man kan gå till väga för att analysera företag utifrån deras hållbarhetsarbete.

Detta var bara en del av vad dagen hade att bjuda på.  Nu ser vi redan fram emot – och planerar – CSR syd 2012!

/Veronika Franzén

CSR, trygghet, rädsla och BNP

Rädda människor konsumerar mycket och kan enkelt användas som ”slavar”.
Läste nyligen den intressanta boken Risk av Dan Gardner. Boken beskriver hur många olika former av aktörer i dagens samhälle stärker sin egen makt och profit genom att skrämma upp de människor de vill påverka. Det har länge varit uppenbart att försäkringsbolagen påtalar risker för att sedan kunna sälja försäkringar.  Men nu är det så många mer som försöker göra oss rädda. Efter 9/11 var det väldigt påtagligt att politikerna i USA använde skrämselpropaganda för att få igenom sina drastiska förslag.  När man som Gardner tänker till kring hur dagens marknadsförning av produkter görs så är det skrämmande att notera hur vanligt det är att det finns en underton av att skapa rädsla. Det finns ett underförstått budskap att du inte är något att ha, t.ex. att du är ful. Mot den bakgrunden visar man sedan upp sina produkter och säger att om du köper vårt smink eller våra kläder blir du vacker, du kan visa upp att du är med i tiden, du får status. Naturligtvis är det inte så enkelt. Man måste räkna med att det fortsätter att komma fler antydningar om dina begränsningar och du blir åter osäker. Du ser ny reklam om möjligheter att göra dig vacker och se framgångsrik ut. Det finns stor risk att du fastnar i en ond cirkel av att söka trygghet genom att ständigt köpa nya produkter. 
I andra änden finns det många makthavare och chefer som gärna skrämmer upp folk för att sedan enklare kunna få dem att göra det makthavaren vill. En chef som skrämmer upp sina underlydande kan därefter enklare få dem att göra det som chefen vill.  En makthavare kan spela på rädsla för att få människor till att göra det som makthavaren vill att de skall göra. Affärsaktörer som har någon form av dominerande roll kan öka sin egen vinst genom att pressa sina inköpspriser. Då en monopolsituation uppstått finns det stor risk att branschens producenter inte vågar satsa på kvalitet och att försöka medverka i att skapa nya affärskanaler.
En risk är att chefer skapar en känsla av otrygghet för att öka sin egen makt. Det finns också en risk att politiker gör människor osäkra på sina möjligheter att försörja sig själva, för att sedan enklare kunna styra dem in i de beteenden som politikerna vill ha fram. Om människor blir tillräckligt osäkra kan man sedan använda dem precis som man själv vill – de blir lydiga ”slavar”.
Rädslan för att vara värdelös kan användas både för att få människor att konsumera mer och för att få dem att till låg lön utföra arbete som stärker de etablerade aktörerna. Förmågan att spela på människors rädsla tycks bli allt mer raffinerad och allt mer verkningsfull. Det tycks som om tidigare generationers människor kände sig tryggare i att de var accepterade i de sociokulturella grupper de kände sig levde i. Dagens människor tycks i högre grad känna sig utlämnade till att de måste klara sig själva. Det finns risk att vi blir allt mer osäkra medan vi konsumerar allt mer och känner oss tvungna att arbeta allt mer med arbetsuppgifter som känns allt mindre meningsfulla.
En anledning till att allt fler arbetsuppgifter känns mindre meningsfulla är att det finns en växande förståelse kring den stora förändring som krävs för att uppnå en mer hållbar samhällsutveckling. Människor förstår att det är viktigt att satsa på kvalitet och långlivade produkter. Allt fler förstår att det är viktigt att investera för framtiden och att experimentera med nya bättre former av systemlösningar. Samtidigt känner vi oss otrygga och försöker dämpa vår otrygghet genom att konsumera.  Eftersom vi inte känner någon säkerhet i få njuta framtida glädje av det vi investerar i att bygga upp känns det knappast meningsfullt att investera. Eftersom det är så svårt att få verkligt stöd för sådant som avviker från de etablerande mönstren är det också allt för få som vågar satsa på förnyelseinriktat entreprenörskap.
Men hur skulle det då gå om fler konsumerade mindre volymer och blev mindre benägna att ta de jobb som finns. BNP skulle kanske minska, i alla fall kortsiktigt sett. Men om människor lade mindre av sina pengar på billigt godis, chips och billig mat så skulle de kunna satsa mer på mer kvalitetsmat och bättre måltider. Och de flesta svenskar lider ju faktiskt inte av kaloribrist, men möjligen näringsbrist. Och om vi köpte mer kvalitetsmat skulle det också kunna gynna svenska kvalitetsodlare och begränsa penningflödet till de globala affärsaktörer som maximerar sin vinst genom att pressa priserna på de massproducerade bulkvarorna. 
Om vi konsumerade mindre så kunde vi investera mer. Och om människor kände sig tryggare så kunde fler i högre grad våga verka för framtidsinriktade lösningar och förnyelse, både som anställda och som entreprenörer.
Det är en viktig social ansvarsfråga att begränsa affärsaktörernas och makthavarnas möjlighet att skapa rädsla som en grund för att kunna stärka sin egen makt, vinst och bekvämlighet. Intresset för CSR gör att det växer fram allt bättre möjligheter för de företag som tar ett socialt ansvar.

Reine Karlsson

Gröna Jobb?

Det talas mycket om gröna jobb. Obama talar om Green Job Growth och the American Recovery and Reinvestment Act inkluderar investeringar på 113 miljarder $ och man talar om att det ekonomiska stimulanspaketet skall ge 500 000 nya jobb i USA.

Men vad handlar det här egentligen om. Vet man egentligen om det de ekonomiska satsningarna åstadkommer någon ny meningsfull sysselsättning? Är det en form av fördold protektionism?

Jag tror att det här handlar om en ännu vikigare fråga – etik.
FN kopplar klimatfrågan till mänskliga rättigheter och tänker ta upp sådana frågor vid klimatmötet i Köpenhamn.

Världsbankens direktör sade i ett tal i London den 31 mars: “We have seen over the last six decades how markets can lift hundreds of millions of people out of poverty while expanding freedom.  But we have also seen how unfettered greed and recklessness can squander those very gains” 

Finanskrisen har synliggjort att det är allt för många som har roffat åt sig allt för mycket. Det tycks orättvist att de har lyckats roffa åt sig så mycket pengar. Men det är nog ännu mycket värre att så många inflytelserika personer har lagt så mycket av sin energi på något så primitivt som att roffa åt sig pengar. Det finns stor risk att de har ägnat allt för lite intresse åt att sköta de viktiga verksamhetsområden som de har haft ansvaret för.

Vi behöver företag och företagare som hjälper kunderna och samhället att bli ”rikare” och som arbetar på ett sådan sätt att de verkar för att förbättra de resurssystem som de får sina råvaror från. Det är sådana aktörer som kan skapa de gröna jobb som vi behöver.

Läs mer:

/Reine Karlssson

Obamas tal

När jag hör Obama tala om hur USA kan förnyas önskar jag att det fanns svenska politiker som kunde ingjuta hopp på ett liknadne sätt.

Länkar till det senaste talet finns på:

/Reine Karlsson

Klimathoppet Obama

Klotet kl 13.20 idag tar upp ny klimatforskning som visar att det är ännu mer bråttom än vi trodde att hejda den globala uppvärmningen.

Klotet spanar också in hållbara lösningar på den stora vetenskapskonferensen AAAS i Chicago.
Hur kan vi ta nytta av bilbranschens kompetensresurs i att ta fram sådana lösningar?

Läs mer:

/Reine Karlsson

Greenwashing

Miljö och hållbar utveckling har blivit viktigare för företagen och många försöker visa upp en snygg fasad. Eftersom marknadens intresse för miljöaspekter växer blir det också viktigare att granska företagens marknadsföring. USAs Federal Trade Commission arbetar på att ta fram tydligare regler och har t.ex. börjat granska Shells miljörelaterade marknadsföring.

Läs mer:

/Reine Karlsson

Hållbar protektionism?

”I fredags antog kongressen ett krispaket värt nästan 800 miljarder dollar. I paketet ingår särskilda regler, Buy American, som innebär att de varor och tjänster som sätts in i stimulanssyfte skall ha producerats i USA.”

Det finns mycket oro för att en växande protektionism kommer att leda till en allt svårare depression. ”Enligt finansminister Anders Borg befinner vi oss i ett nationellt nödläge.

Efter veckoslutets möte i Rom inom G7 sade Italiens finansminister Giulio Tremonti på lördagen att det krävs en ”ny ekonomisk världsordning”. …  I slutdeklarationen inskärpte G7 att protektionism är ett hot mot den ekonomiska stabiliteten

Vad handlar det här om? Vad är det egentligen som gör att det blir depression?
Det är en gammal sanning att det är viktigt att återinvestera en tillräcklig andel av vinsterna från dagens verksamheter i att bygga upp nya verksamheter som ger framtida vinster. Storleken på dagens kris visar att det är många som under ganska lång tid har investerat för lite i att skapa framtida försörjning och ny lönsam sysselsättning. Många företag har under lång tid använt för mycket av vinsterna till volymtillväxt, höga bonusar och bekvämlighet istället för att investera i att skapa framtida möjligheter.

Nu argumenterar de rika och etablerade för att samhället måste ge bidrag till att hålla liv i deras existerade företag – så att de kan fortsätta att göra vinst på det de redan gör. Den formen av protektionism ökar risken för en långsiktigt olycklig utveckling. I längden blir det mycket dyrt att försöka hålla liv i en verksamhet som inte längre är konkurrenskraftig.

Krisen indikerar dock att företagen tidigare totalt sett har investerat för lite i framtidsinriktade verksamheter. Därför finns det nationellt sett ett stort behov att investera ikapp. Eftersom de flesta företag nu knappast kan investera kan det vara viktigt att politikerna investerar rejält i att öppna upp utvecklingsmöjligheter för nya framtidsinriktade verksamheter. Det kan vara en form av hållbar protektionism att satsa det egna landets resurser på att aktivera den egna befolkningen i framtidsinriktade investeringar. Ordvalet protektionism är kanske fel – men det är viktigt att öppna upp för svenska satsningar på att skapa en mer hållbar resursförsörjning och ett förnyelseinriktat entreprenörskap i Sverige. Det är viktigt att aktivera den kunskap och arbetskraft som finns i att skapa framtidsinriktade affärsverksamhet. Är det en sådan investering som USA nu gör? Gör Sverige egentligen några sådana investeringar?

Sveriges politiker bör satsa på att förnya Sveriges näringsliv.

Läs mer:

/Reine Karlsson

Kunskapens värde

Det händer viktiga stora viktiga saker. Indien ordnade en hållbarhetskonferens som bland andra hade två nobelpristagare som talare. Det kan bidra till att Indien blir ett mer hållbart kunskapssamhälle

USA satsar på att använda kol-marknaden som verktyg för energieffektivisering.
Greenpeace försöker sprida djup förståelse kring att avfallet har stora potentiella värden.

I Sverige tycks politikerna vara mest intresserade av att hålla ner elpriset. Samtidigt finns det potential för förnybar energi, t ex för vindkraft och ännu mer för bioenergi

Vad kan vi göra för att få till en mer hållbar utvecklingsriktning på den pågående förändringen?

Läs mer:

/Reine Karlsson