Whistle blower, eller visslare som man säger på svenska, är en person som lyfter sin röst för att påtala brister i organisationen.
Begreppet kommer ursprungligen från England där poliser en gång i tiden blåste i sina visselpipor när de bevittnade ett brott på gatan. Detta var ett sätt att uppmärksamma andra poliser och varna allmänheten om att brottslingar fanns i närheten.
I dag är en whistleblower en sanningssägare som ”blåser i visselpipan” för att få myndigheter och omgivning lägga märke till att någonting inte går rätt till. Visslaren tar oftast en stor risk och i stället för att få medalj tvingas sanningsägarna ofta att betala ett högt pris för sitt mod. Visslaren kan exempelvis riskera att bli åtalad för förtal eller, om kritiken riktas åt egen arbetsgivare, bli avskedad eller omplacerad.
En av de mest kända visslare i Sverige är Peter Rost, som skrev boken “Sjuka pengar” om hur stora läkemedelsföretag engagerar sig i illegal försäljning av läkemedel.
Det är allt vanligare att speciellt stora företag inrättar så kallade whistle-blowersystem. Även lagkraven har ökat och i många länder ställer antikorruptionslagstiftningen krav på förebyggande och upptäckande processer för att förhindra att organisationer hamnar i korruption och andra oegentligheter.
Syftet med ett whistle-blower-system är att ge medarbetare – och ibland även leverantörer, kunder och andra intressenter – möjlighet att anonymt rapportera in oenigheter till en oberoende part, som hanterar tipsen på ett förutsättningslöst och säkert sätt.
———————————————————————————————-
Vi delar Veckans begrepp från Miljöledaren med er som läser vår blogg: TEMfunderingar. Miljöledaren är TEMs omvärldsbevkaningstjänst för miljö- och hållbarhetsproffs. Med korta och lättlästa artiklar sammanfattar vi veckans viktigaste nyheter inom miljö- och hållbarhetsområdet och skickar dem ut i pdf format via mejl till Dig varje fredag. Förfrågningar om Miljöledaren skickas till: miljoledaren@tem.se.
TEM-funderingar 