TEM samarbetar med Miljöaktuellt kring utbildningar

Nu samarbetar TEM med Miljöaktuellt, Sveriges största miljötidning som bevakar allt inom miljö och hållbar affärsutveckling. TEMs Marie Pettersson och Anna Yelistratova kör igång 29-30 januari 2014 med kursen CSR – ansvarstagande i praktiken i Malmö.

Intresset för CSR ökar hos företag, och det blir uppenbart att kunskaper inom CSR ska finnas på olika nivåer och olika avdelningar. Vi har skräddarsytt utbildningen till personer som behöver en grundläggande CSR utbildning som avstamp inför framtida arbete och som idag jobbar i företagsledningen, inköp eller har andra uppdrag som involverar praktiskt arbete med CSR-frågor både inom privata och offentliga organisationer.

CSR – ansvarstagande i praktiken är en baskurs som ger grundläggande kunskaper inom CSR, ifrån internationella ramverk och normer till företagsanpassade CSR projekt och handlingsplaner. Några andra stolpar som vi tar upp inom kursen:

• drivkrafter
• inflytandesfär
• intressentanalys
• intressentdialog
• väsentlighetsanalys
• CSR-strategi
• uppförandekod och dess implementering
• CSR i leverantörskedjan
• hållbarhetskommunikation, intern och extern
• hållbarhetsredovisning

Och självklart innehåller utbildningen många intressanta diskussioner och workshops!

Mer info kring kursens program och kontaktuppgifter finns här. Anmäl dig här.

Världens värsta företag utsedda

Trevliga nyheter härunder. Nu blir det otrevligare. I förra veckan presenterade nämligen The Public Eye Awards vilka som tagit hem flest röster i årets omröstning om vilket som är världens värsta företag. Motiveringarna bjöd på deprimerande läsning. Vinnare av The Public Eye People’s Awards blev världens andra största gruvbolag Vale. Enligt Public Eye konstruerar Vale för närvarande en damm i mitten av Amazonas med förödande konsekvenser för regionens biodiversitet och ursprungsinvånare. Om bygget fortsätter kommer 40 000 ursprungsinvånare tvingas att lämna området och förstörelsen av ekosystemen riskerar att ödelägga invånarnas försörjning totalt. Vale’s sjuttioåriga historia är fylld av brott mot mänskliga rättigheter, inhumana arbetsförhållanden och hänsynslös exploatering av naturresurser, uppger Public Eye. Andraplatsen gick till Tepco, den japanska energijätten som negligerade säkerhetsåtgärder för att reducera kostnader – åtgärder som skulle kunna ha förhindrat Fukushima-katastrofen. Samsung knep tredjeplatsen bland annat på grund av sin användning av förbjudna giftiga ämnen. Användningen skedde utan de anställdas vetskap och enligt Public Eye har användningen lett till att 120 anställda drabbats av cancer och minst 50 unga medarbetare har dött.

Vinnare av The Global Award, som utses av Public Eye’s expertpanel, blev Barclays. Barclays’ investment banking-sektion som sysslar med livsmedelsspekulation växer snabbast Europa. Livsmedelsspekulation sägs driva upp priserna på livsmedel och skapa osäkra förhållanden för producenterna. Bara under andra hälften av 2010 så drabbades 44 miljoner människor av extrem fattigdom på grund av ökade livsmedelspriser. Nya europeiska regleringar skulle kunna stoppa spekuleringen, men den brittiska regeringen och dess allierade i den finansiella sektorn, såsom Barclay, hotar att blockera effektiv reglering, uppger Public Eye.

The Public Eye Awards organiseras sedan 2000 av Berne Declaration och Jordens vänner (sedan 2009 ersatta av Greenpeace) och är en årlig aktivitet i samband med World Economic Forum.

Kolla in listan här: http://www.publiceye.ch/en/ranking/

/Anna Åkerblom

Soft law – en lag att gosa med?

”Soft law.” Plötsligt hör man det överallt. Men ”mjuk lag” – vad ska det betyda? Att det är som en lag, men snällare? Ja, det är väl ungefär så. Även om det kanske är lite missvisande att tala om lag i detta sammanhang överhuvudtaget. Det mest utmärkande för soft law är att det inte är bindande och tvingande på samma sätt som det som brukar kallas hard law. Det som finns i den blå lagboken är typiskt hard law – tänk brottsbalken eller miljöbalken – följer man inte vad som står, finns sanktioner som skadestånd eller fängelsestraff.

Många initiativ inom miljö och socialt ansvarstagande är just soft law. Där står ingen exekutiv stat bakom, utan man har i vissa fall kommit på andra sorters sanktioner för att få de som har skrivit på (frivilligt i de flesta fall) att uppfylla olika krav. FN:s Global Compact är ett typexempel. Skriver man under Global Compact åtar man sig att rapportera om de åtaganden man gör på miljö- och arbetsmiljö-fronten (allt utifrån tio principer som man ansett vara de viktigaste ur FN-konventionerna, som förvisso är bindande för de länder som skrivit under dem men som inte är bindande för företagen per se). Uppfyller man inte de rapporteringskrav som krävs, syns detta på Global Compact’s hemsida, vilket kan skada en verksamhets varumärke. Andra exempel är FN:s resolutioner och deklarationer. Till skillnad från FN:s konventioner har ingen stat skrivit under på att den ska se till att ingen som står under statens tillsyn bryter mot artiklarna, utan resolutionerna och deklarationerna kan ses som starka rekommendationer från FN. Men följer man inte rekommendationerna kan det resultera i politiska påtryckningar.

Varför vissa regelverk blir just mjuka har olika orsaker. I internationella sammanhang är det ofta för att vägen till en bindande överenskommelse är för svår och lång. Ibland tror man också att effekten kan bli större vid frivilliga förbindelser än vid tvingande. Men bara för att det är mjukt i början behöver det inte betyda att det alltid kommer att vara så. Soft law kan med tiden börja ses som ”customary law”, det vill säga sedvana – det som man förväntar sig att alla gör. Och när det finns berättigade förväntningar, kan också legala följder inträda. Eller så får den mjuka lagen plötsligt mer tyngd av att någon maktinstitution ställer sig bakom den och puttar den framåt mot en mer bindande framtid – som nu när regeringen beslutat att svenska statligt ägda företag måste redovisa enligt Global Reporting Initiative’s mjuka CSR-standard.

Soft law sätter exempel och möjliggör rättens utveckling på ett sätt som kanske inte skulle varit möjlig om man gjort en hård ändring direkt (ramaskri! motstånd! revolution!). Ibland, om man vill att bra grejer ska hända, precis som annars i livet, får man ta det lite soft helt enkelt. Och kanske gosa en aning.

/Anna Åkerblom

Intressant rapport om biologisk mångfald, ekosystemtjänster och kopplingen till affärer

Tänkte tipsa om en intressant rapport som nyligen kommit ut angående BES, dvs. Biodiversity and Ecosystem Services. Det är KPMG tillsammans med UNEP FI och Fauna & Flora International som skrivit ”Sustainable Insight -The Nature of Ecosystem Service Risks for Business”.

Fortfarande är det endast ett fåtal verksamheter som förstår riskerna och möjligheterna med BES och som börjat jobba med dessa. Det finns naturligtvis en skillnad vad gäller vikten av dessa frågor mellan olika branscher. I rapporten identifierar man att följande sektorer är extra beroende av BES och därför tar en extra stor risk genom att inte adressera dessa frågor. Sektorerna är:

• Livsmedelsindustrin
• Olja- och gasindustrin
• Gruvindustrin
• Banker

Slutsatsen är att företag som redan nu börjar jobba med BES-frågor kommer att ha en konkurrensfördel framför de som inte gör det.

Läs mer:

• The Nature of Ecosystem Service Risks for Business   KPMG m.fl.
• Viktigt för företag att jobba med biologisk mångfald   TEM-funderingar
• Ekosystemtjänster är business   TEM-funderingar

/Marie Pettersson

”Logotype-karta” för TEM:s miljönätverk

Vi har sedan tidigare en logotype-karta för CSR Skåne. Nu har vi även gjort en för våra miljönätverk. TEM har 3 miljönätverk i Skåne för miljöcertifierade organisationer. Nätverken är geografiskt indelade med ett i sydväst, ett i nordväst och ett på Österlen/östra Skåne. Nästa nätverksträff blir ett gemensamt heldagsevent för alla miljönätverken på Frostavallen den 28 september med parallella workshops och seminarier kring aktuella miljöfrågor. Kontakta oss gärna om ditt företag är intresserad av att delta i något av våra nätverk eller om du har några frågor. Kontaktperson för nätverken är veronika.franzen@tem.se 0708-92 73 06

Läs mer:

• CSR Skåne TEM:s hemsida
• TEM:s miljönätverk TEM:s hemsida
• TEM:s nätverk omsätter mer än 300 miljarder TEM-funderingar

/Daniel Eriksson

Viktigt för företag att jobba med biologisk mångfald

De senaste åren har mycket fokus vad gäller miljöfrågor legat på klimat och klimatförändringar. Frågan är förstås viktig och många företag har aktivt börjat jobba med sin klimatpåverkan eftersom det är något som går att mäta och relatera ekonomiska vinster till.

Något som inte är lika enkelt men minst lika viktigt att jobba med är företagens påverkan på biologisk mångfald. Frågan kom upp ordentligt på agendan förra året då det internationellt var den biologiska mångfaldens år. Året kulminerade som bekant med konventionen för biologisk mångfald i Nagoya, Japan och en systerorganisation till IPCC nämligen IPBES (The Intergovernmental Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) bildades.

I samma veva kom WWF´s Living Planet Report som täckte in 2 500 arter på 8 000 platser och som kom fram till att vi idag använder resurser som motsvarar ”avkastningen” från 1,5 jordklot varje år. Inte speciellt hållbart med andra ord. Och inte att förglömma är förstås TEEB – The Economics of Ecosystems and Biodiversity som visar på hur beroende ekonomin är av ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

Nu uppmärksammas frågan om påverkan på biologisk mångfald hos fler och fler verksamheter.

”Biodiversity has to be part of the environmental equation for businesses nowadays”. Dax Lovegrove, WWF ´s head of business and industry.

Men vad kan man då konkret som företag göra. Att mäta sitt företags påverkan på biologisk mångfald är inte helt enkelt. Det går idag inte att mäta avtryck på samma sätt som man gör för koldioxid. Men istället kan man identifiera var riskområdena finns. Vilka processer inom företaget leder till minskad biologisk mångfald och vilka arter eller grupper av arter riskerar man att påverka negativt? Genom att analysera och värdera risker och även möjligheter får man ett underlag för att ta fram handlingsplaner på detta område och jobba med det inom ramen för strategisk resurshantering.

De ekonomiska fördelarna med att jobba med dessa frågor är på kort sikt kanske inte lika tydliga som när man jobbar med klimatfrågan, men de lokala fördelarna kan bli stora, liksom den positiva inverkan på företagets rykte och varumärke. PricewaterhouseCoopers undersökning 2010 visade att bara 18 av världens 100 största företag nämnde biologisk mångfald, eller ekosystem i sin årsrapport. Än så länge tittar man mest på leverantörssäkerhet. Man behöver här förstå det större perspektivet, att biologisk mångfald är en viktig del av företagets strategiska resurshantering.

Samtidigt börjar vd-arna se mera möjligheter än risker med biologisk mångfald, hela 59% enligt en undersökning av McKinsey, samma siffra vad gäller klimatförändringar var t.ex. 2007 endast 29%.

Fler och fler verksamheter tar nu ansvar för sin verksamhet i ett brett perspektiv som bl.a. inkluderar denna fråga. Frågan om värdering av biologisk mångfald kommer att stötas och blötas länge än. Men positivt är att så många verksamheter fått upp ögonen för och börjat jobba med denna viktiga fråga.

Läs mer:

• How to measure your firm’s biodiversity footprint The Guardian
• Staying power – the green economy concept IUCN
• Living Planet Report 2010 WWF
• The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB)

/Marie Pettersson

Ekosystemtjänster är business

Det blir mer och mer uppmärksammat hur betydelsefulla ekosystemtjänster är för företags lönsamhet och i slutändan fortlevnad. Som vanligt är det de stora ”jättarna” som går i täten för utvecklingen och det är ju inte för sin godhets skull de gör det.

Kemikalieföretaget Dow har nyligen inlett ett samarbete med Nature Conservancy (TNC) värt 10 miljoner dollar under en 5-års period. Målet är att räkna ut ekosystemkostnaderna för varje affärsbeslut. Miljöfaktorer kommer att bli en viktig del av företagets intäkter och utgifter i framtiden. Det slutliga målet är att låta ekosystemtjänster utgöra en självklar del i företagets affärsmodell.

”Protecting nature can be a profitable corporate priority and a smart global business strategy.”
Dow CEO Andrew Liveris

Ett annat företag som satsar inom detta område är Coca Cola. De har investerat 30 miljoner dollar i restaurering av flodområden och det finns fler exempel.

Än så länge handlar de flesta satsningar om vatten. Det är svårare att prissätta t.ex. biodiversitet. Och många företag kommer förstås att fortsätta att motsätta sig naturskyddande åtgärder som inskränker på deras verksamhet.

Samtidigt finns det undersökningar som visar på att företag tjänar på att visa miljömässig och social hänsyn. En rapport från Goldman Sachs som kom 2007 visade t.ex. denna typ av företag låg bättre än snittet vad gäller lönsamhet.

“It’s not a choice to play a zero-sum game anymore, the economy and the environment are interdependent.  And they’re united by one color: green.” Dow CEO Andrew Liveris

Läs mer:

• Paying for nature Time
• Nature Conservancy (TNC)

/Marie Pettersson

 

Forum för företag angående biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Det talas allt mer om ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Varenda miljötidning med självaktning har vid det här laget skrivit en artikel om ESR – Ecosystem Services Review och det är verkligen kul att man i större och större utsträckning knyter ihop miljö- och affärsnytta.

För intresserade företag finns ett antal internationella forum som behandlar vikten av att jobba för en biologisk mångfald och att främja  ekosystemtjänster, som exempel:

The Business and Biodiversity Offset Program, BBOP
Är ett samarbete mellan företag, regeringar och experter för att på ett strukturerat sätt jobba med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. BBOP tar fram metoder och verktyg för att jobba med detta.

Biodiversity in Good Company
Är ett annat samarbetsprojekt där bl.a. ett antal företag och Tysklands miljödepartement är med. Handboken Corporate Biodiversity Management Handbook – a guide for practical implementation har tagits fram inom projektet. Här finns åtgärder anpassade för olika branscher beskrivna.

European Business and Biodiversity Campaign
Europeiskt nätverk som stöds av EU-programmet Life. Här kan man ta kontakt med andra verksamheter som är anslutna, samt ta hjälp av experter inom området biologisk mångfald.

Väl värt att ta en titt på!

/Marie Pettersson

Vatten en viktig strategisk fråga

Konkurrensen om jordens resurser blir större ju fler vi blir och rent vatten är tyvärr inte en självklarhet för alla. Fler och fler företag och andra verksamheter identifierar just tillgång till vatten som en viktig strategisk fråga. Detta är för många verksamheter avgörande för att de ska kunna bedrivas.

CPD Water Disclosure är ett nytt program som uppmanar världens största företag att svara på en enkät om sina vattenrelaterade affärsfrågor. Syftet är att verksamheterna ska ta ett ansvar för sin vattenhantering och att de även ska identifiera risker och affärsmöjligheter med den samma.

Livsmedelsindustrin samt gruvbrytning av metaller och mineraler var bland de sektorer som identifierade de största riskerna kopplade till tillgången på vatten. 62% av de tillfrågade företagen kunde identifiera affärsmöjligheter kopplade till vattenfrågor, inom områden som vattenvård, vatteneffektivisering och avloppsrening.

Att vatten är en jätteviktig ekosystemtjänst är självklart och det är toppen om frågan kan höjas till högsta strategiska nivå i företag och andra verksamheter tycker jag.

Läs mer:

• UNESCO, Water and sustainable development
• Vatten en strategisk fråga för företagen Miljö och utveckling

/Marie Pettersson

Ekosystemtjänster viktiga för företag

Idag förlorar vi biologisk mångfald och ekosystemtjänster i en allt snabbare takt beroende på människans uttag av resurser och utrymme. På senare år har det blivit tydligare och tydligare att det inte bara handlar om förluster av estetiska värden, eller etiska frågor kring vad vi har rätt att göra med organismerna omkring oss. Det står nu klart att det även handlar om förlust av krassa ekonomiska värden.

Sternrapporten som kom 2006 redovisade t.ex. hur mycket det skulle kosta att skjuta upp klimatåtgärderna på obestämd framtid och det är ju den notan som vi får betala som läget ser ut nu. I slutet av juni kom en annan rapport som fokuserar på den ekonomiska betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster för företag. TEEB (The Economics of Ecosystems and Biodiversity) är en studie som visar på kostnaderna för förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett globalt perspektiv och jämför det med vad det skulle kosta att bevara dem istället.

TEEB for Business innehåller också tips och råd om vad företag bör göra för att vinna konkurrensfördelar genom att göra något åt dessa förluster. Jag hoppas att detta är något som kommer att komma på fler och fler företags agendor i framtiden.

Förhoppningsvis går de ekonomiska argumenten hem snart så att vi börjar agera.

/Marie Pettersson

ISO 26 000 – möjligheter och problem

I slutet av året lanseras den nya standarden ISO 26 000 som tar ett helhetsgrepp om företags och organisationers ansvar vad gäller allt från mänskliga rättigheter, produktsäkerhet till miljö m.m. Och det är förstås alldeles utmärkt att företag m.fl. får ett verktyg att använda sig av för att ta ett samlat grepp om hur man ska förhålla sig till sin omvärld. Samtidigt är frågan hur lättanvänt det blir i praktiken.

Det här är ingen standard man kan certifiera sig emot och det verkar finnas flera anledningar till detta. Hörde vid ett föredrag av en person i höstas som jobbat mycket med standarden att detta skulle bero på att man inte ville främja en konsultmarknad. Låter ganska absurt tycker jag eftersom konsultmarknaden redan innan standarden lanserats blomstrar och alla konsulter med självaktning verkar ha utvecklat ett verktyg för implementering. En annan orsak jag kan tänka mig är att ”mindre demokratiska länder” vill minska standardens betydelse eftersom den behandlar mycket krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsrätt som man kanske inte lever upp till idag och att den därför skulle bli ett slags handelshinder. Men det är bara min spekulation.

Efter att ha läst igenom standardens dryga 90 sidor kan jag konstatera att den inte påminner alls om någon annan standard jag kommit i kontakt med och att ”standard” egentligen är en ganska missvisande benämning. Mest av allt påminner den om en lärobok där man går igenom de viktigaste områden som ett företag kan påverka genom sin verksamhet och hur man bör ta mått och steg för att förhålla sig till dem på ett rationellt sätt. Och efter att ha läst en del flummiga CSR-böcker så gör den klara strukturen mig glad. Men man ska ha klart för sig att ISO 26 000 inte innehåller några skall-krav och att det troligtvis är tänkt att man ska jobba med andra verktyg som certifieringsbara standarder inom t.ex. miljö, arbetsmiljö och GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning för att nämna några exempel.

Men på grund av standardens yppiga omfång kommer det antagligen att bli många övermäktigt att jobba med allt direkt på ett systematiskt sätt. Troligtvis har man redan en del gjort inom områden som miljö och arbetsmiljö. Och här finns det också kritik på att vad man ska leva upp till inte är tillräckligt konkretiserat. Detta ställer stora krav på företaget/organisationens förmåga att själv sätta  gränser för sitt arbete.

– Vi hade också ganska generella och lite otydliga riktlinjer i början och det fungerade inte alls bra. Man måste veta vad man har att leva upp till.                   Ikeas utvecklingschef Olle Blidholm

Att sätta sina egna gränser är så klart ett viktigt steg i processen. Samtidigt vill nog många företag veta exakt vad de behöver göra och slippa uppfinna hjulet själva. Så troligtvis kommer man här att trots allt få ta in den ”förhatliga” konsulthjälpen. Annars tror jag bara att det på sin höjd kommer att bli de riktigt stora organisationerna, de med en stab av experter inom de olika områdena, som förmår att använda sig standarden på ett fruktbart sätt.

En annan viktig faktor är hur internationellt erkänd standarden blir, hur stort genomslag den får. Kommer det att finnas handelsmässiga, varumärkesstärkande, ekonomiska incitament att jobba med den? Det här tror jag blir avgörande för om standarden slår igenom eller inte.

Annars finns det en risk att ISO 26 000 går upp som en sol men någonstans på vägen tappar bärkraft pga. sitt omfång och landar platt som en pannkaka.

Läs mer:

Här är utmaningarna med ISO 26 000 Miljö och utveckling

/Marie Pettersson

Företagsklimat

Klimatdebatten är inte lika het längre. Efter att ha varit den stora nyheten under större delen av 2009 är inte rubrikerna lika stora som förra året och de förekommer inte lika ofta heller. Det kanske inte är så konstigt med tanke på det fokus och de förväntningarna som ställdes på klimatmötet COP15 i Köpenhamn. Detta skall sedan relateras till det magra resultat som verkligen åstadkoms. Världens politiker var tydligen inte redo för en stor bindande överenskommelse. (Man kan fråga sig om de någonsin kommer att bli det.)

Jag som är ute och träffar många företag har lagt märke till att flera av dem numera har mycket ambitiösa målsättningar med att minska sina klimatpåverkande utsläpp. Till en början var det bara de största företagen som nämnde sina ambitioner på området men det har nu spridit sig till små- och medelstora företag också. Det har tagit lite tid men när frågan nu verkligen har spridit sig i företagsvärlden och ledningarna verkligen insett allvaret och långsiktigheten i ämnet så har de beslutat sig för att agera. De flesta har målsättningar på att minska utsläppen med 20-50% till 2015-2020 och jag tror att de kommer att uppnå de målen.

Anledningen till min optimism är att företagen gjort en liknande resa tidigare. På 70- och 80-talen fick industrin mycket kritik för de utsläpp som gjordes till luft och vatten. Det tog en stund, men de seriösa företagen tog tag i frågan på 80- och 90-talen och då åstadkoms stora reduktioner. Problemet har inte helt försvunnit, men stora förbättringar har skett. När nu företagen ägnar samma fokus åt klimatutsläppen så tror jag därför att de kommer att lyckas, bara det finns ett fortsatt tryck på dem att agera. Det trycket bör vara en kombination av lagar och tillsyn; konsumentkrav samt ekonomiska incitament.

Att resultatet kommer att bli reduktion i Sverige är jag övertygad om men det finns tyvärr en risk att en del av besparingarna sker genom flytt av verksamheter. Hur allt skall mätas och rapporteras är en annan fråga som är värt ett eget långt blogginlägg.

Markus Paulsson