Etikettarkiv: fossila bränslen

Hållbarhetstrender 2014

Såhär i början av året är det alltid lite spännande att försöka förutse hur saker och ting ska utveckla sig. Vad som kommer att ske på hållbarhetsområdet beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Men nedan är några av de tänkbara hållbarhetstrender som vi kan komma att se under 2014.

Investerarna flyr fossila bränslen
Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend.

Ökad öppenhet
Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför.

Främjande av lokala initiativ
De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum.

Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade
Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området.

Hållbarhet och hälsa hand i hand
Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till.

Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation.

Läs mer:
5 Reasons to Be Optimistic about Sustainability in 2014   Triple Pundit
Great CSR Leadership Examples for 2014   Triple Pundit
2014 is the year for a strong, unified business voice on climate policy   The Guardian

/Marie Pettersson

Obama vill ha ”ren” energi 2035

I sitt “state of the union” häromveckan presenterade Obama sina planer för amerikansk energipolitik framöver. Ambitionsnivån har fått sänkas något sedan valkampanjen 2008. Planerna på en amerikansk utsläppshandel lik den i Europa har fått läggas på hyllan efter att ett förslag blivit nedröstat i senaten. Nu söker Obama istället en slags kompromisslösning där även fossila bränslen har en roll.

“Some folks want wind and solar. Others want nuclear, clean coal, and natural gas. To meet this goal, we will need them all and I urge Democrats and Republicans to work together to make it happen.”  Barack Obama

Obama gick hårt åt oljebolagen också  och kallade oljan för gårdagens energi och uttalade att det nu var dags att satsa på morgondagens energi. Men som sagt så ingår även fossila alternativ som ”clean coal”, fossilgas och kärnkraft i den satsningen.

Tja, jag antar att ”hardcore miljömuppsstrategi” inte går hem i USA utan att man får acceptera de små stegens väg.

För att komma närmare en hållbar energiutveckling och för att konkurrera med länder som Indien och Kina ska USA satsa på mera utbildning, infrastruktur och webbaserade nätverk.

Ska bli intressant att få se orden bli till handling.

Läs mer:

/Marie Pettersson

 

Måste vi välja mellan pest eller kolera?

img_1759Alliansen har kommit överens om en ny energipolitik som bland annat innebär att marknadskrafterna i Sverige kan få bygga kärnkraft igen. Beslutet är omgärdat av olika villkor och staten kommer inte att subventionera, utan kärnkraften ska i så fall bära sina egna kostnader. Man kan i sammanhanget konstatera att Centern gjort en remarkabel helomvändning i frågan.

Här står valet i grund och botten mellan två olika stora miljöfrågor, klimatfrågan och problemen med radioaktivt avfall och risken för kärnkraftsolyckor. Det är inte lätt att ta ställning i frågan och en snabb koll här på kontoret visar att ingen har en riktigt klar ståndpunkt. Det finns för- och nackdelar hur vi än gör. Då ska vi ändå vara medvetna om att i Sverige är frågan egentligen inte lika problematisk som i många andra länder. Vi har redan utbyggd kärnkraft och vattenkraft och därmed en energiförsörjning med relativt liten klimatpåverkan. Det blir en betydligt svårare och mer komplex fråga i länder där majoriteten av energin kommer från fossila bränslen.

Frågan som ställs är om vi ska ha kärnkraft eller fossilkraft, ska vi vara räddast för klimatförändringar eller för strålning? Men är det verkligen mellan fossila bränslen och kärnkraft vi vill att valet ska stå? Det är naturligtvis en lång väg kvar till att ersätta fossila bränslen och kärnkraft med förnyelsebara energislag, men det är väl där valet ska stå? Mellan förnyelsebar energi och ohållbar teknik, inte ohållbar teknik mot mer ohållbar teknik, pest eller kolera?

Nackdelen med ännu mer utbyggd kärnkraft är också naturligtvis att vi förlorar incitament till energibesparingar. Vi kommer inte heller ha lika stort behov av utveckling av energisnål teknik och förnyelsebara energikällor. Områden som kan ge Sverige stora exportinkomster i framtiden. Industrin som ropat på billig el, kan därmed ha gjort sig själva en stor björntjänst. Det är inte en  lätt fråga det här.

Man ska dock inte glömma bort att mycket annat rymdes i alliansens energiöverenskommelse.

Alliansens överenskommelse om ny energipolitik sammanfattas i ett antal punkter.
År 2020 ska Sverige ha:
• 50 procent förnybar energi
• 10 procent förnybar energi i transportsektorn
• 20 procent effektivare energianvändning
• 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser/DN

/Daniel Eriksson

Läs mer

Vad händer vid 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 graders temperaturhöjning?

DN fortsätter sin artikelserie om klimatförändringar. Det finns artiklar om vad som händer vid en, två, tre, fyra, fem, respektive sex graders temperaturhöjning. Dessutom har de en intressant frågelåda där Christian Azar svarar på frågor kring energi och teknik, Ingela Ahlin svarar på frågor kring maten och klimatet, Erland Källen svarar på frågor kring klimatfrågan och Lotta Bångens svarar på frågor kring klimatvänligt boende.

Jag tycker inte att DN kör skrämselpropaganda som vissa andra tycks göra. Visst kan detaljer i rapportering och artiklar vara felaktiga, klimatmodeller kan vara opålitliga, andra intressen kan påverka debatten, men i vilket fall verkar det mycket sannolikt att vi kommer få stora problem om vi fortsätter utsläppen av växthusgaser i samma takt som nu. Vilka problem vi kommer att få och i vilken utsträckning är det väl ingen som riktigt vet, men varför chansa? Vi behöver sänka vår energiförbrukning, hitta alternativ till fossila bränslen och kanske framförallt vänja oss vid en mindre energislukande tillvaro. Det är en jobbig insikt att ens livsstil inte är hållbar! /Daniel Eriksson