Etikettarkiv: G4

Frukostmöte 5/11- Risker och möjligheter i leverantörskedjan

Att ha kontroll över sina leverantörer och deras hållbarhetsprestanda blir viktigare och viktigare för företag och andra organisationer. En leverantör som brister vad gäller mänskliga rättigheter eller miljöfrågor kan leda till stor badwill för en verksamhet. Hur jobbar man då rationellt med frågan? Vi kommer under detta frukostmöte att prata om olika verktyg och angreppssätt man kan använda sig av för att säkra sin värdekedja.

Även kopplingen till GRI:s senaste riktlinjer G4 och de nya kraven  på redovisning av värdekedjan kommer att lyftas. G4 innebär att fokus på leverantörer förstärks och upplägget på redovisningen ändras. Detta gör också att man som verksamhet i många fall behöver ha en tydligare dialog med sina leverantörer för att leva upp till kraven vilket i sig gör att rapporteringen blir ett bra verktyg.

Frukostmötet kommer att ledas av Anna Yelistratova, TEM:s nya CSR specialist och Marie Pettersson. Båda med stor erfarenhet av att hjälpa företag och organisationer att jobba med strategiska hållbarhetsfrågor.

Anmäl dig och kollegor till Anna.Yelistratova@tem.se

Datum: 5 november 2013
Klockslag: 08.00 – 09.30
Plats: TEM:s lokaler på Stortorget 17 i Malmö
Antal: Max 25 personer och det är först till kvarn
Målgrupp: Personer från verksamheter som vill jobba vidare med leverantörsfrågor.

Frukostmötet är gratis och startar med frukost.

Välkommen!

Stora förändringar i de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning

Nu är de här, de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning enligt GRI modell G4. Medan skillnaden mellan riktlinjerna G3 som kom 2006 och G3.1 som lanserades 2011, var relativt liten, har revideringen denna gång gjorts på ett mycket djupare plan. Tanken är att driva hållbarhetsrapporteringen framåt och få företag och andra verksamheter att i större utsträckning fundera kring var deras mest väsentliga påverkan verkligen ligger. Så här ser nyheterna ut i stora drag.

Man har rivit upp hela systemet med rankning av redovisningar i A, B och C-nivåer. Det betyder att det inte längre nödvändigtvis är bättre att redovisa så många indikatorer som möjligt. Istället ska man redovisa allt som klassas som väsentligt för verksamheten och dess värdekedja. Man säger att redovisningen antingen är ”i enlighet med” (in accordance with), riktlinjerna eller inte.

Betydelsen av väsentlighetsanalysen ökar därmed till att i ännu högre grad än tidigare bestämma vad som ska rapporteras då alla väsentliga aspekter ska redovisas. Och en väl genomförd, dokumenterad väsentlighetsanalys är nödvändig.

Det är dock inte kört om man inte kan redovisa alla väsentliga indikatorer. Men om data inte är tillgänglig för något som rankats som väsentligt måste dessa utelämnanden noga förklaras och riktlinjer för detta finns.

Till skillnad från tidigare riktlinjer ska hållbarhetsstyrning nu redovisas för varje aspekt, medan detta tidigare bara gjorts per kategori. Det är en ganska logisk utveckling då styrningen av olika aspekter inom en kategori kan variera mycket. Dock finns möjlighet att gruppera närliggande aspekter.

En nyhet är att man nu också ska beskriva leverantörskedjan och redovisa dess påverkan och vem som berörs. Detta är ett genomgående tema i redovisningen. Däremot måste man inte rita upp hur hela leverantörskedjan ser ut, något som var på förslag i ett av utkasten till nya riktlinjer.

Vad gäller olika typer av bestyrkande av redovisningen ser framtiden något oviss ut. GRI:s kontroller av redovisningsnivå kommer att finnas kvar tre månader till. I september ska en grupp sätta sig ned och bestämma hur detta ska hanteras i framöver. Troligt är att många även i framtiden vill ha en extern kvalitetsstämpel på sin redovisning.

Självklart har de nya riktlinjerna höjt en del kritiska röster. Mycket av kritiken handlar om att det kommer att vara betungande många indikatorer som ska redovisas, samt att det kommer att vara mycket tidsödande att göra bedömningar av konsekvenserna i värdekedjan. Mycket av denna kritik bottnar i att man inte till fullo förstått riktlinjerna. GRI:s tanke har alltid varit att redovisningen i sig ska utveckla organisationens hållbarhetsarbete. Det betyder att verksamheter som börjar redovisa kan lägga sig på en lägre nivå med luckor i redovisningen, bara man förklarar varför dessa finns och sätter fleråriga mål för att täppa till dem. På ett sätt kan man säga att det inte är redovisningen i sig som är värdefull utan den lärorika vägen dit.

Läs mer:

The G4 Guidelines   Global reporting Initiative (GRI)
Key Changes in Global Reporting Initiative’s G4   Triple Pundit
Reforming sustainability reporting: for and against   The Guardian

/Marie Pettersson

Rapportering av ekosystemtjänster i GRI:s framtida riktlinjer

GRI (Global Reporting Initiative) har nyligen släppt en rapport i samarbete med UNEP-WCMC och CREM, som behandlar möjligheterna att inkludera verksamheters påverkan på ekosystemtjänster i framtida rapportering. Ett spännande intitiativ som verkligen behövs för att sätta fokus på dessa frågor.

Många företag mäter redan idag en del av sin påverkan genom att mäta olika utsläpp till luft och vatten. Det som dock ofta saknas är mått på de fördelar som ekosystemtjänster bidrar med till verksamheten som råvaror, rening av vatten etc.

Medvetenheten om den strategiska betydelsen av ekosystemtjänster för ett företags verksamhet har ökat och även behovet av att hantera ekosystemtjänster på ett ansvarsfullt sätt.

En framtida rapporteringen kan delas in i två delar. Dels en beskrivning av ett företags förhållande till ekosystemtjänster (påverkan, möjligheter och risker) samt strategier för att hantera dessa. Dels prestandaindikatorer som numeriskt mäter utsläpp, påverkan på biologisk mångfald m.m.

Rapporten exemplifierar hur företag kan rapportera båda sin påverkan på och sitt beroende av ekosystemtjänster. Ett antal indikatorer föreslås som kan bli aktuella i nästa generations riktlinjer, G4.

Läs mer: Approach for reporting on ecosystem services

/Marie Pettersson