Etikettarkiv: GHS

Referat från TEM:s nätverksträff

Inledning och GHS
Den 29 oktober hade TEM en gemensam nätverksträff för sina tre nätverk i Skåne. Träffen hölls på Akademiska föreningen i Lund och inleddes med ett välkomsttal av Curt Schröder, TEM:s styrelseordförande. Därpå följde en föreläsning av Marie Pettersson om det nya internationella klassificerings och märkningssystemet för kemikalier, GHS, som kommer att införas i europeisk lagstiftning genom CLP-förordningen som antagligen kommer att träda i kraft runt årsskiftet. I stort innebär detta en delvis ny riskkategorisering och nya farosymboler som successivt kommer att införas.

Biogasprojekt i Zambia
Markus Palsson presenterade därefter TEM:s biogasprojekt i Zambia. Han berättade om vad som händer när västvärldens konsumtionsmönster kommer till tredje världen och vilka problem som då kan uppkomma i form av undermålig avfallshantering samt hur detta kan lösas.

CSR & Miljökommunikation
Socialt ansvarstagande är av växande intresse för många företag och ingår i begreppet hållbarhet tillsammans med ekonomiska och miljömässiga aspekter. Iris Rehnström berättade om hur olika typer av organisationer kan jobba med den sociala dimensionen för att stärka företagets varumärke. Daniel Eriksson höll därefter ett engagerande föredrag om vikten av att nå ut med sitt miljöbudskap i konkurrens med alla andra frågor som ryms i en verksamhet. En effektiv kommunikation i organisationen är viktig för att öka intresset för dessa frågor hos medarbetare och omvärld.

Gröna affärer och gröna väggar
Efter en vegetarisk lunch i Tegnérs matsalar berättade Reine Karlsson om gröna affärer och varför det finns starka skäl att ta in miljöintresse och miljökunskap i verksamheten för att göra den mer attraktiv för kunder och arbetskraft. Gröna affärer handlar om att profilera sig för att därigenom öka sina möjligheter på marknaden. Eftermiddagen avrundades med en workshop kring ämnet ”Den gröna väggen”, d.v.s. de problem ett företag kan stöta på i sitt miljöarbete efter några år när engagemanget sviktar och miljö och produktionsavdelningar kanske drar åt olika håll. Detta är ett typiskt fenomen som uppstår när de ”enkla” miljöåtgärdena är genomförda. Workshopen behandlade därför hur man undviker, går runt, eller helt raserar den gröna väggen.

Efter en av företagen uppskattad dag avslutades det hela med ett inflyttningsmingel i TEM:s nya lokaler på Klostergatan 12 i Lund.

/Marie Pettersson

Ny kemikaliemärkning med GHS och CLP

Först kom REACH som de flesta känner till vid det här laget, men nu kommer två nya förkortningar som bör läggas på minnet när det gäller internationell kemikalielagstifting. Dessa två nya förkortningar är GHS och CLP.

GHS står för ”Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals”, och är ett globalt system för klassificering och märkning av kemikalier. Systemet gäller för både ämnen och beredningar vid transport, distribution och användning.

Bättre global kemikaliehantering
Tillverkning och handel med kemikalier sker i hela världen och medför likartade faror överallt. Det är därför viktigt att faror beskrivs på samma sätt i alla länder när det gäller en och samma produkt. Därför antogs ett nytt globalt system för klassificering och märkning 2002 av FN. Genom att använda samma kriterier för att identifiera kemikaliernas faror och samma märkning för att beskriva dem får man ett mer enhetligt, öppet och jämförbart skydd för människors hälsa och för miljön i hela världen. Yrkesanvändare och konsumenter av kemikalier världen över kommer att tjäna på denna harmonisering. GHS kommer att starkt bidra till en ökad kemikaliesäkerhet, framför allt i länder som för närvarande saknar system för sådan bedömning, men även underlätta den globala handeln med kemiska ämnen och produkter.

CLP en ny EU-förordning
GHS är också på väg att införlivas i EU:s gemensamma kemikalielagstiftning. Den 27 juni 2007 antog Europeiska kommissionen ett förslag till ny förordning om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, CLP (Classification, Labelling and Packaging). Förordningen kommer, efter en övergångsperiod, att ersätta de nuvarande ämnes- och preparatdirektiven och ta över delar av REACH, EU:s nya kemikalielagstiftning. Målsättningen är att förordningen ska träda i kraft till årsskiftet 2009.

Förändringar inom området klassificering och märkning
Förutom harmonisering av klassificerings-, märknings- och förpackningsregler för ämnen
och blandningar innebär GHS att företagen själva får klassificera sina ämnen
och blandningar och att anmäla dessa till ett register. På grund av nya gränsvärden och beräkningsmetoder kommer troligen fler beredningar att klassificeras enligt det nya systemet.

GHS använder sig av ett systematiskt kategoriseringssystem baserat på kemikaliens inneboende egenskaper. Systemet skiljer på tre typer av Faror: Fysikaliska faror, Hälsofaror och Miljöfaror. De tre typerna av Faror delas sedan in i grupper som kallas Faroklasser, vilka anger typen av farlig egenskap. För varje Faroklass finns ett antal undergrupper, Farokategorier, som beskriver graden av fara. Graden av fara bestäms genom tester. Testmetoderna och de gränser som gäller för de olika Farokategorierna bygger t.ex. för Fysikaliska Faror i hög grad på FN:s system för transport av farligt gods. För varje farokategori finns i GHS en föreskriven märkning, vilken består tre delar: piktogram – dvs. en grafisk farosymbol med ram etc., ett signalord – Fara eller Varning och standardiserade riskfraser.

Förutom kriterier för klassificering av ämnen och beredningar utifrån hälso- och miljöfarlighet samt fysikaliska/kemiska egenskaper innehåller GHS också regler för produktinformation, dvs. förpackningsmärkning och säkerhetsdatablad.

Ovisst när GHS börjar fungera i praktiken
När exakt den nya märkningen kommer att synas på kemikalier på affärshyllorna är fortfarande oklart. Men inom en snar framtid får vi vänja oss vid något annorlunda farosymboler och en annan typ av kategorisering än de invanda risk och skyddsfraserna. Eftersom det finns stora likheter med det gamla systemet så bör väl övergången ändå gå hyfsat smidigt.

Läs mer:

/Marie Pettersson