Nu är de här, de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning enligt GRI modell G4. Medan skillnaden mellan riktlinjerna G3 som kom 2006 och G3.1 som lanserades 2011, var relativt liten, har revideringen denna gång gjorts på ett mycket djupare plan. Tanken är att driva hållbarhetsrapporteringen framåt och få företag och andra verksamheter att i större utsträckning fundera kring var deras mest väsentliga påverkan verkligen ligger. Så här ser nyheterna ut i stora drag.
Man har rivit upp hela systemet med rankning av redovisningar i A, B och C-nivåer. Det betyder att det inte längre nödvändigtvis är bättre att redovisa så många indikatorer som möjligt. Istället ska man redovisa allt som klassas som väsentligt för verksamheten och dess värdekedja. Man säger att redovisningen antingen är ”i enlighet med” (in accordance with), riktlinjerna eller inte.
Betydelsen av väsentlighetsanalysen ökar därmed till att i ännu högre grad än tidigare bestämma vad som ska rapporteras då alla väsentliga aspekter ska redovisas. Och en väl genomförd, dokumenterad väsentlighetsanalys är nödvändig.
Det är dock inte kört om man inte kan redovisa alla väsentliga indikatorer. Men om data inte är tillgänglig för något som rankats som väsentligt måste dessa utelämnanden noga förklaras och riktlinjer för detta finns.
Till skillnad från tidigare riktlinjer ska hållbarhetsstyrning nu redovisas för varje aspekt, medan detta tidigare bara gjorts per kategori. Det är en ganska logisk utveckling då styrningen av olika aspekter inom en kategori kan variera mycket. Dock finns möjlighet att gruppera närliggande aspekter.
En nyhet är att man nu också ska beskriva leverantörskedjan och redovisa dess påverkan och vem som berörs. Detta är ett genomgående tema i redovisningen. Däremot måste man inte rita upp hur hela leverantörskedjan ser ut, något som var på förslag i ett av utkasten till nya riktlinjer.
Vad gäller olika typer av bestyrkande av redovisningen ser framtiden något oviss ut. GRI:s kontroller av redovisningsnivå kommer att finnas kvar tre månader till. I september ska en grupp sätta sig ned och bestämma hur detta ska hanteras i framöver. Troligt är att många även i framtiden vill ha en extern kvalitetsstämpel på sin redovisning.
Självklart har de nya riktlinjerna höjt en del kritiska röster. Mycket av kritiken handlar om att det kommer att vara betungande många indikatorer som ska redovisas, samt att det kommer att vara mycket tidsödande att göra bedömningar av konsekvenserna i värdekedjan. Mycket av denna kritik bottnar i att man inte till fullo förstått riktlinjerna. GRI:s tanke har alltid varit att redovisningen i sig ska utveckla organisationens hållbarhetsarbete. Det betyder att verksamheter som börjar redovisa kan lägga sig på en lägre nivå med luckor i redovisningen, bara man förklarar varför dessa finns och sätter fleråriga mål för att täppa till dem. På ett sätt kan man säga att det inte är redovisningen i sig som är värdefull utan den lärorika vägen dit.
Läs mer:
The G4 Guidelines Global reporting Initiative (GRI)
Key Changes in Global Reporting Initiative’s G4 Triple Pundit
Reforming sustainability reporting: for and against The Guardian
/Marie Pettersson
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Utbildningen innehåller även arbetsmoment i form av gruppdiskussioner och workshops.
Kursledaren Anna Yelistratova är TEM:s CSR Specialist med en lång erfarenhet från arbete med hållbarhetsfrågor i olika verksamheter i Sverige, Danmark och Östeuropa. Hon håller även utbildningar och ansvarar för nätverket CSR Skåne. Anna är kommunikationsvetare med breda språkkunskaper och spetskompetens inom hållbarhetskommunikation och redovisning enligt GRI G4.
TEM-funderingar 