Etikettarkiv: hållbara investeringar

Hållbarhetstrender 2016

2015 var på många sätt ett omvälvande och dramatiskt år i världen. Krig, flyktingkatastrofer, terrorattentat och klimatrelaterade naturkatastrofer satte sina spår. Detta kommer på många sätt att påverka det kommande året och hur vi ser på och jobbar med hållbarhetsfrågor. Det är stora utmaningar vi ser både vad gäller de problem som behöver lösas men även för det grundläggande hållbarhetsarbetet i verksamheten när en turbulent omvärld ställer stora krav på omställning. Här kommer några av de trender som kommer att påverka hållbarhetsarbetet 2016.

Innovativ integration
I flyktingkrisens spår krävs långsiktigt hållbara lösningar för en effektiv integration i samhället av ett stort antal nyanlända med mycket skiftande förutsättningar. Detta är av yttersta vikt både ur den enskilda individens perspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Det kommer inte att finnas enbart en lösning för detta, utan för att vi ska lyckas kommer en uppsjö av olika lösningar anpassade efter olika gruppers möjligheter och behov att behöva utarbetas. Ett antal aktörer i samhället behöver bidra med olika pusselbitar för att det här ska fungera. Ett öppet och smidigt samarbetsklimat och ökad flexibilitet i systemen är några framgångsfaktorer.

Många nya idéer och initiativ behöver komma till stånd både i näringslivet och offentlig sektor. För att främja sådana idéer har pengar hos t.ex. Tillväxtverket avsatts för projekt som syftar till snabbare integration. Förhoppningsvis kan några av dessa projekt ge oss verktyg för denna utmaning.

Förändrade förutsättningar i klimatproblemens spår
I Paris godkändes klimatavtalet av 95% av världens regeringar. Intentionerna är goda men vad som konkret kommer att komma ut av ”fluffiga” formuleringar om balans mellan utsläpp och koldioxidsänkor, samt om strävan efter att maximalt nå en temperaturökning på 1,5 oC, är tämligen osäkert. Klimatförändringarna kommer att påverka företag och andra verksamheter på en rad områden och det gäller att vara förberedd på den omställning detta innebär.

För vissa branscher leder det kanske till ökad efterfrågan på en produkt, medan det för andra verksamheter kan betyda att en marknad försvinner. Leverantörers förmåga att leverera och tillgång på en ett visst material eller produkt kan också påverkas. Att väga in klimat som en viktig parameter i riskbedömningar för hela verksamhetens fortlevnad blir därför allt vanligare under 2016. För att verksamheter ska vara väl rustade krävs också i många fall ett mer utvecklat samarbete mellan olika avdelningar på företaget som miljö-/hållbarhet, marknad, ekonomi etc.

För att temperaturökningen ska hålla sig på önskad nivå krävs implementering av en rad lösningar snabbt. I en tid när världspolitiken inte förmår att ta beslut om de förändringar som måste ske kan företag spela en avgörande roll genom att gå före.

Större fokus på hållbara investeringar
För varje år som går blir hållbarhetsprestanda en allt viktigare parameter för investerare vid bedömningen av ett företag. I en studie av Morgan Stanley´s Institute for Sustainable Investing från april 2015 kom man fram till att hållbara investeringar vanligtvis innebär likvärdig avkastning jämfört med andra investeringar och att avkastningen i många fall blev högre än för traditionella investeringar.

Påverkan från klimatförändringar, annan miljöpåverkan och sociala faktorer vägs t.ex. in i investeringsstrategier hos både Goldman Sachs och Citi. Trenden går tydligt mot att inkorporera ESG (Environmental, Social Corporate Governance) data i investeringskriterier. Företagen behöver därför se till så att hållbarhetsdata analyseras, kommuniceras och vägs in i verksamhetens strategiarbete.

Det FN-stödda initiativet Principles for Responsible Investment (PRI) är ett snabbväxande nätverk av investerare som jobbar tillsammans för att praktisera hållbara investeringar. Och värdet av de hållbara investeringarna ökar ständigt.

En än så läge liten, men viktig trend är att investerare allt mer efterfrågar långsiktigt hållbart beslutsfattande i verksamheter istället för beslut frammanade av den kortsiktiga vinstmaximerande kvartalsekonomin som länge rått.

Förändrat miljöledningsarbete med ISO 14001:2015
Om 2015 var året då den nya miljöledningsstandarden ISO 14 001:2015 kom, så blir 2016 året då många verksamheter febrilt kommer att arbeta med att implementera de nya kraven i sina verksamheter. De flesta av oss som jobbar med hållbarhetsfrågor välkomnar att ledningen nu ska vara mer drivande i miljöarbetet och att kopplingen mellan miljöarbetet och verksamhetens strategi ska bli tydligare. Vi ser även fram emot att miljöledningsarbetet närmar sig riktlinjerna för hållbarhetsredovisning med krav på intressentdialog och större fokus på leverantörs- och värdekedja.

Förhoppningsvis blir 2016 året då de olika systemen och riktlinjerna för miljö- och hållbarhetsarbete allt mer närmar sig varandra och att fler och fler verksamheter kan sjösätta ett systematiskt hållbarhetsarbete som inkluderar alla relevanta delar av standarden för socialt ansvarstagande, ISO 26 000.

/Marie Pettersson

Ansvarsfulla investeringar – medlemsträff 22 oktober hos Stena Fastigheter

Ansvarsfulla investeringar var tema på vår senaste medlemsträff den 22 oktober som vi anordnade hos vår medlem Stena Fastigheter i Malmö. Nätverksmedlemmar och gäster samlades i Stenas ljusa lokaler att diskutera ämnet från olika perspektiv. Frågan om ansvar i investeringsbeslut handlar inte bara om banker och finansiärer. I princip alla verksamheter står inför dessa beslut: vad ska vi upphandla? Vilka krav ska vi ställa? Vilka kriterier ska vara avgörande? Det är dock oklart om alla berörda verksamheter verkligen tänker i de banorna och väger in ansvarsaspekter när det kommer till kritan.

IMG_20151022_161511

Cecilia Fredholm, Ansvarig kommunikation och social hållbarhet på Stena Fastigheter Malmö AB, var träffens första talare. Under sitt föredrag nämnde Cecilia något som jag själv brukar påpeka när jag håller i CSR-kurser: det är inte (bara) riskhantering länge, CSR har nu blivit en drivkraft för affärsutveckling och innovation. Hållbarhet är en grundprincip för Stena som ska vara en långsiktig partner som även är en ansvarsfull samhällsaktör. Samarbete med andra fastighetsbolag i Malmö med syfte att bidra till en positiv utveckling i stadens utsatta områden, stödja unga människor med fritidsgårdar, läxhjälpen, praktik och sommarjobb. Ansvar för kommande generationer är ett perfekt exempel på hur Stena investerar ansvarsfullt.

Stena1

Enligt Cecilia Fredholm ger hållbarhet en konkret affärsnytta

Träffens andra talare Anna-Lena Wessman är, precis som TEM, granne till Stena. Europeiska socialfonden eller ESF sitter till och med i samma trapphus som Stena Fastigheter, på Stortorget 9 i Malmö. Anna-Lena berättade om den stora kapaciteten som ESF har när det gäller finansiering av projekt i Europa. Det svenska ESF-rådets årliga budget är över 11 miljarder kronor och sydsvenska avdelningen har ungefär 13% av kakan. Individen är alltid i fokus i alla utvärderingar och bedömningar som ESF gör inom sina tre projektområden: kompetensförsörjning, övergångar till arbete samt sysselsättning för unga. Frågor som jämställdhet antidiskriminering har alltid varit centrala för ESF. Miljöaspekter däremot är inte alltid med i utvärderingar, men enligt Anna-Lena kommer även den ekologiska hållbarheten öka i betydelsen.

ESF1

ESF investerar i människor och deras färdigheter

”Jag är som en jultomte” hörde jag Sanne Mårtensson säga för någon månad sedan när hon pratade på en nätverksträff med Transfer, en förening som finansieras av bl.a. Sparbanksstiftelsen Skåne där Sanne är verkställande tjänsteman. Sparbanksstiftelsen budget är inte lika omfattande som ESF:s, men de 6,5 miljoner SEK som stiftelsen delar ut årligen används till en stor nytta. Att främja sparsamhet i Sverige är stiftelsens främsta syfte, och det gör man genom bl.a. utbildningar i ekonomi för skolelever inom projektet På Väg. I projektet utbildas elever i grundläggande ekonomikunskaper som är viktiga för deras framtida hushåll. Andra områden som Sparbanksstiftelsen stödjer är näringslivet, forskning, utbildning, idrott och kultur i Skåne.

Sparb1

95% av skolelever som gick ekonomikursen vill att även nästa års klass ska få samma undervisning

Nätverkets gäst från Stockholm Hans Ek är Head of Corporate Governance at SEB Investment Management AB. Hans berättade om det spännande arbetet som SEB gör med sina fonder. Idag räcker det inte med endast etiska kriterier, kunder kräver ett mycket bredare perspektiv och efterfrågan på hållbara fonder ökar markant. Tidigare fick banken en lista med fonder som man absolut inte får investera i, en lista framtagen av en extern part, och skickade vidare listan till förvaltare. Enkelt och snabbt, men inte längre effektivt menar Hans. SEB har gått vidare från ”etisk” till ”hållbar” och idag använder banken sina fonder som ett verktyg att främja hållbar utveckling genom att aktivt ta bort pengarna från företag som agerar på ett oetiskt sätt och placera dem istället hos en hållbar verksamhet.

SEB2

Enligt Hans Ek ställer SEB:s kunder hårdare hållbarhetskrav på hur banken investerar

Trivector är ett bolag som har ett mycket stort fokus på hållbara transporter: trafiksystem samt IT-system för kollektivtrafiken, hållplatsskyltar med mera. Men det är inte bara trafiklösningar som Trivector jobbar med. Enligt marknadschefen Björn Wendle arbetar Trivector som en väsentlig del av samhället att tillföra värde även på samhällelig nivå. Det gör de genom att exempelvis driva projekt och initiativ som hjälper människor resa mer hållbart, uppmanar fastighetsbolag att i samråd med stadsplanerare förbättra kollektivtrafik i nya och befintliga bostadsområden. När Trivector utvärderar projekt utgår man ifrån det värde som projektet kan medföra till utvecklingen av det hållbara transportsystemet, den hållbara staden och såklart det hållbara samhället.

Trivector

Björn Wendle citerade Bogotas borgmästare som sa att ett högtutvecklat land inte är ett land där fattiga har bilar, utan ett land där rika åker kollektivt

Träffens sista talare var Tore Robertsson, VD på nätverkets egna PoolarnaClean. Tore brinner för hållbarhetsfrågor vilket inspirerade åhörarna. Enligt Tore är städbranschen långt ifrån näringslivets mest spännande bransch: låga löner, låg status, ingen inspiration, inga incitament för utveckling. Något som PoolarnaClean vill ändra på med sitt engagemang och nytänkande. Det är en mycket spännande resa som förmodligen ingen annan städfirma i Sverige har gjort hittills. Tore menar att branschen består för det mesta av två typer aktörer: opersonliga jättar som pga sin storlek kan pruta ner priset i offerten samt små bolag som alldeles för ofta använder svart arbete. PoolarnaClean har kollektivavtal för alla anställda, kostnadsfria utbildningar enligt anställdas egna val, miljövänliga kemikalier (man har anställt en civilingenjör för granskning och förbättring av kemikalierna) och kompetensutveckling. För PoolarnaClean är det viktigt att kommunicera hur betydelsefull bra städning är, vilken påverkan den kan ha på fastigheten och människor som befinner sig där dagligen. En mycket inspirerande föredrag!

Poolarna

Rent hus. Rent samvete. Städar grönt. Betalar vitt. – det är PoolarnaClean:s motto

Vi tackar alla deltagare för den trevliga eftermiddagen och ser fram emot nästa medlemsträff – den 12 november (08.30-12.00) på Miljöförvaltningen / Malmö Fairtrade City och tema Hållbar konsumtion.

12_11


Snart är vi 100 medlemmar i TEM:s nätverk – CSR Skåne och Nordic Center for Sustainable Healthcare! Mycket roligt tycker vi och ser fram emot att få vår hundrade medlem!

Ladda bild på alla våra medlemmar här >>

Läs mer om CSR Skåne här >>

Läs mer om NCSH här >>

Hållbara investeringar en viktig drivkraft på CSR-området

För många verksamheter är investerare en viktig intressentgrupp då det är deras åsikter om företagets prestanda som avgör om aktien skjuter i höjden, eller störtdyker. Det har också på senare år blivit mer och mer uppenbart vilken makt finansbranschen har på CSR-området då en försäljning av ett innehav pga. bristande ansvarstagande ger en verksamhet en mycket tydlig signal om att dess ”License to operate” håller på att upphöra.

Ett exempel på detta är Stora Enso som nyligen ertappades med barnarbetare i Pakistan och kort efteråt blev uteslutna ur Swedbanks hållbarhetsfond. En tydlig markering av att det sätt Stora Enso sköter sin verksamhet på inte kan klassas som ansvarsfullt.

Det har länge varit en diskussion bland ekonomer om hållbara investeringar är lönsamma eller inte, och det finns en mängd undersökningar som pekar i olika riktningar. Det man bl.a. kommit fram till är att hållbara investeringar kan göras enligt olika strategier och att valet av strategi avgör hur lönsam investeringen blir.

Vid val av investeringsobjekt för en fond med en hållbar profil kan man välja att göra ett negativt urval, dvs välja bort företag med egenskaper man vill undvika, t.ex. inom vapen- eller porrindustrin. Det blir då en slags ”avstå-fonder”. En annan strategi är att istället välja ut de företag som ligger långt framme vad gäller hållbarhetsfrågor, dvs. göra ett positivt urval. Man tittar då på allt från risker för negativa miljöhändelser till risk för kränkning av mänskliga rättigheter och väljer ut de bästa företagen i varje bransch.

När man analyserat dessa två typer av fondstrategier har man kommit fram till att ett urval baserat ett negativt urval inte nödvändigtvis ger en högre avkastning även om riskerna minskas. Ofta ger ett negativt urval en sämre avkastning eftersom potentiellt lönsamma företag utesluts ur portföljen. Ett urval baserad på en positiv screening ger däremot som regel inte en sämre avkastning, utan i flera fall en bättre portföljavkastning än genomsnittet (Olsson, 2007, Environmental Risk and Portfolio Performance, Handelshögskolan Umeå).

Men för att driva utvecklingen framåt bör inte hållbara investeringar begränsas till en viss typ av fonder, utan behöver förekomma generellt i mycket större utsträckning än vad de gör idag. För att stödja investerare har FN tagit fram 6 principer för ansvarsfulla investeringar, Principles for Responsible Investment (PRI). Ett internationellt nätverk av investerare arbetar för att omsätta de sex principerna för ansvarsfulla investeringar i praktiken. Målet är att man genom att integrera hållbarhetsprinciper i beslut om investeringar och ägarpraxis ska styra mot mera ansvarsfulla investeringar och därigenom driva på CSR-arbetet i företagen.

Ett annat betydelsefullt initiativ är Dow Jones Sustainability Index (DJSI) som är en familj av index som utvärderar hur hållbara de 2500 största bolagen på Dow Jones Global Total Stock Market är, vilket kan verka som en drivkraft för ökat ansvarstagande.

Detta låter ju bra, men i praktiken finns det mycket kvar att önska vad gäller ansvarstagande i finansvärlden. Läste en artikel i Miljö & Utveckling för lite sedan som beskrev att det finns en stor okunskap i branschen och att man i stor utsträckning inte tycker att man behöver ta något speciellt ansvar eftersom man” bara” är en förmedlare av kapital och att det är kunden som avgör. Men skulle alla tänka så, hade CSR knappt existerat som begrepp överhuvudtaget.

Om man tittar på ett isolerat hållbarhetsproblem nämligen klimatförändringarna finns här en stor hållbarhetsutmaning för investerare eftersom enorma tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i fossila bränslen som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Genom att flytta dessa tillgångar till hållbarare investeringsalternativ som miljöteknik kan vi dels jobba för att minska klimatförändringarna men också minska riskerna för att våra pengar går upp i rök när kolbubblan spricker. För den som vill få en bättre förståelse för denna problematik finns det en väldigt pedagogisk grafik på Carbon Tracker Initiative (CTI) hemsida.

Sammanfattningsvis har finansmarknaden alltså nyckelroll att spela vad gäller att driva fram mer ansvarstagande företag. Det finns idag en mängd verktyg och initiativ på området, men än så läge är de hållbara investeringarna bara en droppe i börshavet.

Läs mer:

/Marie Pettersson