Etikettarkiv: hållbarhetstrender

Hållbarhetstrender 2016

2015 var på många sätt ett omvälvande och dramatiskt år i världen. Krig, flyktingkatastrofer, terrorattentat och klimatrelaterade naturkatastrofer satte sina spår. Detta kommer på många sätt att påverka det kommande året och hur vi ser på och jobbar med hållbarhetsfrågor. Det är stora utmaningar vi ser både vad gäller de problem som behöver lösas men även för det grundläggande hållbarhetsarbetet i verksamheten när en turbulent omvärld ställer stora krav på omställning. Här kommer några av de trender som kommer att påverka hållbarhetsarbetet 2016.

Innovativ integration
I flyktingkrisens spår krävs långsiktigt hållbara lösningar för en effektiv integration i samhället av ett stort antal nyanlända med mycket skiftande förutsättningar. Detta är av yttersta vikt både ur den enskilda individens perspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Det kommer inte att finnas enbart en lösning för detta, utan för att vi ska lyckas kommer en uppsjö av olika lösningar anpassade efter olika gruppers möjligheter och behov att behöva utarbetas. Ett antal aktörer i samhället behöver bidra med olika pusselbitar för att det här ska fungera. Ett öppet och smidigt samarbetsklimat och ökad flexibilitet i systemen är några framgångsfaktorer.

Många nya idéer och initiativ behöver komma till stånd både i näringslivet och offentlig sektor. För att främja sådana idéer har pengar hos t.ex. Tillväxtverket avsatts för projekt som syftar till snabbare integration. Förhoppningsvis kan några av dessa projekt ge oss verktyg för denna utmaning.

Förändrade förutsättningar i klimatproblemens spår
I Paris godkändes klimatavtalet av 95% av världens regeringar. Intentionerna är goda men vad som konkret kommer att komma ut av ”fluffiga” formuleringar om balans mellan utsläpp och koldioxidsänkor, samt om strävan efter att maximalt nå en temperaturökning på 1,5 oC, är tämligen osäkert. Klimatförändringarna kommer att påverka företag och andra verksamheter på en rad områden och det gäller att vara förberedd på den omställning detta innebär.

För vissa branscher leder det kanske till ökad efterfrågan på en produkt, medan det för andra verksamheter kan betyda att en marknad försvinner. Leverantörers förmåga att leverera och tillgång på en ett visst material eller produkt kan också påverkas. Att väga in klimat som en viktig parameter i riskbedömningar för hela verksamhetens fortlevnad blir därför allt vanligare under 2016. För att verksamheter ska vara väl rustade krävs också i många fall ett mer utvecklat samarbete mellan olika avdelningar på företaget som miljö-/hållbarhet, marknad, ekonomi etc.

För att temperaturökningen ska hålla sig på önskad nivå krävs implementering av en rad lösningar snabbt. I en tid när världspolitiken inte förmår att ta beslut om de förändringar som måste ske kan företag spela en avgörande roll genom att gå före.

Större fokus på hållbara investeringar
För varje år som går blir hållbarhetsprestanda en allt viktigare parameter för investerare vid bedömningen av ett företag. I en studie av Morgan Stanley´s Institute for Sustainable Investing från april 2015 kom man fram till att hållbara investeringar vanligtvis innebär likvärdig avkastning jämfört med andra investeringar och att avkastningen i många fall blev högre än för traditionella investeringar.

Påverkan från klimatförändringar, annan miljöpåverkan och sociala faktorer vägs t.ex. in i investeringsstrategier hos både Goldman Sachs och Citi. Trenden går tydligt mot att inkorporera ESG (Environmental, Social Corporate Governance) data i investeringskriterier. Företagen behöver därför se till så att hållbarhetsdata analyseras, kommuniceras och vägs in i verksamhetens strategiarbete.

Det FN-stödda initiativet Principles for Responsible Investment (PRI) är ett snabbväxande nätverk av investerare som jobbar tillsammans för att praktisera hållbara investeringar. Och värdet av de hållbara investeringarna ökar ständigt.

En än så läge liten, men viktig trend är att investerare allt mer efterfrågar långsiktigt hållbart beslutsfattande i verksamheter istället för beslut frammanade av den kortsiktiga vinstmaximerande kvartalsekonomin som länge rått.

Förändrat miljöledningsarbete med ISO 14001:2015
Om 2015 var året då den nya miljöledningsstandarden ISO 14 001:2015 kom, så blir 2016 året då många verksamheter febrilt kommer att arbeta med att implementera de nya kraven i sina verksamheter. De flesta av oss som jobbar med hållbarhetsfrågor välkomnar att ledningen nu ska vara mer drivande i miljöarbetet och att kopplingen mellan miljöarbetet och verksamhetens strategi ska bli tydligare. Vi ser även fram emot att miljöledningsarbetet närmar sig riktlinjerna för hållbarhetsredovisning med krav på intressentdialog och större fokus på leverantörs- och värdekedja.

Förhoppningsvis blir 2016 året då de olika systemen och riktlinjerna för miljö- och hållbarhetsarbete allt mer närmar sig varandra och att fler och fler verksamheter kan sjösätta ett systematiskt hållbarhetsarbete som inkluderar alla relevanta delar av standarden för socialt ansvarstagande, ISO 26 000.

/Marie Pettersson

Hållbarhetstrender 2015

Så här års brukar förutsägelser inom alla möjliga områden dugga tätt, däribland även CSR. Har gjort en internationell spaning bland några förståsigpåare på området, och nedan kommer en sammanfattning av områden som tycks ligga högt på agendan 2015.

Styrelsesammansättning med CSR-perspektiv
För att organisationer ska kunna tackla den mängd av utmaningar som finns på hållbarhetsområdet och för den del alla andra områden, behöver styrelsesammansättningen moderniseras. Förutom att fler hållbarhetsproffs bör ta en plats i denna, bör styrelsen på ett bättre sätt representera en mångfald av kompetenser, etniciteter, kön m.m. Det handlar om överlevnad för en verksamhet att ha en förmåga att kunna upptäcka trender och risker och dra nytta av denna kunskap. Det gör man inte med en homogen sammansättning av styrelsen.

CSR-proffsen stärker sin ställning
Det har ända sedan CSR blev ett ”hett” område gått en inflation i folk som kallar sig CSR-proffs, men som knappast lever upp till förväntningarna på att verkligen kunna guida en verksamhet på vägen mot hållbarhet. Under 2015 kommer trycket på dessa proffs att öka. De måste kunna leverera lösningar som genererar verkligt värde för verksamheten och inte bara putsa lite på CSR-fernissan. Detta ställer så klart krav på djup kunskap på området, flexibilitet och engagemang. De som har denna förmåga kommer att få större mandat, medan de andra så småningom kommer att sållas bort. Och förhoppningsvis leder detta till att fler och fler hållbarhetschefer får plats i företagets ledningsgrupp.

CSR blir än mer globalt med fokus på mänskliga rättigheter
Det är inget nytt att många verksamheter har sin största påverkan långt ifrån huvudkontoret, i de utvecklingsländer där den faktiska tillverkningen sker. Under 2015 kommer CSR-programmen att bli mer anpassade till lokala förhållanden och en ökad fokus kommer på mänskliga rättigheter i de länder där man verkar. Detta inte minst efter att president Obama proklamerat att USA ska upprätta en nationell handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter och FN undersöker möjligheterna att upprätta ett legalt bindande fördrag om företag och mänskliga rättigheter.

”Big data” löser hållbarhetsproblem
Ökad förmåga att hantera stora datamängder (Big Data), samt förbättrad kommunikationsteknik gör det möjligt att lösa storskaliga sociala och miljömässiga problem. Ett exempel är organisationen Palantir som inom området ”philanthropy engineering” motverkar trafficing genom en teknologi som integrerar olika databaser, analyserar samband för att bygga mål mot förövare, samt hjälper offer genom att snabbt koppla samman dem med organisationer som kan bistå dem.

Ett annat exempel är taget från sjukvården där IBM Watson gått samman med Memorial Sloan Kettering Cancer Centre för att möjliggöra evidensbaserad diagnostik och behandling av cancerpatienter. Andra intressanta organisationer att hålla koll på är DataKind and Silk.co

Medarbetarna viktiga CSR-ambassadörer
Det blir allt viktigare för arbetstagare att jobba för en verksamhet vars värderingar sammanfaller med de egna. De verksamheter som lyckas visa att de inte bara jobbar för ekonomisk vinning utan även kan presentera andra syften, kommer att attrahera de bästa förmågorna i branschen. Men det handlar inte bara om att dra till sig de stora talangerna, arbetsgivare måste framöver se till att varje arbetstagare förstår sin roll i att skapa värde för världen inte bara för företaget.

Lyckas man med detta får medarbetarna en mycket viktig funktion som ambassadörer för företaget och dess produkter. Deras budskap blir så mycket starkare och väger så mycket tyngre än vilken reklamkampanj som helst. Och självklart blir det allt viktigare för framtidens konsumenter att välja produkter från ansvarstagande verksamheter.

Övrigt….
• Så klart ska verksamheter jobba med de hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för deras verksamhet. Detta som underströks ytterligare av GRI:s nya riktlinjer för hållbarhetsredovisning, G4, som kom 2013.
• En annan självklarhet är att koppla hållbarhetsfrågorna till affärsverksamheten. Men eftersom jag inte tror att alla är där ännu, kan detta inte nog poängteras.
• Och ja, CSR kanske inte är hippaste begreppet längre. Fler verksamheter använder istället ansvarstagande (CR), eller någon annan hållbarhetssynonym för att visa att de jobbar med frågorna.

Mer…

/Marie Pettersson

Hållbarhetstrender 2014

Såhär i början av året är det alltid lite spännande att försöka förutse hur saker och ting ska utveckla sig. Vad som kommer att ske på hållbarhetsområdet beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Men nedan är några av de tänkbara hållbarhetstrender som vi kan komma att se under 2014.

Investerarna flyr fossila bränslen
Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend.

Ökad öppenhet
Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför.

Främjande av lokala initiativ
De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum.

Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade
Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området.

Hållbarhet och hälsa hand i hand
Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till.

Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation.

Läs mer:
5 Reasons to Be Optimistic about Sustainability in 2014   Triple Pundit
Great CSR Leadership Examples for 2014   Triple Pundit
2014 is the year for a strong, unified business voice on climate policy   The Guardian

/Marie Pettersson