Hållbarhetstrender 2014

Såhär i början av året är det alltid lite spännande att försöka förutse hur saker och ting ska utveckla sig. Vad som kommer att ske på hållbarhetsområdet beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Men nedan är några av de tänkbara hållbarhetstrender som vi kan komma att se under 2014.

Investerarna flyr fossila bränslen
Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend.

Ökad öppenhet
Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför.

Främjande av lokala initiativ
De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum.

Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade
Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området.

Hållbarhet och hälsa hand i hand
Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till.

Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation.

Läs mer:
5 Reasons to Be Optimistic about Sustainability in 2014   Triple Pundit
Great CSR Leadership Examples for 2014   Triple Pundit
2014 is the year for a strong, unified business voice on climate policy   The Guardian

/Marie Pettersson

Trender inom hållbar sjukvård – CleanMed Europe 2012

Efter tre intensiva dagar med parallella sessioner, föreläsningar och minglande är CleanMed Europe 2012 nu över. Kvar finns idéer, lärdomar och nya kontakter. Vad tar jag då med mig från dessa späckade dagar på Slagthuset i Malmö? Ja, några trender var ganska tydliga.

Vi går från att titta på enbart miljöpåverkan till att jobba med hela hållbarhetsbegreppet inom hälso- och sjukvården. Det handlar inte längre om att bara mäta utsläpp av ämnen från sjukhuset eller att sortera avfallet rätt, även om det naturligtvis fortfarande är viktigt, utan att se på sjukvårdens hela påverkan och ta ansvar för den. Denna påverkan kan handla om allt från arbetsförhållanden på fabriker där textilier och andra produkter till vården tillverkas, till sjukvårdens energiförbrukning här hemma.

En faktor man bör vara medveten om är sjukvårdens enorma köpkraft och därmed makt att ställa krav på sina leverantörer. I Sverige har landstingen gått samman om en gemensam uppförandekod och uppföljningar av denna genomförs, även om det än så länge inte sker i tillräcklig omfattning. I USA har sjukvårdens stora inköpsorganisationer gått samman och enats om en gemensam kravlista. När samma krav kommer ifrån så många stora aktörer samtidigt blir naturligtvis påverkansmöjligheterna betydande. Kanske bör vi enas på en Europeisk nivå för att öka vårt inflytande. Här har vi en unik möjlighet att förbättra levnadsförhållandena i de länder där sjukvårdens leverantörer finns. En annan lärdom på detta område är att det inte bara handlar om att ställa absoluta krav och kasta ut leverantörer (även om det kan vara nödvändigt) utan att föra en dialog för att driva fram förbättringar i dessa länder.

”Det grönaste sjukhuset är det som inte finns” ansåg Sonia Roschnik, Operational Director of the NHS Sustainable Development Unit. Självklart måste vi ha sjukhus, men det finns ett stort problem idag med att vi överkompenserar en ohälsosam livsstil med sjukvård i överflöd. Vi övermedicinerar på många sätt från det vi föds till dess vi dör. Allt ifrån det ibland icke medicinskt påkallade kejsarsnitt i livets början till stark medicinering vid livets slut. I den mån det är möjligt handlar det om att erbjuda andra alternativ i första hand. Att ”skriva ut” motion istället för fetmamediciner, att få gravida att gå förlossningsförberedande kurser som gör dem mentalt förberedda på smärtan, samt att se till så att all onödig antibiotikaförskrivning undviks eftersom problemen med resistenta bakterier är ett växande hot mot vår hälsa nu och i framtiden.

Vi behöver jobba med sjukvård på ett mycket mer förebyggande sätt. Ju färre sjukhusbesök vi kan åstadkomma desto lägre blir ju vårdens påverkan. Här gäller det att minska livsstilssjukdomarna och reducera de riskfaktorer som finns i vår omgivning. Gary Cohen, grundare av Health Care Without Harm i USA hade ett konkret exempel på detta. Genom att göra hembesök hos människor, titta på vilka hushållskemikalier de använde, vilka biocider de hade i trädgården och om huset de bodde i hade något mögelproblem hade man lyckats få ned antalet fall av astma och allergi radikalt i ett område. Primärvården har också en betydelsefull roll. Kan sjukdomar lindras eller botas på denna nivå och patienterna slipper att läggas in på sjukhus kan mycket miljöbelastning undvikas. Ett annat sätt är att öka samarbetet mellan hälso- och sjukvården och olika organisationer i samhället t.ex. kring hälsofrämjande kampanjer rörande droger, sexuellt överförbara sjukdomar och fetma.

Detta var ett litet axplock av allt intressant som togs upp på CleanMed i Malmö. Nu tar arbetet att omvandla nya ideér i praktiken vid. Om knappt ett år är det dags för en ny brainstorming inom detta spännande område. Kanske ses vi på CleanMed Europe 2013, 17 – 19:e september i Oxford! www.cleanmedeurope.org

/Marie Pettersson

Kemikalier i kläder en viktig fråga för modebranschen

Media har sedan länge flitigt skrivit om sociala frågor, såsom barnarbete och arbetsvillkor, inom klädbranschen. Dessutom har det diskuterats en del om miljöeffekter av bomullsproduktion, både från vatten- och kemikaliesynpunkt.

Den senaste frågan som lyfts upp i media är användningen av hälsoskadliga kemikalier i klädproduktionen, och restämnen av dessa som finns kvar i färdiga plagg.

I fredags skrev tidningarna om flera klädesplagg som återkallats eftersom man hittat höga halter av cancer- och allergiframkallande kemikalier i kläder av märken Cottonfield, Part Two och In Wear.

I lördags skrev Sydsvenskan mer omfattande om kemikalier i kläder. I den publicerade artikeln, konstaterade bl.a. Henrik Willer, miljörevisor på Teko (Sveriges textil och modeföretags arbetsgivarorganisation), att de gjort en två-meter-lång(!) förteckning över alla icke önskvärda kemikalier som används inom branschen.

Som konsument kan man i dagsläget välja bland de godkända miljömärkningarna för kläder när man handlar (Bra Miljöval, Eko Sustainable Textile, Global Organic Textile Standard, Svanen, EU-blomman). Man ska också alltid tvätta sina nya kläder innan man tar de i bruk. Och som Henrik Willers konstaterar kan man även använda sin näsa för att identifiera kemikaliefyllda plagg: ”En annan varningsklocka är om det luktar illa i affären eller klädhögen på marknaden, då finns garanterat kemiska rester kvar i plagget.”

Mer info:

Kläder återkallas efter larm

Inga genvägar till giftfri garderob

Kunder saknar klädkunskaper

 

Stora klädmärken tar avstånd från mycket hälsoskadlig produktionsmetod

/Hanna Savola

Plast och hälsa

Här på TEM-funderingar har vi tidigare skrivit om att det finns stora mängder plast som flyter omkring i haven och dödar allt från plankton till fisk. Det finns nu tecken som tyder på att plast som ”flyter omkring” i kroppen även är en hälsofara. Ett bevis på att frågan börjar uppmärksammas är att en Uppsala-forskare fått pengar för att utreda hälsoeffekterna av den vanliga plastkemikalien bisfenol A (BPA). Man misstänker att den kan bidra till uppkomsten av fetma eftersom BPA är fettlösligt och hormonstörande. Vad som är nytt nu är att det inte bara är tillsatserna i plasten (ftalater, brandskyddsmedel m.m.) som är boven i dramat utan det är själva plasten. Eftersom plasten finns i mycket större mängder än tillsatserna blir effekterna också större.

Plast är på många sätt fantastiska material med sina mångsidiga användningsområden, de är enkla att forma, bearbeta och variera. Plast har också många begränsningar (t.ex. är de relativt kortlivade) men nu måste vi börja bli medvetna om att de även kan ha negativa miljö- och hälsoaspekter. Kunskaperna på området är bristfälliga så därför är det bra att det nu börjar forskas på området i Sverige.

Markus Paulsson

Ökade utsläpp påverkar vår hälsa

Förorenande utsläpp påverkar oss människor i hög grad. Hörde igår på Rapport att vi har dålig luft i Sverige och att 5000 dör varje år pga. av föroreningar som svaveldioxid, bensen, kväveoxider mm. Har väl förstått att man kan få cancer, men inte att även hjärtinfarkter och slaganfall kan bero på dålig luft. Speciellt dieselavgaser ökar risken för hjärtinfarkt. Och man ska undvika att träna i förorenade miljöer pga. den extra påfrestningen på kroppen, i alla fall om man tillhör en riskgrupp.

Miljökvalitetsmålet om ren luft till 2020 är osannolikt att uppnå tyvärr. Speciellt partikelutsläpp och utsläpp av kvävedioxid och bens(a)pyren är svåra att få bukt med.

Detta beror delvis på utsläpp som kommer från andra delar av Europa, men vi behöver skärpa oss en hel del själva också. En annan nyhet i går var nämligen att utsläppen av koldioxid från trafiken ökade med 14 % mellan 1997 och 2007 pga. lastbilstrafiken. Detta medför såklart även ökade utsläpp av en rad andra föroreningar.

När det gäller partikelutsläpp är dubbdäck en stor bov. Samtidigt är de överlägsna på isiga underlag och personligen är jag inte riktigt beredd att tumma på säkerheten.

För att förbättra läget behöver vi föra över mer av transporterna till järnvägen istället. Kanske borde denna byggas ut för ökad säkerhet och effektivitet.

Nu väntas EU-kommissionen meddela att Sverige ska minska sina koldioxidutsläpp med 17 % jämfört med 1990 års nivå. Då får vi hoppas att vi samtidigt kan minska en hel del andra utsläpp på köpet.

/Marie Pettersson