Giftfri vardag – en möjlig framtid?

Klimatförändringarna i all ära, men när det gäller miljöfrågor är det problematiken med farliga kemikalier i vår närmiljö som oroar mig mest. För detta är ett problem som direkt berör oss alla dagligen. Vi lever i ett kemikaliesamhälle med kemikalier i allt från kläder, möbler och förpackningar till kvitton, datorer m.m. Vi har hundratal kemikalier i vårt blod där innehållet varierar beroende på när vi är födda och i vilka miljöer vi vistats.

För mindre än en vecka sedan kom en rapport från WHO-UNEP som beskriver sambanden mellan hormonstörande ämnen i vår vardag och sjukdomar som cancer, diabetes, och fetma. Även en mängd tillstånd som påverkar vår fertilitet som låg spermiekvalitet, för tidiga födslar och missbildade könsorgan kan sättas i samband med denna typ av kemikalier. Bakom rapporten ligger tio års världsledande forskning. Minst 800 kemikalier misstänks kunna påverka hormonsystemet. Och enligt forskare på området är effekterna så allvarliga att dessa kemikalier bör regleras omgående.

Det som bekymrar mig är hur man ska värja sig i vardagen, hur kommer man undan? Svaret är väl att man bara till viss del kan göra det genom aktiva val. I vissa fall sitter man fast i lagstiftarnas val att inte lagstifta, eller reglera. Barn som rör sig på golvet där damm med gifter i finns, och som suger på diverse saker, är mest utsatta. Samtidigt går det ju inte att skydda dem fullt ut. Man kan ju inte hålla barnen hemma från förskolan bara för att där antagligen finns madrasser med flamskyddsmedel, leksaker med mjukgörare i och PVC-golv.

Vad vi än gör så kommer vi att på ett betydande sätt bli påverkade under vår livstid. Har vi otur blir vi en av dem som drabbas av någon kemikalierelaterad sjukdom, eller har någon närstående som blir det. Som läget är nu får man hoppas på bra gener och lite tur.

Men nu när vi vet, eller anar vilka risker som finns, ska vi inte fullt ut tillämpa försiktighetsprincipen då? Det pratas om att ny EU-lagstiftning kan komma 2015 och det är väl bra, men det lär dröja innan den är tillräckligt heltäckande, och vi röjt upp bland de kemikaliefällor som finns idag. Med tanke på all ohälsa och den ökade belastningen på sjukvården som alla gifter i miljön ger upphov till så borde det vara samhällsekonomiskt rimligt att säga stopp nu, så att åtminston våra barnbarn slipper den giftiga cocktail som är en oundviklig del av vår vardag idag.

Läs mer:

• ”Tusental ämnen bör regleras”   svt nyheter
• Dags för action mot hormonstörande ämnen   Naturskyddsföreningen
• State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals – 2012 (pdf)  WHO, UNEP
• Giftfri förskola – nytt projekt ska hjälpa kommuner   Miljöstyrningsrådet
• Giftfri vardag – fakta och utmaningar (pdf)   Kemikalieinspektionen
• Handlingsplan för en giftfri vardag 2011-2014 (pdf)   Kemikalieinspektionen

/Marie Pettersson

Litet snack och mycket verkstad i kemikaliesubstitutionskursen

Den 1 juni var det dags för en kurs om kemikaliesubstitution hos TEM. Kursen var kostnadsfri för medlemmar i TEM:s nätverk . Vi tackar Anna Lennquist på The International Chemical Secretariat (ChemSec) för en intressant dag och många nyttiga tips och övningar om kemikaliesubstitution. Som ni ser i bilderna var kursdeltagarna väldigt engagerade i substitutionsfrågan under gruppövningarna!

Det är alltid roligt att träffas och byta erfarenheter  med andra företag och organisationer, samt få lite inspiration och ny energi till eget miljöarbete! I fortsättningen kommer vi att fokusera och satsa ännu mer på gemensamma aktiviteter/seminarium och projekt för medlemmar i våra nätverk. Om ni vill veta mer eller delta i nätverken är ni välkomna att kontakta:

• Carl Höjman 070-579 00 12, carl.hojman@tem.se om TEM:s miljönätverk
• Iris Rehnström 0708-927303, iris.rehnstrom@tem.se om nätverket CSR Skåne

Vill även passa på och tipsa om Substitutionsportalen Subsport som ChemSec tagit fram och där man bland annat kan söka information om kemikaliesubstitution och farliga kemikalier: http://www.subsport.eu

/Hanna Savola

Oväntat farliga vardagskemikalier

Häromveckan kom den efterlängtade nya kaffebryggaren av märket Bravilor Bonamat till jobbet. Alla var nöjda och glada eftersom den rymmer större mängder kaffe än den tidigare och det därmed blir enklare och smidigare när vi har frukostmöten, eller utbildningar. Dessutom fick vi den till ett bra pris. So far so god.

Men så hittade jag den lilla påsen… Eftersom jag tittar en del på kemikaliehanteringen ute på företag och håller utbildningar i säker kemikaliehantering kunde jag inte låta bli att lägga märke till den. Påsen drog min uppmärksamhet till sig eftersom den var märkt med hela tre stycken små faropiktogram. Oj, då, hattrick i farlighet! Påsen innehöll något slags rengöringspulver, typ avkalkningsmedel och all varningstext var på engelska. En mening fick mig speciellt att haja till: ”May damage the unborn child” och något om att man ska använda skyddsutrustning. Ytterligare ett ”oj då”. Den usla lilla påsen läckte dessutom så jag fick lägga den i en annan påse.

Nästa tanke som slår mig är att det här nog är stark överdrivet. Kanske något dumt amerikanskt påfund. Där utmålas det ju som livsfarligt att dricka en kopp varmt kaffe bara för att man ska slippa risken för stämningar. Så det hela föll i glömska någon vecka. Tills jag fick lite tid över och knappade in CAS- och EU-numret i Kemikalieinspektionens PRIO-databas, mest för skoj skull, trodde inte att jag skulle hitta något. Så fel jag hade. Den lilla läckande påsen innehåller ett CMR-klassat, reproduktionsstörande utfasningsämne! Precis vad man vill ha i sin kaffekopp… Så nu är det bara att ta på sig rymddräkten och förpassa påsskrället till det farliga avfallet.  Får nog göra en bättre leverantörsbedömning och kräva in säkerhetsdatablad i förskott nästa gång vi köper en bryggare.

/Marie Pettersson

Kemikalier i kläder en viktig fråga för modebranschen

Media har sedan länge flitigt skrivit om sociala frågor, såsom barnarbete och arbetsvillkor, inom klädbranschen. Dessutom har det diskuterats en del om miljöeffekter av bomullsproduktion, både från vatten- och kemikaliesynpunkt.

Den senaste frågan som lyfts upp i media är användningen av hälsoskadliga kemikalier i klädproduktionen, och restämnen av dessa som finns kvar i färdiga plagg.

I fredags skrev tidningarna om flera klädesplagg som återkallats eftersom man hittat höga halter av cancer- och allergiframkallande kemikalier i kläder av märken Cottonfield, Part Two och In Wear.

I lördags skrev Sydsvenskan mer omfattande om kemikalier i kläder. I den publicerade artikeln, konstaterade bl.a. Henrik Willer, miljörevisor på Teko (Sveriges textil och modeföretags arbetsgivarorganisation), att de gjort en två-meter-lång(!) förteckning över alla icke önskvärda kemikalier som används inom branschen.

Som konsument kan man i dagsläget välja bland de godkända miljömärkningarna för kläder när man handlar (Bra Miljöval, Eko Sustainable Textile, Global Organic Textile Standard, Svanen, EU-blomman). Man ska också alltid tvätta sina nya kläder innan man tar de i bruk. Och som Henrik Willers konstaterar kan man även använda sin näsa för att identifiera kemikaliefyllda plagg: ”En annan varningsklocka är om det luktar illa i affären eller klädhögen på marknaden, då finns garanterat kemiska rester kvar i plagget.”

Mer info:

Kläder återkallas efter larm

Inga genvägar till giftfri garderob

Kunder saknar klädkunskaper

 

Stora klädmärken tar avstånd från mycket hälsoskadlig produktionsmetod

/Hanna Savola

Bristande dammar på aluminiumoxidverk – ett till skäl att trappa upp arbetet med leverantörsbedömningar i kemikalieindustrin

En av de största utmaningarna för dagens företag är att förstå hur deras leverantörer agerar med hänsyn till miljö, arbetsmiljö och kommuner i sin omgivning. Detta gäller inte bara de företag som engagerar sig i CSR frågor utan även miljöcertifierade företag som kanske producerar sina varor i Sverige men köper råvaror från utländska eller inhemska leverantörer och ofta har ett internationellt kundnätverk.

Det finns ett flertal fall där företaget och kanske även dess kunder – men framför allt naturen och närliggande kommuner – påverkats negativt då företagets leverantörer agerat med ekonomiskt vinstintresse som dess största drivkraft. Det är särskilt lätt att hitta exempel inom kemikalieindustrin på grund av dess komplexa, icke transparenta leverantörskedjor.

Den 4 oktober 2010 brast en damm med frätande slam som tillhörts aluminiumverket Magyar Aluminium, med tillverkning av aluminiumoxid, och översvämmade 3 byar i Ungern. Åtta människor dödades och floden Marcal fylldes med över en miljon kubikmeter av giftigt avfall. Tibor Dobson, som ledde det regionala katastrofarbetet bekräftade i intervjun som publicerades i Sydsvenskan den 7 oktober: ”Hela ekosystemet i Marcal har förstörts, beroende på mycket höga mängder av alkaliska ämnen som har dödat allt.”

Kemikalieindustrin drabbas faktiskt ganska ofta av den här typen av olyckor. Västra Nyland rapporterade den 9 oktober 2010: ”Det är inte unikt att dammar med giftiga avfallsprodukter brister. I själva verket konstateras det i EU:s direktiv om hantering av gruvavfall att det under de senaste trettio åren har inträffat 1,7 liknande haverier per år.” och forsätter: ”Miljöriskerna med den här typen av aluminiumutvinning är välkända. År 2007 sålde den norska pensionsfonden sina aktier i ett indiskt aluminiumföretag som använder samma metod. Företaget Vedanta finns mitt bland byar i centrala Indien, och pensionsfonden bedömde att olycksrisken var så stor att ägandet var oetiskt.”

Aluminiumoxid är en ganska vanligt förekommande produkt i kemikalieindustrin, som används i produktion av aluminium och för blästring av hårda ytor ex. ädelstål, hårdmetall, magneter och material som skall användas till elektronik eller tunt material som inte får deformeras. Det är mycket sannolikt att det privatiserade aluminiumverket Magyar Aluminium, som ägdes av Ungerns mest förmögna individer, även hade svenska kunder.

Det behövs en mycket bättre översyn från myndigheters sida och mycket mer rigorösa leverantörsbedömningar av kemikalieleverantörer från beställarens sida. Hade före detta kunder till Magyar Aluminium besökt fabriken och sagt ifrån skulle olyckan ha kunnat hindras. Det viktigaste är att istället för att basera våra beslut på kortsiktiga ekonomiska vinster och tillväxt, börja respektera det naturliga kapitalet som är själva basen för vårt välstånd.

/ Hanna Savola

Nu bara 39% hälsofarligt

Enligt en ny undersökning så är numera bara 39% av de kemiska produkterna som säljs till konsumenter skadliga för din hälsa. Jag tycker det låter högt men då är det ändå en nedgång från ca 50% för drygt 10 år sedan. Undersökningen har gjorts av Kemikalieinspektionen tillsammans med SCB. Men det som jag tycker är ännu mer skrämmande (vilket inte står i sammanfattningen) är att 89% av volymen av använd mängd av konsumentkemikalier är hälsoskadliga. Inte konstigt att våra kroppar är fulla av kemikalier, vilket bl.a. visas i filmen Underkastelsen.

Man kan konstatera att antal farliga produkter minskar men att minskningen går långsamt. Värre är det också om man tittar på använd mängd produkter. Till kemiska konsumentprodukter räknas allt från linsvätska till målarfärg. Drivmedel utgör den absolut största delen av de hälsofarliga kemikalierna. Vill vi få bukt med kemikaliecocktailen i våra kroppar är det alltså viktigt att få ner den stora användningen av bensin och diesel. Med tanke på alla negativa egenskaper som de fossila drivmedlen har så kan man bli förvånad av att de inte är förbjudna. Vilka andra giftiga kemikalier slabbar vi omkring med i vår vardag?

Markus Paulsson

Kemikaliecocktailen i vårt blod – se ”Underkastelsen” på SVT Play

Stefan Jarls film ”Underkastelsen” är en fantastiskt redogörelse om de hundratals kemikalier vi alla idag bär i vårt blod. Det mest intressanta med filmen är dess redogörelse, i form av intervjuer från ledande forskare, om kopplingen mellan kemikaliecocktailen i vårt blod och inlärningsproblem, överaktivitet, diabetes och sjuklig fetma hos barn såväl som dålig spermakvalitet och utökning av fall testikelcancer hos män.

Till och med den 12 maj har du möjlighet att se filmen via SVT Play. Om du inte sett filmen än passa på nu! Filmen Underkastelsen på SVT Play

Själv fick jag ytterligare en möjlig förklaring till varför just min 2-årige son har större risk att drabbas av koncentrationssvårigheter i skolan än andra. Han var ju född 3 månader för tidigt och fick bland annat en extra dos av ftalater i sin lilla kropp under vårdtiden. Ftalater används nämligen som mjukgörare  i plastslangar som i sin tur är en nödvändig komponent i livsuppehållande utrustning för för tidigt födda barn (se bild nedan).

Det ända jag som förälder kan göra är att se till att mitt barn i fortsättningen inte kommer i kontakt med farliga kemikalier i sin omgivning – vilket nu med budskapet från filmen kommer att vara lättare sagt än gjort. Enligt filmen är nämligen barnkammaren det mest förorenade rummet i huset på grund av alla kemikaliefyllda leksaker, datorer och tv apparater som vi fyller barnkammaren med!

Underkastelsen – en film förmodligen alla bör se

/Hanna Savola

Äntligen verkar Bisfenol A förbjudas

Bisfenol: data från Wikipedia

Äntligen verkar det som att Bisfenol A kan komma att förbjudas, i alla fall i nappflaskor och liknande för barn. Kemikaliecocktailen i samhället är enorm idag och som pappa vill man definitivt inte att ens barn ska få i sig hormonstörande ämnen om det går att undvika. Det var Kemikalieinspektionens generaldirektör Ethel Forsberg som gick ut med kravet i SvD och i dessa valtider kunde inte miljöminister Andreas Carlgren göra mycket mer än att hålla med. Bisfenol A ska inte finnas i nappflaskor till barn!

Bisfenol A togs ursprungligen fram av läkemedelsindustrin som konstgjort kvinnligt könshormon. Kemikalien finns i all plast av typen polykarbonat – som vi bland annat använder som matburkar och till nappflaskor. Enligt Ethel Forsberg har hundratals studier gjorts som har varnat för risker med kemikalien. De gäller allt ifrån inlärningssvårigheter till störd fortplantning, prostatacancer och diabetes. /Miljöaktuellt

Köpte själv nya nappflaskor häromdagen och nästan alla jag hittade var märkta som bisfenolfria. Så opinionen och marknaden verkar ha påverkat affärerna att ta in bisfenol-fritt, i all fall i centrala Malmö. Enligt SvD finns dock bisfenol i varannan nappflaska som säljs i Sverige.

För två år sedan bestämde sig Kanada för att stoppa bisfenol i nappflaskor och andra matbehållare som används av barn under tre år. Sedan dess har fem amerikanska delstater gjort detsamma och nyligen bestämde sig Danmark, som första EU-land, för att skydda barn mot kemikalien. Även det franska underhuset har röstat för förbud. /SvD

Kan Kanada, några amerikanska stater och Danmark förbjuda bisfenol, ska naturligtvis Sverige göra det också. Särskilt som vi vill se oss som föregångare i miljöfrågor.

Läs mer:

• Förbjud hormonstörare i nappflaskor Miljöaktuellt
• Hormonstörande. Hälften av de nappflaskor som säljs i Sverige innehåller bisfenol. SVD
• Efter SvD:s artikel. Nu vill regeringen förbjuda Bisfenol. SVD
• Kemikalieinspektionen: ”Sverige borde stoppa bisfenolplast”. SVD
• Grafik från SvD
• Wikipedia om Bisfenol
• Följ kemikalieinspektionen Miljöpartiet
• Underkastelsen – en film förmodligen alla bör se TEM-funderingar
• Plast och hälsa TEM-funderingar
• Barn utsätts för farliga kemikalier varje dag TEM-funderingar

/Daniel Eriksson

Underkastelsen – en film förmodligen alla bör se

Det har kommit många intressanta dokumentärfilmer kring hållbarhet och miljö de senaste åren som exempelvis En obekväm sanning, Sharkwater, Bananas, 11th hour och The Cove. Alla jag nämner är bra och sevärda även om både Bananas och 11th hour i sanningens namn var lite långtråkiga. Nu kommer Stefan Jarl med sitt senaste bidrag – Underkastelsen – eller Submission som dess engelska titel är. Filmen har premiär i dagarna och handlar om de 100-tals skadliga kemikalier vi utsetts för varje dag. En fråga som är högaktuell, inte minst för oss på TEM som hjälper ett flertal organisationer med kemikaliefrågor. När det gäller Stefan Jarl vill jag också citera P3 som skrev följande:

Dokumentärfilmaren Stefan Jarl är så in i helvete arg att du anar det inte. Enligt egen utsago vaknar han glad och munter men blir förbannad över morgontidningen. Och sen fortsätter det bara. /P3

Och ska man göra film om miljö hjälper det om man är arg!

Intervju med Stefan Jarl

Trailer

Läs mer:

• Underkastelsen – om filmen
• Eko Tänk – Har sett filmen och recenserar.
• Stefan Jarl: Vi underkastar oss vad som helst för ett bekvämt liv Miljöaktuellt
• Så undviker du kemikalierna Aftonbladet
• Min son föddes med kemikalier i blodet Aftonbladet
• Käftsmäll som väcker tankar Aftonbladet
• Ny film varnar för kemi-cocktail Ny Teknik

Några tidigare inlägg på TEM-funderingar om kemikalier

• Intressanta USA-rapporter kring exponering av kemikalier
• Barn utsätts för farliga kemikalier varje dag
• Gifter i plasttofflor återigen en nyhet
• Ny kemikaliemärkning med GHS och CLP
• 100 kemikalier att byta ut nu – enligt ChemSec
• Farlig solcreme dagens miljömiss…
• Naturell bebis bäst

/Daniel Eriksson

Intressanta USA-rapporter kring exponering av kemikalier

Via nätverket Health Care Without Harm som TEM är medlemmar i får man ofta intressanta tips på rapporter, projekt och annat med koppling till sjukvård & miljö. Idag kom en intressant rapport från USA där man analyserat halterna av 212 olika kemiska substanser i blod och urin från 2 400 personer. Resultaten speglar naturligtvis USA, men det brukar väl inte vara så stor skillnad mot hur det ser ut hos oss.

The Fourth National Report on Human Exposure to Environmental Chemicals is the most comprehensive assessment to date of the exposure of the U.S. population to chemicals in our environment. CDC has measured 212 chemicals in people’s blood or urine—75 of which have never before been measured in the U.S. population. The new chemicals include acrylamide, arsenic, environmental phenols, including bisphenol A and triclosan, and perchlorate. The blood and urine samples were collected from participants in CDC’s National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES), which is an ongoing survey that samples the U.S. population every two years. Each two year sample consists of about 2,400 persons. The Fourth Reportincludes findings from national samples for 1999–2000, 2001–2002, and 2003–2004. The data are analyzed separately by age, sex and race/ethnicity groups./ CDC

Det finns även intressant läsning på BodyBurden, även om den studien har ett par år på nacken, där de analyserat halter av olika kemikalier hos nyfödda:

Läs mer:

BodyBurden – pollution in newborns

National Report on Human Exposure to Environmental Chemicals/Daniel Eriksson

Dyrt att bli av med farligt avfall

Efter en utbildning om miljö och miljöledningssystem för en tid sedan började jag och miljöchefen prata om hur dyrt det kan vara för företag att göra rätt för sig på miljöområdet. Under utbildningen hade jag pratat om riskerna med olika kemikalier som sprids i miljön och att det är särskilt viktigt att ta hand om det farliga avfallet på rätt sätt för att hindra att otrevliga ämnen sprids i naturen till fara för människors hälsa och miljön.

Miljöchefen berättade att det var just det han hade gjort för inte så länge sedan. Eftersom de på företaget var lite osäkra på vad som egentligen var farligt avfall hade de nappat på avfallsföretagets erbjudande om att låta en konsult gå igenom deras avfall och sortera ut det farliga. Konsulten hade kommit och arbetet hade tagit någon timme. Så småningom hämtades avfallet, allt som allt ca 200 kg och allt var frid och fröjd tills fakturan dök upp. 30 000 kr kostade det att bli av med avfallet. Ingen spottstyver direkt. Ska vi komma närmare målet att uppnå en giftfri miljö så måste det nog bli billigare att göra rätt.

/Marie Pettersson

Barn utsätts för farliga kemikalier varje dag

Små barn är ju känsligare än vuxna när det gäller farliga kemikalier. Samtidigt lever vi idag i ett ”kemikaliesamhälle” och småttingarna utsätts för massor varje dag. Det kan vara allt från giftiga ftalater i plaster som de små grynen får i sig genom att tugga på dessa till ohälsosamma ämnen i hygienprodukter som schampo.

Som mamma till två småttingar är man ju förstås extra orolig. Samtidigt går det ju inte att ha koll på allt. Vem vet t.ex. vilka otäcka flamskyddsmedel som gömmer sig i soffan som barnen tumlar runt i varje dag eller vilken inverkan vissa tillsatser i maten har på längre sikt.

Klart är i alla fall att barnen påverkas av allt detta på ett eller annat sätt. Däremot är det svårare att bevisa vad som lett till vad. De allergier, cancer och annat otrevligt som dyker upp om 10-30 år kan ju mycket väl bero på exponering av skadliga kemikalier i barndomen, men då är det väldigt svårt att härleda till något specifikt. Därför är det viktigt att tänka på vilka kemikalier vi hanterar och utsätts för i vardagen och försöka välja dem som är skonsammast mot våra barn, oss själva och miljön.

Läs mer:

• Här är giftfällorna du utsätter dina barn för Aftonbladet
• Kemikalier i barns vardag Broschyr från Kemikalieinspektionen

/Marie Pettersson