Tag Archives: Klimat

Climate smart healthcare – a seminar at Media Evolution

Last Thursday, on June 16th, our network the Nordic Center for Sustainable Healthcare arranged a seminar Climate smart healthcare in partnership with Medeon, Malmö Cleantech City, Medicon Valley Alliance, Energimyndigheten and Swecare.

IMG_20160616_130410.jpg

Daniel Eriksson, the Nordic Center for Sustainable Healthcare.

Sustainable healthcare is a vast area that includes multiple questions and topics for discussion, and during the event we aimed to cover as many angles as possible. Seminars of this type are particularly crucial today when the issue of sustainable healthcare gains more importance.

One of the challenges of sustainable healthcare is the lack of a holistic approach. Many stakeholders still operate in their own silos in a specific region or country, which ponders development of the sector. The purpose of the seminar was, on the one hand, to provide businesses with a platform to show what’s on the market, to be inspired by new solutions and lay a foundation for possible collaborations, and on the other, to give procurers and authorities an opportunity to get a better overview of innovative products and solutions and meet future business partners.

Speakers from both private and public sectors took part in the discussions. Below, you can find information about the speakers and download some of the presentations  (note that we couldn’t share some of them).

Daniel Eriksson, TEM. The Nordic center for sustainable healthcare.

Daniel emphasized the importance of collaborations between different sectors and the possibilities that a sustainable healthcare solution gives the sustainable healthcare stakeholders. Could we even export it? 

Eva Bolinder and Karin Lindeberg, Skånevård Sund. Choosing materials sustainably / Hållbart materialval.

A situation analysis conducted at a number of southern Swedish hospitals showed that consumable materials represented 40 % of the operation unit’s climate impact. This resulted in a climate smart guide for the unit’s buyers.

Anders Raginia and Roger Engström, Siemens. ”Ingenuity for life” – smart solutions in existing and new sites / smarta lösningar i existerande och nya anläggningar.

For a sustainable healthcare system, we need to utilize all the potential on the market. Smart choices and shared platforms should be chosen over isolated solutions.

Marie Leuchovius, Region Jönköpings län. Reduction of Nitrous oxide in exhaled air, a climate smart investment / Lustgasrening, en klimatsmart investering.

In the Jönköping region, nitrous oxide represents 30 % of CO2 emissions. The regional hospitals required a way to reduce the environmental impact of the usage of the gas. Marie spoke about the region’s experience from procuring a new and untested technology that allows for reductions of CO2-emissions from nitrous oxide.

Olof Jarlman, GH Informatics. Mobility – climate-smart mobile healthcare solutions / klimatsmarta mobila sjukvårdslösningar.

Cloud solutions, mobile technology and flexible resources make it possible to offer global solutions with local services. It’s a Glocal Health concept!

IMG_20160616_144627.jpg

Olof Jarlman, GH Informatics.

Rickard Carlsson, Watersprint. Intelligent water purification / Intelligent vattenrening.

With the use of environmental friendly LED-lights, this company’s solutions purify water by eliminating bacteria and viruses. This means that the problem of legionella which is widely spread in hospital environments can be dealt with in an effectively and environmentally friendly way.

Peter Kelly, Pharmafilter. A cleaner hospital, a cleaner environment.

Pharmafilter’s waste-treatment solution is a simple, safe and clean way to process waste and waste water from the hospitals.

Andrey Bogomolov, Tryggel. Sensible home care through smart energy monitoring.

Tryggel has developed a system that improves life quality of elderly people who live on their own. The system monitors energy consumption of the household and informs relatives or hospital staff about the caretaker’s sleeping pattern etc, thus providing a possible solution to the problems that our society faces today because of the growing number of elderly people.

Ylva Svedenmark, Upphandlingsmyndigheten. Life-Cycle Cost Calculator / LCC.

To help buyers make better decisions when procuring new products and solutions, this life-cycle cost calculator is available for free on Upphandlingsmyndigheten’s website.

Mattias Törnell, Energimyndigheten. Funding for energy efficiency projects / Finansering för energieffektiviseringsprojekt.

There are many opportunities to get funding for energy efficiency projects, and in particular energy efficient healthcare. Moreover, the energy authority can support business development for newly started companies.

Bjørn Bauer, PlanMiljø. Copenhagen University Hospital’s work with climate and environment / Rigshospitalets arbejde med klima og miljø.

A clear structure, long-term and short-term goals and an action plan with specific activities have proven to be a success story within this climate and environment project in Denmark’s largest hospital.

IMG_20160616_162049.jpg

Bjørn Bauer, PlanMiljø.

We thank all participants and speakers for a very interesting afternoon. We look forward to meeting you during our coming activities!

During the next network event, a study visit to Centralsjukhuset Kristianstad on September 27th, we will be able to look at some of the hospital’s energy efficient solutions, gain an unique insight to investments in sustainable healthcare, meet key persons in the process as well as have a closer look on real-life sustainability projects in a hospital environment.

Don’t forget to visit us at CleanMed Eurpope  in Copenhagen on the 19-21 October. NCSH will have a parallel session with speakers from the network. Are you interested in presenting your solution at the conference? Don’t hesitate to contact us here>>

/ Linnea Turnstedt

Konferens CSR Øresund 19/5

Årets mest inspirerande CSR-event i Öresundsregionen!

Stiftelsen TEM och CSR Danmark arrangerar den 19:e maj konferensen CSR Öresund med det senaste inom hållbarhetsområdet från Öresundsregionen.

anmälan

Program

Konferensen kommer att behandla alla aspekter inom CSR och hållbarhet. Programmet uppdateras ständigt:

Talare 12 april

  • Diana Madunic, CSR Ambassadör, Utrikesdepartementet, Sverige.
  • Sara Krüger, Dansk Industri, UN Global Compact Danmark.
  • Charlotte Carlsson, Länsstyrelsen Skåne.
  • Rikke Thorlund, Chef for OPS i Kommunernes Landsforening.
  • Fredrik Ljungdahl, hållbarhetsansvarig, PWC.
  • Emma Ihre, Head of Sustainability, Mannheimer Swartling.
  • Åsa Kalee, Projektchef Good, Uppstart Malmö.
  • Cecilia Lejon, Förvaltningschef på Arbetsmarknadsförvaltningen av Trelleborgs kommun.
  • Lone Hylander, Projektrådgiver i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.
  • Finnur Sverrisson, grundare Little Big Malmö.
  • Ann-Sofie Gunnarsson, kommunikationschef, Next Generation Social Entrepreneurs, IKEA Sverige.
  • Fadi Barakat, Konsultchef Region Södra Sverige, Manpower / Uppsök Malmö.
  • Johan Berhin, grundare av Green Furniture Concept.
  • Fredrik Fackler, produktionschef, Kraftringen.
  • Marie Dahllöf, välgörenhets- och CSR-chef, PostkodLotteriet.

Besök vår hemsida >> för mer information om dagen: program, anmälan och priser, utställare, kontaktuppgifter med mera.

Konferensavgift

Konferensavgift — 1995 SEK (ex.moms/VAT)

Medlemmar i CSR Skåne, CSR Danmark och NCSH — 995 SEK (ex.moms/VAT)

Medlemmar i Medicon Valley Alliance — 1495 SEK (ex.moms/VAT)

Medlemmar i NMC (Näringslivets Miljöchefer) — 1495 SEK (ex.moms/VAT)

Studerande — 550 SEK (ink.moms/VAT), OBS begränsat antal

Utställning

Konferensen kommer att hållas på Malmö Arena (Palissad). Det finns även möjlighet för dem som vill sponsra eller ställa ut i samband med konferensen att exponera sin verksamhet mot gräddan av hållbarhetsproffs i Öresundsregionen. Utsällare såhär långt:

För att anmäla ert deltagande eller om ni är intresserade av att exponera er verksamhet, gå in på hemsidan www.csroresund.se eller kontakta oss för mer information!

Anmälan

Klicka här för att komma till anmälan till konferensen

Vi ses där!


Kontakt:

Stiftelsen TEM

040-606 55 80

CSR Øresund låg

Hållbarhetstrender 2016

2015 var på många sätt ett omvälvande och dramatiskt år i världen. Krig, flyktingkatastrofer, terrorattentat och klimatrelaterade naturkatastrofer satte sina spår. Detta kommer på många sätt att påverka det kommande året och hur vi ser på och jobbar med hållbarhetsfrågor. Det är stora utmaningar vi ser både vad gäller de problem som behöver lösas men även för det grundläggande hållbarhetsarbetet i verksamheten när en turbulent omvärld ställer stora krav på omställning. Här kommer några av de trender som kommer att påverka hållbarhetsarbetet 2016.

Innovativ integration
I flyktingkrisens spår krävs långsiktigt hållbara lösningar för en effektiv integration i samhället av ett stort antal nyanlända med mycket skiftande förutsättningar. Detta är av yttersta vikt både ur den enskilda individens perspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Det kommer inte att finnas enbart en lösning för detta, utan för att vi ska lyckas kommer en uppsjö av olika lösningar anpassade efter olika gruppers möjligheter och behov att behöva utarbetas. Ett antal aktörer i samhället behöver bidra med olika pusselbitar för att det här ska fungera. Ett öppet och smidigt samarbetsklimat och ökad flexibilitet i systemen är några framgångsfaktorer.

Många nya idéer och initiativ behöver komma till stånd både i näringslivet och offentlig sektor. För att främja sådana idéer har pengar hos t.ex. Tillväxtverket avsatts för projekt som syftar till snabbare integration. Förhoppningsvis kan några av dessa projekt ge oss verktyg för denna utmaning.

Förändrade förutsättningar i klimatproblemens spår
I Paris godkändes klimatavtalet av 95% av världens regeringar. Intentionerna är goda men vad som konkret kommer att komma ut av ”fluffiga” formuleringar om balans mellan utsläpp och koldioxidsänkor, samt om strävan efter att maximalt nå en temperaturökning på 1,5 oC, är tämligen osäkert. Klimatförändringarna kommer att påverka företag och andra verksamheter på en rad områden och det gäller att vara förberedd på den omställning detta innebär.

För vissa branscher leder det kanske till ökad efterfrågan på en produkt, medan det för andra verksamheter kan betyda att en marknad försvinner. Leverantörers förmåga att leverera och tillgång på en ett visst material eller produkt kan också påverkas. Att väga in klimat som en viktig parameter i riskbedömningar för hela verksamhetens fortlevnad blir därför allt vanligare under 2016. För att verksamheter ska vara väl rustade krävs också i många fall ett mer utvecklat samarbete mellan olika avdelningar på företaget som miljö-/hållbarhet, marknad, ekonomi etc.

För att temperaturökningen ska hålla sig på önskad nivå krävs implementering av en rad lösningar snabbt. I en tid när världspolitiken inte förmår att ta beslut om de förändringar som måste ske kan företag spela en avgörande roll genom att gå före.

Större fokus på hållbara investeringar
För varje år som går blir hållbarhetsprestanda en allt viktigare parameter för investerare vid bedömningen av ett företag. I en studie av Morgan Stanley´s Institute for Sustainable Investing från april 2015 kom man fram till att hållbara investeringar vanligtvis innebär likvärdig avkastning jämfört med andra investeringar och att avkastningen i många fall blev högre än för traditionella investeringar.

Påverkan från klimatförändringar, annan miljöpåverkan och sociala faktorer vägs t.ex. in i investeringsstrategier hos både Goldman Sachs och Citi. Trenden går tydligt mot att inkorporera ESG (Environmental, Social Corporate Governance) data i investeringskriterier. Företagen behöver därför se till så att hållbarhetsdata analyseras, kommuniceras och vägs in i verksamhetens strategiarbete.

Det FN-stödda initiativet Principles for Responsible Investment (PRI) är ett snabbväxande nätverk av investerare som jobbar tillsammans för att praktisera hållbara investeringar. Och värdet av de hållbara investeringarna ökar ständigt.

En än så läge liten, men viktig trend är att investerare allt mer efterfrågar långsiktigt hållbart beslutsfattande i verksamheter istället för beslut frammanade av den kortsiktiga vinstmaximerande kvartalsekonomin som länge rått.

Förändrat miljöledningsarbete med ISO 14001:2015
Om 2015 var året då den nya miljöledningsstandarden ISO 14 001:2015 kom, så blir 2016 året då många verksamheter febrilt kommer att arbeta med att implementera de nya kraven i sina verksamheter. De flesta av oss som jobbar med hållbarhetsfrågor välkomnar att ledningen nu ska vara mer drivande i miljöarbetet och att kopplingen mellan miljöarbetet och verksamhetens strategi ska bli tydligare. Vi ser även fram emot att miljöledningsarbetet närmar sig riktlinjerna för hållbarhetsredovisning med krav på intressentdialog och större fokus på leverantörs- och värdekedja.

Förhoppningsvis blir 2016 året då de olika systemen och riktlinjerna för miljö- och hållbarhetsarbete allt mer närmar sig varandra och att fler och fler verksamheter kan sjösätta ett systematiskt hållbarhetsarbete som inkluderar alla relevanta delar av standarden för socialt ansvarstagande, ISO 26 000.

/Marie Pettersson

Paris – bara början

 

cop21logo

Ingen har väl missat den historiska händelsen att ett klimatavtal nu godkänts i Paris. Många var oroliga för en upprepning av de misslyckade klimatförhandlingarna i Köpenhamn men nu har alltså en majoritet av världens länder lyckats enas om en gemensam klimatstrategi.

Eftersom avtalet i FN skulle bygga på konsensus tog det lång tid innan det slutgiltiga utkastet kunde presenteras och vissa bitar har tyvärr fallit bort, bland annat en av punkterna som EU har kämpat för: en 50 % utsläppsminskning till 2050. Denna är nu ersatts med en vagare formulering där det skrivs att det under andra hälften av århundradet ska uppnås en balans mellan utsläpp orsakade av människor och koldioxidsänkor – alltså ett netto-utsläpp på 0. En sådan vag formulering är en svaghet men paragraferna skickar ändå ett tydligt budskap till omvärlden. Även om det inte ställs krav på ett helt fossilbränslefritt samhälle skickas en signal att marknaden kommer att minska vilket kommer att förändra var framtida investeringar placeras. En osäkrare marknad inom fossila bränslen leder till att investerarna börjar att leta efter mer stabila placeringar. Förhoppningsvis en mer hållbar bränsleförsörjning och teknik.

Ett av de fastslagna målen är att inte öka den globala medeltemperaturen mer än 2° C. Det följs dessutom av ett ännu hårdare mål där länderna ska sträva efter att hålla ökningen så låg som 1,5° C. I praktiken kommer det här att innebära att de fossila bränslena behöver fasas ut långt innan 2100. Ländernas löften är dock inte tillräckliga för att nå detta mål i dagsläget och därför är den punkt i avtalet som gäller revidering av löftena extra viktig. Enligt avtalet ska länderna att se över sina planer vart 5:e år och sedan frivilligt besluta om ambitionsnivån ska höjas. Det öppnar för möjligheten att i framtiden få ännu skarpare miljöarbete allt eftersom tekniken och behovet utvecklas. Huruvida dessa revideringar blir tillräckliga eller inte får framtiden utvisa.

Avtalet, som börjar gälla 2020, är underskrivit av 195 länder. Många av dem är direkt drabbade av miljöförändringar som stigande havsnivåer etc och för dessa finns ett område gällande ekonomisk ersättning och hjälp för att finansiera klimatomställningen. Dock ligger detta inte under den bindande delen i avtalet vilket gör att det inte finns något tvång för de andra länderna att bidra. Därmed riskeras en resursbrist att uppstå i fattigare ländernas arbete med omställningen. För att ha en chans att nå 1,5-graders målet måste alla länder förbättra sitt miljöarbete avsevärt och för att det ska vara möjligt måste alla ha förutsättningar att ställa om.

Som så ofta är fallet med konsensus-avtal hade man önskat skarpare formuleringar och hårdare krav. Men oavsett så är det ett avtal värt att firas för aldrig tidigare har så många länder enats om en så viktig klimatåtgärd. Även om vi fortfarande kommer att behöva arbeta hårt för att uppnå en hållbar utveckling är det nu under andra förutsättningar.

Som Bill McKibben, grundare av klimatrörelsen 350.org, sa:

”Det här räddade inte planeten men det kan ha räddat chansen att rädda planeten”

/Linnea Turnstedt

Hållbarhetstrender 2014

Såhär i början av året är det alltid lite spännande att försöka förutse hur saker och ting ska utveckla sig. Vad som kommer att ske på hållbarhetsområdet beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Men nedan är några av de tänkbara hållbarhetstrender som vi kan komma att se under 2014.

Investerarna flyr fossila bränslen
Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend.

Ökad öppenhet
Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför.

Främjande av lokala initiativ
De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum.

Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade
Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området.

Hållbarhet och hälsa hand i hand
Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till.

Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation.

Läs mer:
5 Reasons to Be Optimistic about Sustainability in 2014   Triple Pundit
Great CSR Leadership Examples for 2014   Triple Pundit
2014 is the year for a strong, unified business voice on climate policy   The Guardian

/Marie Pettersson

På dansgolvet för klimat- och energifrågans skull

Ibland kan klimat- och energifrågorna kännas väldigt tunga och ogripbara, då är det perfekt om man kan lätta upp stämningen lite. Ett föredömligt exempel är dessa Klimat- och Energistrateger på Länsstyrelsen i Skåne län som släpper loss på Skånes Energiting. Lockar på detta sätt besökare att komma och lära sig mer om Skånes energibalans. Vi applåderar speciellt vår gamla TEM-kollega Hanna Savola!

Ladda ned Energibalans-rapporten här

/Marie Pettersson

Efter Doha: regeringarnas misslyckande gör att vårt hopp står till företagen

I helgen avslutades klimattoppmötet i Doha, Quatar. Mötet lämnade mycket övrigt att önska. En förlängning av Kyotoprotokollet blev det i alla fall, men de utlovade utsläppsminskningarna är inte i närheten av att klara tvågradersmålet (som ju i sig är ett ganska riskabelt satt mål).

Världens länder tycks inte alls kapabla att komma överens om de viktiga satsningar som behöver göras och alla skyller på alla. I det här läget tror jag att mycket av vårt hopp står till frivilliga initiativ från företag, kommuner och regioner. När toppskiktet misslyckas kan man på mer lokal nivå visa att det går att åstadkomma mycket. Och på kuppen kan man både spara pengar och stärka sitt varumärke på sikt.

Inför nästa år hoppas jag att vi får se fler stasningar på klimatsmarta och hållbara lösningar från svenska privata och offentliga aktörer. Många har börjat kartlägga sina koldioxidutsläpp för att ha en grund att stå på och även börjat vidta bra åtgärder. Många fler skulle dock kunna se över sin uppvärmning, elförbrukning, effektivisera sina tjänsteresor, byta ut sina företagsbilar osv.

Regeringarnas misslyckande får inte få oss att tappa vare sig fart eller ork i omställningsarbetet. Tvärtom får vi se det som en utmaning där vi kan visa vad som faktiskt är möjligt.

/Elin Dalaryd

 

Veckans begrepp: SLCP – kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar

Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, SLCP (Short Lived Climate Pollutants), är ett samlingsnamn för sotpartiklar, ozon och metan. Dessa ämnen har en kort uppehållstid i atmosfären, där av namnet.

Partiklarna uppehåller sig från några dagar upp till år i atmosfären, jämfört med till exempel koldioxid som har en genomsnittlig uppehållstid i atmosfären på minst hundra år. Fluorkolväten (HFC) räknas också som SLCF även om de har längre uppehållstid jämfört med sotpartiklar, ozon och metan.

Dieseldrivna fordon, arbetsmaskiner och fartyg liksom vedeldning och nedbrytning av organiskt avfall vid soptippar ger utsläpp av dessa föroreningar.
Minskade utsläpp av SLCP ger positiva effekter på luftkvalitet, hälsa och livsmedelsförsörjning redan inom 10-30 år.

Genom att minska utsläppen av SLCP kan också den pågående  klimatförändringen bromsas. Arbetet med att minska utsläppen av SLCP är därför ett komplement till insatserna som görs för att minska utsläppen av mer långlivade klimatgaser som koldioxid.

I Sverige har SMHI fått i uppdrag att samordna det svenska arbetet med kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar.

Publicerad i Miljöledaren v. 32.

Tunga talare till CleanMed i Malmö

Listan på talare för CleanMed Europe 2012 har fyllts på med fler globalt erkända nyckelpersoner inom hållbar sjukvård. Med namn som  María P. Neira – WHO, Shu-Ti Chiou – Chair of Governance Board – International Network of Health Promoting Hospitals and Health Services (HPH) och vår egen miljöminister, Lena Ek känner man verkligen att det är en ära att denna konferens hålls i Malmö! Inte utan att man känner lite stolthet över att Sverige är ett föregångsland inom hållbar sjukvård.

Under våra ”parallel sessions” kommer över 60 organisationer från Europa och hela världen att dela med sig av idéer, visioner och best practices. Ta bara NHS, Storbritanniens organ för offentlig sjukvård och världens största i sitt slag med 1,7 miljoner anställda, globala företag som Johnson&Johnson och Schneider Electric samt forskare, sjukvårdsrepresentanter och NGO-representanter från så vitt skilda länder som Lettland, Nya Zeeland, Frankrike och USA. Vilken otrolig bredd och potential för utveckling som en sådan här konferens har!

Detta är kort och gott en enormt stor händelse för Malmö och Sverige. Du missar väl inte detta? Registreringen är öppen så det är bara att anmäla sig!

Läs mer om CleanMed och hållbar sjukvård>>

/Cecilia Holmgren

Media, köttet och det nya klimatpartiet

Sen jag skrev om kött häromveckan har jag läst flera artiklar på samma tema. Förra veckan skrev Catarina Rolfsdotter-Jansson i Sydsvenskan om att LCHF egentligen borde heta LCHE – Low Carb High Ego.

http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1609774/rdquoI-ivern-att-bli-smala-missar-vi-omtanken-om-andrardquo.html

Hon fick snabbt mothugg från DN:s Jens Linder, som menade att den lilla skara som ägnar sig åt LCHF knappast har någon större påverkan samt att LCHF inte alls behöver betyda större köttkonsumtion (nå, det må vara sant – men frågan är inte alltid hur saker egentligen är, utan hur folk uppfattar dem).

http://www.dn.se/blogg/matbloggen/2012/02/20/lchf-dieten-behover-inte-vara-kottig/

Idag publicerade Vänsterpartiet en debattartikel i DN om hur de vill att Sverige ska bli ett klimatpolitiskt föregångsland. Bland annat handlar detta om att få ner köttkonsumtionen. ”Den svenska animaliekonsumtionen står för nästan lika stora utsläpp som utsläppen från Sveriges 4,4 miljoner personbilar och är därmed något man måste förhålla sig till. Vi vill därför att EU:s subventioner till köttproduktion avskaffas och vi vill satsa på mer vegetarisk mat i skolor och annan offentlig verksamhet.” skriver Jonas Sjöstedt, Ulla Andersson och Jens Holm. Hear my prayer!

V har många andra förslag på hur Sverige ska öka sitt klimatarbete. Ett investeringsprogram för klimatet riktat till kommuner, lansting och företag, stor satsning på Sveriges järnvägar samt ett klimatdepartement som ska samla alla de klimatpolitiska frågorna och möjliggöra ett helhetsgrepp. V ser problematiken i att ansvaret i nuläget ligger på miljöministern som inte har något större inflytande över de områden där omställningar behövs som mest, som till exempel i den ekonomiska politiken. Å andra sidan kan man fråga sig hur ett departement skulle vara annorlunda – det skulle ju också utgöra en separat och inte integrerad del. Kanske är det ändå nödvändigt för att ge tyngd åt klimatfrågan.

Under 2010 ökade de svenska utsläppen av växthusgaser med 11 procent och Sverige har på några år rasat från tionde till 34:e plats i den internationella miljörörelsens jämförelse av länders miljöpolitik, enligt artikeln. V vill att Sverige ska skärpa det svenska utsläppsmålet för 2020 till minst 45 procent samt verka för att EU:s utsläppsmål skärps. ”Vi är det nya klimatpartiet” skriver V.

http://www.dn.se/debatt/sa-vill-vi-gora-sverige-till-en-klimatpolitisk-foregangare

När ska vi fatta att vi inte kan hålla på så här?

Vill tipsa om en dokumentären ”Home – den stora resan” av Yann Arthus-Bertrand som ligger ute på Svt Play. På ett metodiskt, nästan meditativt sätt lotsar den tittaren igenom flera av de mest omtalade miljöproblemen just nu. Palmolje-fält, tigerräks-odlingar, smältande glaciärer, masskonsumtionens effekter och orättvisor, skövling av regnskog, sötvattensbrist mm. Allt ackompanjerat av bilder av världens mest spektakulära naturfenomen, filmade uppifrån. Långsamt, i samma takt som en luftballongsfärd. Filmens format får den kunskap man redan har att verkligen sjunka in.

Dokumentären avslutas med en scen som får mig att börja lipa och svära att aldrig mer köpa saker, att bli en sann bohem.

Enligt Al Gore skulle utgifterna för Irak-kriget räckt till att installera solceller på alla tak i hela USA. Man blir förfärad. Hur kan västvärlden prioritera så fel? Det går inte att skylla på jobbtillväxt och patriotism. Att mass-installera solceller skulle potentiellt kunna leda till att lika många jobb skapades och till att sammanhållning och framtidstro skapas.

Malmö-serietecknaren Liv Strömberg ägnar ett avsnitt av boken ”Ja till liv” åt att spekulera i hur man om 1 000 år kommer att prata om dagens människor. Jag sitter och vrider mig av skam när jag läser om vilka ofantliga mängder fungerande elektronik som slängs varje år. Och hur mycket skada som skett i och med produktionen av dessa och förstörelsen som sker då de slängs. Framtidens människor kommer ju inte kunna se detta som någonting annat än fullkomlig ondska?

Likförbannat är min första tanke efter att ha kommit på att det är löning idag, att ett par nya jeans är något som jag absolut behöver. När ska vi fatta på riktigt? När ska vi gå från att ha korta, sporadiska stunder av insikt till att verkligen sluta överkonsumera?

/Cecilia Holmgren

Rör inte mitt kött!

Någonting jag har så svårt att förstå är kötträttigheten. Ja, den rättighet som många svenskar anser sig ha – och då snackar vi både frukost, lunch och middag. Eller i alla fall lunch och middag. Den ständiga rätten till en kötträtt. En kötträttighet. En köttighet. En kättighet? Drar mig till minnes det ramaskri det blev när någon skola i Sverige ville införa köttfri måndag. Föräldrarna rasade. ”SKA MINA BARN INTE FÅ ÄTA KÖTT EN MÅLTID I VECKAN! VET HUT!” Kommunistfasoner? Och barnens hälsa!? Ja, det var en närmast amerikansk reaktion (tänk vapenlagar). Och detta är inte det enda exemplet, att ifrågasätta köttkonsumtion resulterar ofta i hätska diskussioner och mycket känslor. Hur kommer det sig att äta kött av många ses som en mänsklig rättighet? ”Rör inte biffen!” Vapenvurmandet i USA känns som en ganska talande jämförelse.

Trots idel forskning som visar på negativa hälsoeffekter på grund av stor köttkonsumtion (förvisso med ett, kanske inte menat men ändock, starkt motstånd i LCHF- och GI-rörelsen) ökar köttkonsumtionen. Köttfri måndag är en rörelse som fått ganska stort fäste runt om i världen. I Holland och Sydafrika, om jag inte minns fel, har många restauranger hängt på.

Men kanske passar det inte svenskarna? Varför då kan man fråga sig. Men här känns det som retoriskt felaktigt att snacka köttfritt. När rasade föräldrarna senast mot pannkakstorsdag? Nä, just det. Så länge man benämner mat som mat och inte som vegetarisk mat – då är det lugnt. Och kan ju kanske hålla med om det. Vegetarisk mat. Det låter liksom inte riktigt bra. Som en avvikande mat. Som en mat som blivit bestulen på något. Man tänker kanske på caféer med orangea väggar och alldeles för vitlöksstinn hoummos. På torra bönor och fettfria rotsaker. På idel nyttigheter med grovt mjöl och frön. Ja, ordet ”vegetariskt” – det är befläckat och har svårt att vinna ny sympati.

Mat låter godare som bara mat. Och all mat är ju mat – vegetarisk eller ej. På många ställen i världen skulle nog en sådan uppdelning närmast förefalla absurd. (Och vad är det här med likställandet mellan vegetarisk-nyttig-ekologisk? Kan leverantörer sluta med det? Bara för att jag vill äta någonting ekologiskt betyder det inte att jag vill påtvingas fullkorn! Liksom hallå.)

Nuförtiden måste ju de flesta i Sverige vara medvetna om köttproduktionens ruskiga miljöpåverkan. Ändå verkar köttkonsumtionen fortsätta att öka. Sen 1950 har medelsvenskens köttkonsumtion ökat med 70 procent, sen 1994 med 40 procent. Djuruppfödningen står för hela 18 procent av världens växthusgasutsläpp, enligt en FN-rapport från 2006 och slår därmed transporterna med en procent. Regnskogar i Amazonas skövlas för betesmarker åt djur (80%) och sojabönsodling till djuruppfödning.

Varför ändras inte vårt beteende? Ja, det har förstås flera orsaker. Ovilja, ointresse, lättja, brist på ork inte minst och tanken om att mitt eget beteende inte spelar någon roll. Det här borde vara skolans ansvar tänker jag, eller den offentliga sektorn som helhet. Staten, landstingen, kommunerna. De borde ta första steget. För den offentliga upphandlingen står för en så himla stor del av matkonsumtionen. Förstå vilken påverkan det har! Vet att det kan vara problem med närodlat vid offentlig upphandling med tanke på frihandelsreglerna. Men vad gäller kött, vad har frihandeln att sätta emot där?

I hemkunskapen skulle barnen kunna utbildas i livsmedelskunskap på ett annat sätt än vad jag gjorde (kanske ser det redan ut som följer?). Vikten av att inte slänga mat. Uppfinningsrikedom. Vilka sorts produkter som har minst miljöpåverkan i hemmet. Laga varierad mat. Källsortera. Lär dem där! De kommer trycka på hemma. Så brukar det vara med barn. Och barn kan för övrigt visst äta vegetariskt. Har en kollega som har sina barn på ett dagis där de bara serverar vegetarisk mat, och där äter de minsann lika mycket som barn gör på andra dagis.

Och skolmaten sen! Framförallt. Och sjukvården! Och ja och ja. Oändliga möjligheter. Men smyg in det för sjutton. Skylta inte med ”köttfritt” och ”vegetariskt”! Servera bara mat. Så slipper vi några arga insändare.

Jag är ingen klassisk vegeterian. Nä, jag är inte ens vegeterian. Kanske snarare en köttväljare. Jag väljer mina köttmåltider. Och ju mindre kött jag äter desto mindre sugen blir jag faktiskt – tycker att billighetsproduktionen skiner igenom. Och samvetet dåra. Det trycker på. Djurens levnadsvillkor. Jordens ändlighet.

Här nedan kan man se en liten film från Köttfri måndags hemsida om hur det funkar.

Eller så kan man bara kolla på Paul McCartney. (Bryr man sig inte om djur eller miljö kanske man i alla fall vill vara som en Beatle!)

God helg alla fellow food lovers! Hoppas ni får er något riktigt gott!

/Anna Åkerblom