Spam sabbar även klimatet

Spam, alltså oönskad e-post, skräpmail eller vad du nu kallar det är inte bara ett irritationsmoment som stjäl dyrbar arbetstid och/eller värdefull fritid. Det är även en orsak till klimatpåverkan enligt en rapport från McAfee.

Totalt handlar det om 33 terawattimmar som går åt till ingen nytta. Det motsvarar hälften av vad de tio svenska kärnreaktorerna producerar på ett år.

Och är enligt McAfee också lika mycket som 2,4 miljoner amerikanska hem gör av med under ett år.

Och lika mycket växthusgaser som 3,1 miljoner personbilar spottar ut när de använder över 7,5 miljarder liter bensin. /SVT

Nu ska man ju kanske vara lite försiktigt med att dra alltför stora slutsatser av rapporten, McAfee vill naturligtvis först och främst sälja sin spamfilter-lösning, men ändå, tänk vad vilken stor miljöpåverkan som går åt till allt ”onödigt”. Och det är väl där vi ska börja spara, på allt onödigt? Annat onödigt som bara tar energi i onödan och som vi kan lägga på listan är kanske direktreklam, stand-by, telefonförsäljare, telefonkataloger, IPRED, CD/DVD-skivor och onödiga förpackningar.

Läs mer:

• Spam e-mails killing the environment, McAfee report says McAfee IDG
• The Carbon Footprint of Email Spam Report
• Spam slukar energi SVT
• Skräpposten ett hot mot miljön PC för alla
• Ladda ner musik för klimatets skull TEM-funderignar
• Skräppost förstör miljön IDG

/Daniel Eriksson

Släcka lampan i en timme eller minska förbrukningen en hel livstid

Ingen med något som helst miljöintresse kan väl ha missat att det är Earth Hour på lördag den 28 mars och även vi har skrivit om det tidigare. Mellan klockan 20.30 och 21.30 ska privatpersoner, offentliga institutioner, företag och kanske framförallt kändisar släcka sina lampor. Ett lovvärt initiativ kan man tycka.

Earth Hour är en internationell kampanj som ber hushåll och företag att under en timme släcka sitt lyse och stänga av sina icke-nödvändiga elektriska apparater för att spara energi och minska växthusgaser. Kampanjen sker årligen under den sista lördagen i mars.

Första gången Earth Hour hölls var i Sydney, Australien, den 31 mars 2007 mellan 19.30-20.30. Detta skedde på initiativ från Världsnaturfonden, en lokal australisk miljölobbygrupp och tidningen The Sydney Morning Herald. Resultatet blev att 2,2 miljoner sidneybor och 2000 företag minskade Sidneys elförbrukning med 10,2%. ^Wikipedia

Eller som Joachim Kerpner valde att uttrycka det i Aftonbladet:

Släcka alla lampor en timme. Det är lika patetiskt som när Birgit Friggebo sjöng ”We shall overcome”/Aftonbladet

Jag fick ett pressmedelande från Belysningsbranschen där de frågar sig själva och oss andra: Vad händer efter Earth Hour? Naturligtvis har de ställt rätt fråga, även om deras motiv är att kränga nya armaturer. Att döva sitt samvete med att släcka lampan 1 timme räddar inte jorden. Naturligtvis är det ett viktigt statement som kan ge signaler till politiker och företagsledare inte minst inför COP 15, men det hela börjar likna ett reklamjippo där alla, kommuner och företag som kändisar och bloggare, ska överträffa varandra i hur många lampor man ska släcka en timme. Vi vet inte riktigt vad vi ska tycka. Naturligtvis är det bra att miljöfrågan uppmärksammas i alla sammanhang, samtidigt får man inte reducera problematiken för mycket. Att släcka lampan och rädda en isbjörn, riktigt så fungerar det ju inte.

Precis lägligt kom ett pressmedelande till, denna gång från Fortum där de listar lite enkla sätt att spara energi året runt!

9 enkla sätt att spara energi och värna om klimatet:

1. Byt till en nyare kyl och frys som förbrukar drygt 1 000 kr mindre el per år än en gammal.
2. En dator inkl skärm och skrivare som stängs av helt när ingen använder dem, dvs de står inte i standby-läge, kan spara drygt 360 kr per år.
3. Använd lock på kastrullerna, så minskar du din energianvändning med 80% per år.
4. En halogenlampa med transformator som är ansluten till ett vägguttag drar ström även om lampan inte är på. Spara 110 kr per år genom att dra ur kontakten.
5. TV, DVD och digitalmottagare som stängs av helt, kan spara nästan 300 kr per år jämfört med om de står i standby-läge.
6. Frosta av kyl och frys regelbundet och spara 250 kr per år.
7. Använd vattenkokare och spara 50% av kostnaden eller 110 kr per år.
8. Stäng av handdukstorken halv dygnet och spara 525 kr per år.
9. Att byta 4 st vanliga 60 W glödlampor som lyser i 4 timmar per dygn, mot 4 st lågenergilampor (11 W) sparar 343 kr per år.

Även vi på Stiftelsen TEM har anslutit oss till alla de företag som deltar i Earth Hour på WWF:s hemsida och vi som jobbar här kommer nog också att släcka våra vardagsrumslampor. Men låt det inte sluta vid detta! Om det bara blir ett massmedialt jippo som används för att döva våra klimatsamveten så känns det ganska meningslöst. Det finns som sagt mycket man kan göra i vardagen som verkligen gör skillnad. Och ute på företagen finns det ännu mer att göra, så sätt igång!

Läs mer:

• Wikipedia om Earth Hour
• WWF om Earth Hour
• Earth Hour.org
• Enskilda individer kan aldrig lösa problemet Aftonbladet
• DN-skrapan släcks på lördag DN
• Äntligen förbjuds glödlampan TEM-funderingar
• Earth Hour: Släck 28 mars TEM-funderingar
• Flera miljoner agerar för miljön Aftonbladet
• En timmes mörker för en ljus framtid Sydsvenskan
• Nu släcker jorden lyset Aftonbladet
• Lysande undantag Aftonbladet

/Daniel Eriksson och Veronika Franzén

Ladda inför Copenhagen 2009

Världens ledare möts på FN:s klimatmöte 7–18 december 2009 i Köpenhamn för att besluta om ett nytt internationellt klimatavtal som ska ta vid när Kyotoprotokollet löper ut i slutet av 2012. Hela 192 länder kommer att delta enligt konferensens officiella hemsida. Det är mycket som står på spel. Naturligtvis har Danmark en mycket stor roll i det hela, men även Sverige hoppas naturligtvis att kunna kröna sitt halvår som EU:s ordförandeland med att vara med och lotsa ett nytt, förhoppningsvis framgångsrikt, FN-avtal i hamn. Att FN:s klimatmöte är i Köpenhamn ger även en möjlighet för svenska, och då kanske framförallt skånska, företag och organisationer att visa upp sitt klimatarbete för journalister och politiker från hela världen. Konferensen kommer att besökas av tusentals journalister och delegater och här finns ett unikt tillfälle att visa upp det framgångsrika klimatarbete som finns på många håll i södra Sverige och en unik möjlighet att profilera sig mot en världsmarknad. Så fundera på hur du och din organisation kan använda Copenhagen 2009 för att stärka klimatarbetet i din organisation och vilka klimatinsatser, vilka klimatsmarta produkter, vilka klimatanpassade byggen, vilka energibesparingar, vilka koncept och vilken miljöteknik som bör profileras mot en internationell publik. Här finns alla möjligheter att stärka svensk miljöteknikexport och på köpet göra stora klimatinsatser globalt!

Läs mer:

• Copenhagen 2009 officiell hemsida
• FAQ för COP15
• Climate Consortium
• Road to Copenhagen
• Klimatberedningen Region Skåne
• Klimat och energistrategi för Skåne

/Daniel Eriksson

Kris och miljökunskap

Finanskrisen och miljökrisen har många kopplingar. Obama talar med FNs generalsekreterare Ban Ki-moon om klimatfrågan och behov av förnyelse. Den internationella rapporteringen från FN klimatkonferensen i Poznan tar upp många kopplingar mellan jobb och miljö. Det finns mycket konservatism, stor skepsis och många är t.ex. förvånade över att vi nu skall sluta använda gamla elslukande glödlampor. Men förbudet mot glödlampor är faktiskt ett exempel på att det börjar hända stora saker på riktigt. Krisen är en har förutsättningar att bli en öppning för förnyelse.

Nu är det Tredje gången gillt

Det brukar vara tre steg i att nya saker börja hända. Först måste man upptäcka den nya frågan, sedan måste man förstå vad den egentligen handlar om och sedan måste man finna metoder för att få saker att hända.
1. Den första vågen av miljöintresse hade koppling till riskerna med att sprida ut gifter och det tidiga 1970-talets energikris.
2. Den andra vågen kom i slutet av 1980-talet med böcker som Vår gemensamma framtid (Brundtlandrapporten), och handlade sedan om förstå kretsloppen och ledde fram till standards för LCA och miljöledningssystem, och intresse för förnyelsebar energi, återvinning och miljömärkning.
3. Nu är vi inne i den tredje vågen och den ser ut att handla om mer avancerat och globalt samarbete för att öka försörjningssystemens totala långsiktiga effektivitet, t.ex. innovation, förnyelse, ansvarstagande, förnyelsebar resursproduktion, sunda investeringar, det gröna kunskapssamhället …

Miljö är en aspekt av intresset för att bygga ett kunskapssamhälle. Miljö var den första tydligaste delmängden av observationen att de globala systemen började bli allt för osammanhängande, att industriella utvecklingen har lett till missbruk av våra viktiga naturresurser – först luften och vattnet och nu mer betonat människorna.

Dagens kris har en framsida i att det har blivit mycket mer tydligt att det är nödvändigt att byta spår till en mer hållbar utvecklingsriktning. Finanskrisen och miljöaspekterna (etik, CSR, terrorism …) visar att dagens försörjningssystem har blivit allt för osammanhängande. Allt för många har varit allt för dåliga på att bygga samfungerande leverantörskedjor och att koppla samman olika perspektiv. Olika verksamheter och olika intressen har utvecklats var för sig och sammantaget har detta har lett till att produktionssystemen totalt sett har blivit allt för ineffektiva. Dagens affärssystem åstadkommer totalt sett för lite verklig nytta (och för lite resursskapande), i förhållande till vad de kostar i resursförbrukning (inklusive arbete).

Finanskrisen visar att det är hög tid att satsa på förändring för att bygga totalt sett effektivare systemlösningar. Liksom vid tidigare långsiktiga konjunkturcykler (Kondratiev) antar jag att de företag som inte kommer loss ur de gamla strukturerna så småningom kommer att gå under. Framsidan är att; de som lyckas bra med nya lösningar kommer att växa.

Mer information:

• Sveriges kris ”nyttig”, msn
• Krisen bäddar för nya företag, DN
• Att det är svårt behöver inte betyda katastrof, DN
• Poznan – ett dyrt och meningslöst spektakel
• Glödlampor förbjuds av EU-parlamentet
• Äntligen förbjuds glödlampan
• Obama talar klimat med Ban Ki-moon
• Ett av Obamas bästa tal, Youtube
• Low Carbon, Clean Energy, Growth, Jobs
• FN:s klimatmöte i Poznan
• Poznan United Nations Climate Change Conference
• Miljö + Dålig ekonomi = Bråk Sydsvenskan

/Reine Karlsson

Hållbara julklappar i sista minuten: uppdaterad 2008

Vi noterade att förra årets inlägg om hållbara julklappar åkt upp bland de mest lästa inläggen på TEM-funderingar så vi kör helt enkelt en favorit i repris. De flesta av våra julklappstips från förra året fungerar i år igen och vi lägger till några nya. Vi ska dock komma ihåg att den mest miljövänliga julklappen är ju faktiskt ingen julklapp alls, eller möjligtvis en utsläppsrätt, men det blir ju kanske lite för tråkigt, så här kommer våra tips!

Vill man trots klimatalarmen och miljöhoten köpa julklappar, så finns det faktiskt massor av mer eller mindre hållbara julklappar man kan ge bort. Till exempel ett teaterbesök, en cykel, en elbil, ekologisk choklad, en biobiljett, presentkort på massage, en lågenergilampa, presentkort på MP3-låtar, en Soda Streamer eller något från närmaste loppis eller antikaffär. Exempelvis Sopstationen i Malmö har många roliga begagnade prylar och möbler man kan köpa. Man kan köpa kläder i ekologisk bomull i många butiker numera. Vill man vara lite mer kreativ kan man plocka ihop en presentkorg med ekologiska produkter från sin lokala ekologiska butik, alltid lika uppskattat. I Malmö finns bland annat utmärkta butiken Astrid och Aporna där man kan hitta många roliga ekologiska produkter och i Lund finns bla Biogrönt.

Vill man göra det lite enklare för sig finns det många webb-butiker som säljer hållbara julklappar som Naturbutiken på Naturskyddsföreningens hemsida som har massor av presenter.

Butiken Happy Planet har endast produkter som bidrar till en bättre miljö, bland annat skålar av återvunna vinylskivor. Man kan ge bort en lunch/middag hos våra grannar på Klostergatan här i Lund, Gourmet Grön eller hos någon annan ekologisk resaturang. Du kan ge bort en prenumeration på ekologiska matprodukter från Mossagården eller Årstiderna. På Must Have Gifts kan du köpa en lama eller en höna till en fattig familj och på Ett klick för skogen kan du köpa en gran, som får stå kvar i skogen även efter jul. Vill du köpa vaccin eller ett myggnät till någon behövande i världen kan du göra det på UNICEF:s hemsida. Du kan även leta reda på din närmaste Världsbutik och köpa rättvisa julklappar.  Ett tips vi redan skrivit om är att ge bort en prenumeration på coola miljötidningen Camino. Själv vill jag bland annat ha en bärbar solpanel från Cool Stuff då jag aldrig fick någon förra julen…

Fler tips har bland annat En Vit Jul, Allt om miljö Asfaltblomman Eco Chick EkoShoppa Worldchangin och SvD 1, SvD 2.

Har du fler tips på hållbara julklappar? Skriv gära en kommentar och tipsa oss andra.

/Daniel Eriksson

Årets mest vinklade undersökning

Handelns utredningsinstitut (HUI) har utrett flaskvattnets miljöpåverkan och kommit fram till att den är mycket mindre än för bland annat juice, läsk och mjölk, vilket borde vara självklart för alla även utan en utredning. Det intressanta är att de just vill jämföra flaskvattnet med juice, läsk och mjölk, och inte kranvatten. Utredningen är tydligen beställd av Bryggeriföreningen…

Sedan flaskvattendebatten tog fart har försäljningen av buteljerat vatten minskat, men vill man göra klimatsmarta val finns det bättre sätt, påpekar HUI, som inte heller tycker att flaskvatten ska jämställas med kranvatten eftersom vatten på flaska oftast är kolsyrat eller smaksatt och snarast bör jämföras med läsk eller juice. /DN

Så man får själv välja vad man vill bli jämförd med? En stadsjeep är ju faktiskt miljövänligare än en helikopter, är då stadsjeepen egentligen ett miljöalternativ som blivit orättvist behandlat i klimatdebatten? Naturligtvis inte! Flaskvattnet ska naturligtvis jämföras med kranvattnen. Att det sen är bättre att köpa en flaska vatten än en flaska läsk om du är akut törstig på stan någon gång är en helt annan sak, och den situationen kan du inte lägga generellt över hela resonemanget som rapportförfattarna gör.

Vidare skrivs i rapporten bland annat:

Konsumenter som byter en liter buteljerat vatten mot en liter kranvatten minskar i
genomsnitt koldioxidutsläppen med 0,8 kilo. Sett i ett större sammanhang är denna
effekt mycket marginell. Det finns en mängd andra val i butiken som leder till en
betydligt större minskning av koldioxidutsläppen. /HUI

Äpplen och päron ska ni smaksätta med, inte jämföra. Visst finns det större minskningar av koldioxidutsläpp man kan göra, men poängen är ju att det är meningslöst att bära hem vatten, som dessutom många gånger är av sämre kvalitet än vattnet i din kran. Bryggeriföreningen, förlåt HUI, menar vidare att det är bättre att byta ut nötköttet då det ger en större minskning av koldioxidutsläppen, vilket är sant och framför allt inte påverkar Bryggeriföreningen, men vad tycker LRF?

Något mer partiskt och vinklat var det länge sedan jag läste. Att sedan tidningarna publicerar dylika pressmeddelanden rakt av är inte klokt.

Fortsätt och rata flaskvattnet till förmån för kranvatten. Vill du ha kolsyra så finns det bra maskiner för det och en skiva citron kan man själv slänga i. En liter vatten kostar 36 kronor på Pressbyrån och folk klagar på bensinpriset. Det är nog väldigt bra marginaler på flaskvatten i alla led och det är klart att handeln blir rädda när försäljningen minskar.

Någon konsensus tycks det dock inte råda i livsmedelshandeln. ICA-kuriren tipsar om följande när det gäller drycker i en artikel om att göra rätt miljöval i butiken:

Drycker
Mineralvatten är en riktig klimatvärsting. Kolsyrat, förpackat, inplastat och transporterat långa vägar. Om du byter ut 25 st halvliters petflaskor mineralvatten mot samma mängd kranvatten, sparar du 2 kilo koldioxid och dessutom 250–300 kronor. Välj gärna drycker i koncentrerad form som du kan blanda till med vatten när du kommer hem. Att transportera onödigt tunga flaskor är ett stort resursslöseri. Kaffe är en gröda som kräver mycket bekämpningsmedel och odlingsmetoderna leder dessutom ofta till jorderosion. Välj ekologiskt kaffe odlat utan kemiska bekämpningsmedel.
Svarta listan
Mineralvatten, kaffe.
Bästa valet
Kranvatten, ekologiskt kaffe. /ICA-kuriren

Nu ska jag gå och dricka lite kallt och friskt vatten ur kranen här på kontoret!

Läs mer:

• Hela rapporten HUI
• Flaskvatten ingen miljöbov DN
• Flaskvatten ingen miljöbov Sydsvenskan
• Flaskvatten ingen miljöbov SvD
• Bubblande flaskvatten gör comeback SvD

/Daniel Eriksson

Fp och M oense om klimatåtgärder

I går presenterade Folkpartiet sin syn på klimatåtgärder på fordon och bränslen och idag kontrade Moderaterna. Största skillnaden som jag kan utläsa är att folkpartiet vill slopa subventionerna på biodrivmedel, annars verkar man inte vara så oense som man först kan tro, alla vill vara duktiga i klimatdebatten. Båda vill till exempel lyfta nästa generations drivmedel. Folkpartiet svänger sig dock med lite för många klyschor, som att alla biobränslen inte är bra och att amerikansk majsetanol ger höga utsläpp av koldioxid, vilket borde vara allmänt känt vid det här laget och inte längre är intressant i debatten. Någon annan blogg skrev att fp slår in öppna dörrar och det är bara att hålla med.

Moderaterna presenterade bland annat ett mer långtgående program på tolv punkter:

1. Skärpta EU-krav att personbilar får högst släppa ut 95 g koldioxid per km 2020.
2. Ny EU-standard om ökad inblandning av etanol till 15 procent i bensin och 10 procent biodiesel i diesel 2015.
3. EU-standardisering ur ett livscykelperspektiv av alla fordonsbränslen inklusive biobränslen.
4. Utredning om fordonsbränslen ska föras in i EU:s utsläppsrättshandel efter 2012.
5. Rikta mer pengar inom EU:s forsknings- och utvecklingsprogram till miljövänlig fordonsutveckling.
6. Undanröj EU-tullar som hämmar klimatvänlig teknikimport på fordonsområdet.
7. Anpassa miljöbilsdefinitionen för att driva fram nästa generations miljöbilar.
8. Ersätt miljöbilspremien med slopad fordonsskatt i fyra år vid inköp av nästa generations miljöbilar.
9. Öka forsknings- och utvecklingsresurser riktade till utveckling av elbilsteknik. 10. Fortsatt skattesubvention av första generationens biobränslen till 2014, andra generationens biobränslen får längre skattesubvention.
11. Sänkt fordonsskatt för dieselbilar med partikelfilter till bensinbilsnivå, samtidigt som fordonsskatten för dieselbilar utan partikelfilter höjs.
12. Den svenska MK1-dieseln bibehålls under utfasningstiden av dieselbilar utan partikelfilter för att hålla nere partikelutsläppen.

/DN debatt

Att moderaterna har ett så stort fokus på EU-gemensamma åtgärder är intressant och glädjande, bara man inte tar det som en ursäkt för att gå långsammare framåt i Sverige än man gör idag.

Läs mer:

• Vi moderater vill slopa fordonsskatten på miljöbilar DN Debatt
• Förhastat av regeringen att stimulera biobränsle DN Debatt

/Daniel Eriksson

Vad ska vi oroa oss mest för, bensinpriset eller klimatet?

Enligt bla DN och SvD oroar sig svenska folket mest för bensinpriset, i alla fall inom ekonomiska spörsmål. Hela 40 % av de intervjuade är oroade för bensinpriset och det kan jämföras med exempelvis stigande matpriser som endast 25 % är oroade av. Nu är det ju faktiskt så att klimatfrågan i högsta grad även är en ekonomisk fråga värd att oroa sig för, men den finns naturligtvis inte med på listan som val. Eller är det så att svenskarnas oro för bensinpriset är ett resultat av klimatdebatten?

Enligt bedömare kommer det att registreras cirka 100 000 nya miljöfordon under 2008 och det är kanske här som bilisternas oro för bensinpriset manifesteras. Miljöbilssuccen kanske inte är ett resultat av ökat miljömedvetande, utan kanske bara ett resultat av vår rädsla för ökade priser på olja i kombination med bla trängselskatter i Stockholm. Spelar det någon roll egentligen? Jag tycker inte det. Alla människor har olika motiv och drivkrafter och så länge dessa leder till resultatet minskad klimatpåverkan spelar väl inte det någon roll? Nästan alla incitament som leder till minskad klimatpåverkan är bra. För klimatfrågan är verkligen en ekonomisk fråga värd att oroa sig för och ekonomiska incitament har ju historiskt sett visat sig fungera bra. Enligt Susanna Baltscheffskys utmärkta blogg på SvD är dessutom miljöbilsboomen inte så kraftfull som den kan verka eftersom miljöbilstrenden naturligtvis endast gäller nyförsäljning.

2007 stod dessa ”miljöbilar” för 2,4 procent av den totala personbilsparken. Bensinbilarna stod för 89,3 procent och dieselbilarna för 8,3 procent. Sammanlagt drivs 97,6 procent av den svenska bilparken med bensin och diesel. En liter bensin ger 2,4 kilo koldioxid när den kommer ut ur avgasröret. Totalt sett fanns 4 258 463 personbilar 2007. /Susanna Baltscheffsky, SvD

Så det kan helt enkelt vara så att vi oroar oss alldeles för lite över bensinpriset för att det ska ge någon verklig effekt på vår klimatpåverkan.

Läs mer:

• Det här oroar vi oss för DN
• 100 000 nya miljööbilar i år DN
• Svenskar oroas av bensinpriset SvD
• Nya miljöbilar kan få betala trängselavgifter DN
• Miljöbilspremie kan spräcka budget DN
• Få miljöbilar i trafik SvD
• Dyrare bensin oroar svensken mest SVT
• Dyr bensin oroar mest Sydsvenskan

/Daniel Eriksson

Nya fakta om EUs utsläpp av koldioxid

European Environmental Agency kom idag med nya siffror på koldioxidutsläpp inom EU relativt Kyotomål, läs mer på http://themes.eea.europa.eu/IMS/IMS/ISpecs/ISpecification20040909113419/IAssessment1195226181050/view_content

Budskapet är detta:

”Total greenhouse gas emissions in the EU-27, excluding emission and removals from land-use, land use change and forestry (LULUCF), decreased by 0.7 % between 2004 and 2005 and by 7.9 % between 1990 and 2005. Emissions decreased strongly in the new Member States during the 1990s but since 2000, the trends have been almost identical in the EU-15 and in the new Member States. Between 1990 and 2005, greenhouse gas emissions decreased in all sectors except in the transport sector, where they increased significantly.

In the EU-15, total greenhouse gas emissions (excluding LULUCF) decreased by 0.8 % between 2004 and 2005, by 1.5 % between 1990 and 2005 and by 2.0 % between the Kyoto base year and 2005. This means the EU-15 has achieved one fourth of the total reduction needed to achieve the 8 % reduction from base-year level required by 2008-2012 under the Kyoto Protocol. However, the target can also be reached through actions outside the EU (use of Kyoto mechanisms).

In the 12 new Member States, total greenhouse gas emissions (excluding LULUCF) decreased by 0.3 % between 2004 and 2005 and by 27.8 % between 1990 and 2005. Except in Slovenia, 2005 emissions of all the new Member States that have a Kyoto target were well below their Kyoto target.”

Där finns även bra bilder typ denna:

Bilden visar utsläppen från EU-15, EU-27 och de nya medlemsländerna utvecklats med år 2000 som basår. Trenden är den välkända och många av de gamla EU-länderna har svårt att klara sina åtaganden och transportsektorn är klart bidragande. När ska det komma att på allvar påverkan transportpolitik och ekonomiska styrmedel för transportsektorn?

/Annika Balgård

Tyskland inför världens hårdaste klimatkrav

Enligt uppgift har Tysklands förbundskansler Angela Merkel lagt fram ett åtgärdspaket för att minska utsläppen av växthusgaser med 36 % innan 2020. EU:s mål är bara 20%. Tyskarna räknar med att åtgärderna kommer att kosta ca 287 miljarder SEK, men det kommer samtidigt att bli en energibesparing på hela 336 miljarder SEK. Om man minskar utsläppen med 36 % går man alltså plus 49 miljarder! Klimatarbete blir lönsammare och lönsammare. Daniel Eriksson