Måste vi välja mellan pest eller kolera?

Alliansen har kommit överens om en ny energipolitik som bland annat innebär att marknadskrafterna i Sverige kan få bygga kärnkraft igen. Beslutet är omgärdat av olika villkor och staten kommer inte att subventionera, utan kärnkraften ska i så fall bära sina egna kostnader. Man kan i sammanhanget konstatera att Centern gjort en remarkabel helomvändning i frågan.

Här står valet i grund och botten mellan två olika stora miljöfrågor, klimatfrågan och problemen med radioaktivt avfall och risken för kärnkraftsolyckor. Det är inte lätt att ta ställning i frågan och en snabb koll här på kontoret visar att ingen har en riktigt klar ståndpunkt. Det finns för- och nackdelar hur vi än gör. Då ska vi ändå vara medvetna om att i Sverige är frågan egentligen inte lika problematisk som i många andra länder. Vi har redan utbyggd kärnkraft och vattenkraft och därmed en energiförsörjning med relativt liten klimatpåverkan. Det blir en betydligt svårare och mer komplex fråga i länder där majoriteten av energin kommer från fossila bränslen.

Frågan som ställs är om vi ska ha kärnkraft eller fossilkraft, ska vi vara räddast för klimatförändringar eller för strålning? Men är det verkligen mellan fossila bränslen och kärnkraft vi vill att valet ska stå? Det är naturligtvis en lång väg kvar till att ersätta fossila bränslen och kärnkraft med förnyelsebara energislag, men det är väl där valet ska stå? Mellan förnyelsebar energi och ohållbar teknik, inte ohållbar teknik mot mer ohållbar teknik, pest eller kolera?

Nackdelen med ännu mer utbyggd kärnkraft är också naturligtvis att vi förlorar incitament till energibesparingar. Vi kommer inte heller ha lika stort behov av utveckling av energisnål teknik och förnyelsebara energikällor. Områden som kan ge Sverige stora exportinkomster i framtiden. Industrin som ropat på billig el, kan därmed ha gjort sig själva en stor björntjänst. Det är inte en  lätt fråga det här.

Man ska dock inte glömma bort att mycket annat rymdes i alliansens energiöverenskommelse.

Alliansens överenskommelse om ny energipolitik sammanfattas i ett antal punkter.
År 2020 ska Sverige ha:
• 50 procent förnybar energi
• 10 procent förnybar energi i transportsektorn
• 20 procent effektivare energianvändning
• 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser/DN

/Daniel Eriksson

Läs mer

• Oppositionen kritisk DN
• Motstånd i partidistrikten DN
• Grönt ljus för ny kärnkraft DN
• Industrin välkomnar beslutet DN
• Regeringen ger grönt ljus för ny kärnkraft Ny Teknik
• Miljörörelsen kristis till beslutet DN
• De säger jag till Kärnkraft Expressen
• Nytt kärnkraftsprojekt i Finland DN
• Alliansen enig om kärnkraften Expressen
• Industrin tror på nya kärnkraftsverk SvD
• Oppositionen sågar kärnkraftsförslag SvD
• C vi har inte ändra åsikt SvD
• Centern ahr sålt sin själ Aftonbladet
• Alliansen enig om kärnkraften Aftonbladet
• Kärnkraft dyrt och farligt Ny Teknik
• Naturskyddsföreningen
• Schlaug 1 2
• Det här kommer att rädda jobben Aftonbladet

Tyvärr finns det även andra miljöhot än bara klimatuppvärmning

Imorse på tåget  från Malmö till Lund  läste jag artikeln ”Tiden rinner ut för Skånes 15 miljömål”  i Sydsvenskan. Det som slog mig var att det var länge sedan att man läste någonting om miljömålen i massmedierna. De flesta människor vet nog inte ens om att sådana finns.

Det var på tiden att massmedierna tar upp problemet med måluppfyllelsen när det gäller miljömålen. Det som skrivs mycket om är klimatuppvärmningen. Vid det här laget lär det nog inte finnas många människor som inte, åtminstone någon gång, har hört talas om växthuseffekten, vilket är väldigt positivt. Men även andra miljömål som giftfri miljö, ingen övergödning, frisk luft, levande skogar, hav i balans mm. är väldigt viktiga att uppmärksamma.

Tyvärr har det varit väldigt tyst om dessa miljömål i medierna vilket kan väcka intrycket att tidens miljöhot endast utgörs av klimathotet. Därför gäller det att skapa opinion även kring dessa miljöfrågor.

Läser man i miljömålsrådets utvärdering av miljömålen från 2008 så inser man att vi inte har råd med att försumma de andra miljöfrågorna förutom klimatfrågan. Utvärderingen pekar ut 4 faktorer som ansvariga för att arbetet med miljömålen har gått snett. Dessa är:

• mål som  är för ambitiöst formulerade,
• måls vars uppfyllelse Sverige inte kan påverka själv hela vägen ,
• naturens återhämtningsförmåga som inte är lika omfattande som man har trott från början.
• många åtgärdsförslag har inte genomförts pga. brist på pengar och mätbarhet.

I sin utvärdering föreslår miljömålsrådet åtgärdsstrategier inom områdena effektivare energianvändning och transporter (EET), giftfria och resurssnåla kretslopp (GRK) och hushållning med mark, vatten och bebyggt miljö (HUM).  Med tanke på alla röda, ledsna ansikten framför miljömålen borde det vara uppenbart att det är bråttom att agera.  Ett sätt att göra detta på är att skapa opinion kring dessa frågor bland annat genom att skriva om dem i tidningar och andra forum. Detta ökar pressen på politikerna att agera.  Tack Sydsvenskan för en bra artikel!

Läs mer:

• Tiden rinner ut för Skånes miljömål (Sydsvenskan)
• Miljömålen nu är det bråttom (Miljömålsrådets utvärdering från 2008) (länk till pdf-filen)

/Iris Rehnström

Fp och M oense om klimatåtgärder

I går presenterade Folkpartiet sin syn på klimatåtgärder på fordon och bränslen och idag kontrade Moderaterna. Största skillnaden som jag kan utläsa är att folkpartiet vill slopa subventionerna på biodrivmedel, annars verkar man inte vara så oense som man först kan tro, alla vill vara duktiga i klimatdebatten. Båda vill till exempel lyfta nästa generations drivmedel. Folkpartiet svänger sig dock med lite för många klyschor, som att alla biobränslen inte är bra och att amerikansk majsetanol ger höga utsläpp av koldioxid, vilket borde vara allmänt känt vid det här laget och inte längre är intressant i debatten. Någon annan blogg skrev att fp slår in öppna dörrar och det är bara att hålla med.

Moderaterna presenterade bland annat ett mer långtgående program på tolv punkter:

1. Skärpta EU-krav att personbilar får högst släppa ut 95 g koldioxid per km 2020.
2. Ny EU-standard om ökad inblandning av etanol till 15 procent i bensin och 10 procent biodiesel i diesel 2015.
3. EU-standardisering ur ett livscykelperspektiv av alla fordonsbränslen inklusive biobränslen.
4. Utredning om fordonsbränslen ska föras in i EU:s utsläppsrättshandel efter 2012.
5. Rikta mer pengar inom EU:s forsknings- och utvecklingsprogram till miljövänlig fordonsutveckling.
6. Undanröj EU-tullar som hämmar klimatvänlig teknikimport på fordonsområdet.
7. Anpassa miljöbilsdefinitionen för att driva fram nästa generations miljöbilar.
8. Ersätt miljöbilspremien med slopad fordonsskatt i fyra år vid inköp av nästa generations miljöbilar.
9. Öka forsknings- och utvecklingsresurser riktade till utveckling av elbilsteknik. 10. Fortsatt skattesubvention av första generationens biobränslen till 2014, andra generationens biobränslen får längre skattesubvention.
11. Sänkt fordonsskatt för dieselbilar med partikelfilter till bensinbilsnivå, samtidigt som fordonsskatten för dieselbilar utan partikelfilter höjs.
12. Den svenska MK1-dieseln bibehålls under utfasningstiden av dieselbilar utan partikelfilter för att hålla nere partikelutsläppen.

/DN debatt

Att moderaterna har ett så stort fokus på EU-gemensamma åtgärder är intressant och glädjande, bara man inte tar det som en ursäkt för att gå långsammare framåt i Sverige än man gör idag.

Läs mer:

• Vi moderater vill slopa fordonsskatten på miljöbilar DN Debatt
• Förhastat av regeringen att stimulera biobränsle DN Debatt

/Daniel Eriksson

Sverige måste vara föregångare

56 blandade forskare och debattörer skriver i ett upprop i Aftonbladet att det är dags att agera och att Sverige måste vara en föregångare i miljö- och klimatfrågan.

Vi lever just nu i en kort period där vår planet står och väger: ska uppvärmningen få fortsätta mot en okänd slutpunkt av överhettning, eller ska trenden brytas? /Aftonbladet

De presenterar tre punkter där Sverige bör agera.

1 Upprätta heltäckande klimatbudgetar för att minska utsläppen.
2 Utveckla ett transportsystem utan klimatpåverkan.
3 Driv på för ett långsiktigt, bindande och rättvist klimatavtal.

En intressant aspekt är att enligt Aftonbladets webbfråga om debattörerna har rätt och deras krav är rimliga, svarar 55,6 % nej (20:12 den 18 maj). Även om dylika webb-undersökningar inte är mycket att hänga i julgranen, visar de tyvärr att en stor del av befolkningen inte är beredda att agera och ändra sina beteenden eller sin konsumtion.

Läs mer:

• Handla nu: Jorden har feber Aftonbladet

/Daniel Eriksson

Klimatinsikt i styrelserummen, men blir det handling?

Klimatfrågan kommer påverka alla företag, inte bara de sin är direkt berörda som t.ex. miljöteknikföretag. Ska EU få igenom sina beslutade klimatmål om 20% minskning till 2020 kommer stora förändringar i förutsättningar vad gäller styrmedel mm att ske vilket kommer förändra konkurrensläget. Medvetheten om detta verkar vara på väg att tränga in i bolagsrummen. En intressant rapport där 1650 svenska beslutsfattare svarar på frågor om framtiden har presenterats:

”Klimatpåverkan är en konkurrensfråga. 60 procent av företagsledarna tror att företag som satsar på att minska sin klimatpåverkan uppnår en ökad försäljning jämfört med företag i samma bransch som inte gör det.” säger Patrik Parnfors, projektledare på Deloitte./Dagens Industri

Från rapporten: Sex av tio svenska företag med en årsomsättning större än 10 miljoner har en uttalad plan för att minska sin egen klimatpåverkan. Däremot saknas ofta konkreta och mätbara mål – hela 40 procent av gruppen saknar preciserade mål för vad man vill uppnå. Beslutsfattarna tror inte heller att svenska insatser ger några större effekter globalt. Det visar Deloittes undersökning om Europas konkurrenskraft bland beslutsfattare i större svenska företag.

Beslutsfattarna i svenskt näringsliv anser att klimatförändringarna radikalt kommer att förändra företagens affärsverksamheter. Var femte beslutsfattare inser att klimatförändringarna innebär nya ekonomiska möjligheter och lika många tror att det starka genomslaget för klimatfrågan kommer medföra en ökad efterfrågan av deras varor eller tjänster. Att klimatförändringarna helt innebär ändrade affärsidéer på sikt hävdar 15 procent av beslutsfattarna.

Fyra av tio företag saknar klimatplan/ Dagens Industri

Tyvärr så kom stax därefter en artikel som visar att många inte lyckas så bra med att minska utsläppen, något som visar på att min farhåga tyvärr har verklighetskoppling

Tungviktare långt från klimatmålen/ Svenska Dagbladet

/Annika Balgård