Tag Archives: koldioxid

Rör inte mitt kött!

Någonting jag har så svårt att förstå är kötträttigheten. Ja, den rättighet som många svenskar anser sig ha – och då snackar vi både frukost, lunch och middag. Eller i alla fall lunch och middag. Den ständiga rätten till en kötträtt. En kötträttighet. En köttighet. En kättighet? Drar mig till minnes det ramaskri det blev när någon skola i Sverige ville införa köttfri måndag. Föräldrarna rasade. ”SKA MINA BARN INTE FÅ ÄTA KÖTT EN MÅLTID I VECKAN! VET HUT!” Kommunistfasoner? Och barnens hälsa!? Ja, det var en närmast amerikansk reaktion (tänk vapenlagar). Och detta är inte det enda exemplet, att ifrågasätta köttkonsumtion resulterar ofta i hätska diskussioner och mycket känslor. Hur kommer det sig att äta kött av många ses som en mänsklig rättighet? ”Rör inte biffen!” Vapenvurmandet i USA känns som en ganska talande jämförelse.

Trots idel forskning som visar på negativa hälsoeffekter på grund av stor köttkonsumtion (förvisso med ett, kanske inte menat men ändock, starkt motstånd i LCHF- och GI-rörelsen) ökar köttkonsumtionen. Köttfri måndag är en rörelse som fått ganska stort fäste runt om i världen. I Holland och Sydafrika, om jag inte minns fel, har många restauranger hängt på.

Men kanske passar det inte svenskarna? Varför då kan man fråga sig. Men här känns det som retoriskt felaktigt att snacka köttfritt. När rasade föräldrarna senast mot pannkakstorsdag? Nä, just det. Så länge man benämner mat som mat och inte som vegetarisk mat – då är det lugnt. Och kan ju kanske hålla med om det. Vegetarisk mat. Det låter liksom inte riktigt bra. Som en avvikande mat. Som en mat som blivit bestulen på något. Man tänker kanske på caféer med orangea väggar och alldeles för vitlöksstinn hoummos. På torra bönor och fettfria rotsaker. På idel nyttigheter med grovt mjöl och frön. Ja, ordet ”vegetariskt” – det är befläckat och har svårt att vinna ny sympati.

Mat låter godare som bara mat. Och all mat är ju mat – vegetarisk eller ej. På många ställen i världen skulle nog en sådan uppdelning närmast förefalla absurd. (Och vad är det här med likställandet mellan vegetarisk-nyttig-ekologisk? Kan leverantörer sluta med det? Bara för att jag vill äta någonting ekologiskt betyder det inte att jag vill påtvingas fullkorn! Liksom hallå.)

Nuförtiden måste ju de flesta i Sverige vara medvetna om köttproduktionens ruskiga miljöpåverkan. Ändå verkar köttkonsumtionen fortsätta att öka. Sen 1950 har medelsvenskens köttkonsumtion ökat med 70 procent, sen 1994 med 40 procent. Djuruppfödningen står för hela 18 procent av världens växthusgasutsläpp, enligt en FN-rapport från 2006 och slår därmed transporterna med en procent. Regnskogar i Amazonas skövlas för betesmarker åt djur (80%) och sojabönsodling till djuruppfödning.

Varför ändras inte vårt beteende? Ja, det har förstås flera orsaker. Ovilja, ointresse, lättja, brist på ork inte minst och tanken om att mitt eget beteende inte spelar någon roll. Det här borde vara skolans ansvar tänker jag, eller den offentliga sektorn som helhet. Staten, landstingen, kommunerna. De borde ta första steget. För den offentliga upphandlingen står för en så himla stor del av matkonsumtionen. Förstå vilken påverkan det har! Vet att det kan vara problem med närodlat vid offentlig upphandling med tanke på frihandelsreglerna. Men vad gäller kött, vad har frihandeln att sätta emot där?

I hemkunskapen skulle barnen kunna utbildas i livsmedelskunskap på ett annat sätt än vad jag gjorde (kanske ser det redan ut som följer?). Vikten av att inte slänga mat. Uppfinningsrikedom. Vilka sorts produkter som har minst miljöpåverkan i hemmet. Laga varierad mat. Källsortera. Lär dem där! De kommer trycka på hemma. Så brukar det vara med barn. Och barn kan för övrigt visst äta vegetariskt. Har en kollega som har sina barn på ett dagis där de bara serverar vegetarisk mat, och där äter de minsann lika mycket som barn gör på andra dagis.

Och skolmaten sen! Framförallt. Och sjukvården! Och ja och ja. Oändliga möjligheter. Men smyg in det för sjutton. Skylta inte med ”köttfritt” och ”vegetariskt”! Servera bara mat. Så slipper vi några arga insändare.

Jag är ingen klassisk vegeterian. Nä, jag är inte ens vegeterian. Kanske snarare en köttväljare. Jag väljer mina köttmåltider. Och ju mindre kött jag äter desto mindre sugen blir jag faktiskt – tycker att billighetsproduktionen skiner igenom. Och samvetet dåra. Det trycker på. Djurens levnadsvillkor. Jordens ändlighet.

Här nedan kan man se en liten film från Köttfri måndags hemsida om hur det funkar.

Eller så kan man bara kolla på Paul McCartney. (Bryr man sig inte om djur eller miljö kanske man i alla fall vill vara som en Beatle!)

God helg alla fellow food lovers! Hoppas ni får er något riktigt gott!

/Anna Åkerblom

Permafrosten som tinande broccoli…

Upp till två tredjedelar av den djupfrysta tundran på jorden kommer troligen att smälta bort inom 200 år på grund av det allt varmare klimatet, varnar forskare i USA i en ny studie som gjort av Nationella snö- och isdatacentret (NSIDC). De liknar det organiska materialet i tundran vid tinande broccoli, som så klart bryt ner och blir till koldioxid och metan när den tinar.

Det är ju ingen nyhet att permafrosten kommer att tina, men studien tycks vara den första som kvantifierat mängden kol som kommer att släppas ut. Studien uppskattar mängden kol som kommer att frigöras till 190 miljarder ton, det mesta redan inom 100 år. Det motsvarar runt en femtedel av det kol som finns i atmosfären i dag och hälften av det kol som släppts ut i atmosfären sedan industrialismens genombrott. Alltså en ytterligare förstärkning av växthuseffekten.

Skrämmande siffror som visar på hur lätt olika mekanismer i klimatsystemet kan triggas igång och förstärkas och på hur bråttom det är för världens ledare att nå en uppgörelse i klimatfrågan.

Läs mer: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/jorden-varms-mer-nar-tundran-tinar

/Elin Dalaryd

Spela CEO2 – The climate business game

Jag gillar att spela dataspel, jag gillar även att arbeta med företags klimatstrategier. Hur kan man då kombinera dessa två? Jo, genom att spela Världsnaturfonden WWF:s nya onlinespel, CEO2 – The climate business game.

CEO2 – The climate business game

Även på SymbioCity kan du spela dataspel, men då i form av ett Sim City liknande spel där hållbar stadsplanering är i fokus.

Symbio City Scenarios – launch game

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Upprättelse för köttet

Nu har den kommit! Rapporten som säger att kött inte har så stor påverkan på klimatet som man tidigare trott. Sydsvenskan var först med att rapportera om det i svenska medier, men många andra har hakat på. Enligt rapporten har de finländska forskarna kommit fram till att om normalkonsumenten går över till den av livsmedelsverket rekommenderad kost så minskar koldioxidutsläppen med 2%. Går man över till vegetarisk kost är minskningen 5% och med veganmat är minskningen 7%. Detta kan verka lite men då kan man sätta det i relation till att de flesta i-länder har problem med att klara av sina åtagande enligt Kyotoprotokollet, vilket i genomsnitt innebar en minskning på 5% (från 1990 års nivå).

Vad som är mycket och lite är tydligen relativt. Jag är dock relativt säker på att det snart kommer en ny rapport som kullkastar denna rapport (och sedan en ny som kullkastar den o.s.v.…)

/Markus Paulsson

Läs mer:

Tips inför nyårslöftet

Strax efter jul brukar nyår infinna sig. Som traditionen bjuder skall man då avge löften om hur man skall förbättra sitt liv och sitt leverne. I dessa dagar när världens ledare inte lyckas lova att de hjälper till att minska klimatutsläppen måste vi medborgare visa vägen.

Mitt förslag är alltså att man som nyårslöfte skall lova att minska sina klimatutsläpp. Nu är utsläppen personliga och högst varierande, så för att man skall kunna minska sina utsläpp måste man först veta hur stora de är och inom vilka områden man har störst påverkan.

Det finns många olika sajter på internet där man genom att svara på ett antal frågor får fram en siffra på sin klimatpåverkan. Nu har IVL kommit med en till, kallad Klimatkontot. Fast egentligen är det inte en till utan en uppdatering av deras gamla klimatkalkylator.

Även om man fortfarande inte kan få exakta personliga siffror så är detta en av de bättre koldioxid-uträknare jag prövat. Man kan även få en personlig rekommendation om vad man bör ändra för att minska sina utsläpp. En annan sak som är bra är att IVL även publicerat en rapport där man kan läsa hur Klimatkontot är framtagen och vilka underlag man använder för beräkningarna.

Fira först jul. När sedan eftertänksamheten efter julen infinner sig och det gamla året skall summeras kan man gå in på Klimatkontot.se för att se hur man kan göra bot och bättring.

God jul och gott nytt år önskar

Markus Paulsson

Intressant reportage om att dammsuga koldioxid

Råkade i går av en ren slump slå på tv:n när vetenskapsmagasinet sände ett mycket intressant reportage. Programmet handlade bland annat om teknik för att dammsuga atmosfären från koldioxid. De artificiella plastträd som enligt planerna ska användas som koldioxidfångare är ca 1000 gånger effektivare än naturliga träd på att fånga upp koldioxid. Intressant, men dock en klassisk end-of-pipe. Det krävs även en hiskelig massa anläggningar till en mycket stor kostnad för att ge någon effekt på koldioxidhalterna i atmosfären. Om du missade vetenskapsmagasinet härom dagen så kan du titta på det på SVT Play.

Är det rimligt? Titta och avgör själv!

plastträd

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Grön upphandling hett i Sverige

I Europa är det bara Storbritannien och Österrike som är bättre än Sverige på grön upphandling inom offentlig verksamhet. Sverige hamnar alltså på tredje plats i Europa i en ny studie utförd av EU-kommissionen. Svenska offentliga verksamheter genomför 49 % gröna upphandlingar. Storbritannien toppar listan med 78 % och därefter kommer Österrike med 52 %.

Undersökningen visar att miljöanpassad upphandling bidrar till en minskning av koldioxidutsläppen och även till minskade kostnader.

Det finns stora summor att spara i sammanhanget med tanke på att offentliga institutioner inom EU gör årliga inköp som motsvarar 16 procent av hela EU:s bruttonationalprodukt.

Om man gör genomtänkta inköp som en naturlig del av ett livscykeltänkande så innebär det i slutändan minskade kostnader för verksamheten.

EU-kommissionen har som mål at man år 2010 ska ställa specificerade miljökrav i minst hälften av alla offentliga upphandlingar i Europa. Sverige som redan ligger på 49 %  kommer säkert att nå ännu längre.

Egentligen borde det vara en självklarhet att miljökrav ställs i alla upphandlingar. Med bättre kunskap bland inköpare om vilka krav man faktiskt kan ställa och med mer kännedom om vad man kan tjäna på det skulle Sverige kunna bli ännu bättre.

/Veronika Franzén

Ansvar för leverantörskedjan

Förra året passerade Kina USA:s koldioxidutsläpp och de vanliga argumenten slungades fram och tillbaka; utvecklingslandets rätt till högre levnadsstandard och tillväxt mot västs böner om besinning och krafttag mot utsläppen.

Men nu kommer helt ny forskning som vänder på kakan. De nya rönen (forskningsartikeln har publicerats i Geophysical Research Letters) visar att en tredjedel av Kinas koldioxidutsläpp uppstår vid produktion av varor som ska gå på export, varor som vi här i väst egentligen har ett ansvar för.

Det är våra företag som lägger ut tillverkningen på underleverantörer i Kina och andra låglöneländer och det är fabriker som skulle ligga i våra kvarter om vi inte levde i en globaliserad värld.

Att fundera över vem som egentligen har ansvar för det som händer i leverantörskedjan ger sällan några givna svar, men nu inför klimatmötet i Köpenhamn i december behöver vi fundera ett varv till.

West blamed for rapid increase in China’s CO2/The Guardian 23/2 2009

/Veronika Franzén

Klimatbov 2.0

Som i alla riktiga uppdateringar måste de innehålla en del bug-fixar. Jag skrev i ett tidigare inlägg om en uppmärksammad artikel som har sitt ursprung i Sunday Times. Sunday Times-reportern baserar sin artikel på en rapport från forskaren Alex Wissner-Gross. Wissner-Gross går nu ut med dementier och säger att han är felciterad. Dementin gäller bara att två Google-sökningar orsakar lika mycket utsläpp som att koka en kopp te, han står däremot fast vid att internet drar mycket och ökande mängder energi. Rapportens slutsats är att det i genomsnitt produceras 20 milligram koldioxid per sekund som man är ute på internet. En timmes surfande skulle alltså generera 72 g CO2, ungefär lika mycket som två tur och returresor Malmö-Riksgränsen med tåg (X2000). Med en ny medelbil kommer man ungefär 400 meter. Den logiska slutsatsen är alltså att om man kör bil kan man surfa och ladda ner hur mycket material som helst eftersom IT-teknikens klimatpåverkan är försumbar jämfört med bilen. Lika logiskt är alltså att alla som åker tåg måste stänga av sin dator eftersom det är en betyande andel av ens klimatutsläpp.

Markus Paulsson

Kris och miljökunskap

Finanskrisen och miljökrisen har många kopplingar. Obama talar med FNs generalsekreterare Ban Ki-moon om klimatfrågan och behov av förnyelse. Den internationella rapporteringen från FN klimatkonferensen i Poznan tar upp många kopplingar mellan jobb och miljö. Det finns mycket konservatism, stor skepsis och många är t.ex. förvånade över att vi nu skall sluta använda gamla elslukande glödlampor. Men förbudet mot glödlampor är faktiskt ett exempel på att det börjar hända stora saker på riktigt. Krisen är en har förutsättningar att bli en öppning för förnyelse.

Nu är det Tredje gången gillt

Det brukar vara tre steg i att nya saker börja hända. Först måste man upptäcka den nya frågan, sedan måste man förstå vad den egentligen handlar om och sedan måste man finna metoder för att få saker att hända.
1. Den första vågen av miljöintresse hade koppling till riskerna med att sprida ut gifter och det tidiga 1970-talets energikris.
2. Den andra vågen kom i slutet av 1980-talet med böcker som Vår gemensamma framtid (Brundtlandrapporten), och handlade sedan om förstå kretsloppen och ledde fram till standards för LCA och miljöledningssystem, och intresse för förnyelsebar energi, återvinning och miljömärkning.
3. Nu är vi inne i den tredje vågen och den ser ut att handla om mer avancerat och globalt samarbete för att öka försörjningssystemens totala långsiktiga effektivitet, t.ex. innovation, förnyelse, ansvarstagande, förnyelsebar resursproduktion, sunda investeringar, det gröna kunskapssamhället …

Miljö är en aspekt av intresset för att bygga ett kunskapssamhälle. Miljö var den första tydligaste delmängden av observationen att de globala systemen började bli allt för osammanhängande, att industriella utvecklingen har lett till missbruk av våra viktiga naturresurser – först luften och vattnet och nu mer betonat människorna.

Dagens kris har en framsida i att det har blivit mycket mer tydligt att det är nödvändigt att byta spår till en mer hållbar utvecklingsriktning. Finanskrisen och miljöaspekterna (etik, CSR, terrorism …) visar att dagens försörjningssystem har blivit allt för osammanhängande. Allt för många har varit allt för dåliga på att bygga samfungerande leverantörskedjor och att koppla samman olika perspektiv. Olika verksamheter och olika intressen har utvecklats var för sig och sammantaget har detta har lett till att produktionssystemen totalt sett har blivit allt för ineffektiva. Dagens affärssystem åstadkommer totalt sett för lite verklig nytta (och för lite resursskapande), i förhållande till vad de kostar i resursförbrukning (inklusive arbete).

Finanskrisen visar att det är hög tid att satsa på förändring för att bygga totalt sett effektivare systemlösningar. Liksom vid tidigare långsiktiga konjunkturcykler (Kondratiev) antar jag att de företag som inte kommer loss ur de gamla strukturerna så småningom kommer att gå under. Framsidan är att; de som lyckas bra med nya lösningar kommer att växa.

Mer information:

/Reine Karlsson

REDD – ett sätt att minska avskogningen i världen

Avskogningen i världen, speciellt i de tropiska länderna, bidrar idag till en femtedel av utsläppen av koldioxid som vi ser idag. Och förutom klimatpåverkan så leder den även till minskad biologisk mångfald, förstöring av oersättliga miljöer och en försämrad livsmiljö för människor i dessa länder.

Detta är något man tagit fasta på under klimatmötet i Poznan. REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Degradation) är en idé som kan minska utsläppen av koldioxid från skogsskövling i tropiska länder. Det kan bli en viktig del i FN:s nya klimatavtal som ska ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut 2012. I Kyotoavtalet fanns det inget som reglerade avskogningen, den har bara fortsatt år efter år.

För att komma till rätta med problemen krävs mycket hjälp och bistånd utifrån; mätningar, skogspolitik, styrmedel. I slutändan är ”Den lille mannen med motorsågen” ofta knuten till ”Den store mannen med bankkontot”.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Vattenfall släpper ut mer koldioxid än hela Sverige

Offentlig sektor och statliga bolag ska föregå med gott exempel, kan man tycka. Om privata företag och privatpersoner ska ta till sig miljöfrågan och agera förnuftigt krävs det att våra offentliga institutioner och statliga bolag agerar sunt när det gällar miljö, arbetsmiljö och sociala frågor. Tyvärr verkar inte Vattenfall ha förstått det. De verkar snarare agera tvärtom och sen tro att lite lobbying och lite tv-reklam ska fixa imagen. Tydligen släpper den Svenska statliga koncernen Vattenfall ut mer koldioxid än vad hela Sverige gör.

Vattenfall släppte ut omkring 84 miljoner ton koldioxid förra året. Det är mer än Sveriges sammanlagda koldioxidutsläpp som uppgick till 59,9 miljoner ton år 2006 och har de senaste åren legat runt 60 miljoner ton per år. /E24

Naturligtvis är det de stora kolkraftverken i Tyskland som ligger bakom utsläppen. Vattenfall är ett dåligt svenskt föredöme, menar EU-parlamentarikerna Elisabeth Schroedter, Tyskland, och Carl Schlyter, Sverige, i en debattartikel i SvD och man kan inte göra mycket mer än att hålla med.

Läs mer:

/Daniel Eriksson