Etikettarkiv: konkurrens

Made in Sweden ska stå för kvalitet, miljöhänsyn och samhällsansvar

Det går inte så bra för Europa, det går inte så bra för Sverige heller. Vi tappar tillverkningsjobb till andra länder som kan producera billigare. Naturligtvis för att de har lägre kostnader, lägre kostnader för arbetskraften och lite lägre kostnader för sånt som miljö och social rättvisa. Att producera i Sverige är dyrt, men mycket av det som vi försöker ställa krav på hos tillverkare i andra länder får man på köpet i Sverige. En vanligt standardfabrik i Sverige är bra på miljö, bara genom att följa svensk lagstiftning. Vi har fasat ut många farliga ämnen, vi har en koldioxideffektiv elproduktion etc. De anställda i Sverige får en bra lön, de får pension, de får organisera sig fackligt, jämställdheten är på en internationell hög nivå, vi har tagit bort de värsta arbetsmiljöriskerna. Djurhållningen är bättre än i många andra länder och vi använder bekämpningsmedel ganska förståndigt. Så bara genom att något produceras i Sverige är produkten bättre ur både ett miljömässigt och socialt perspektiv än den absoluta majoriteten av alla produkter och varor som produceras  i resten världen. Samtidigt, inbillar jag mig i alla fall, ligger kvaliteten dessutom på en internationellt sett hög nivå.

Naturligtvis är resonemanget mer komplext och även de svenska tillverkningsindustrierna i Sverige har underleverantörer i andra länder och har mutat sig fram i många sammanhang, men ändå, varför lyfter vi inte upp våra ganska unika marknadsargument än mer? Om något tillverkas i Sverige så är sannolikheten väldigt hög att den tillverkats schysst ur ett miljömässigt och socialt perspektiv, bara genom det faktum att det är tillverkat i Sverige. Hörde något skräckexempel om en kommun som köpte fairtrade-socker från Sydamerika eftersom det skånska sockerbetssockret inte hade en faritradestämpel. Är det så vi ser på det? Den Sydamerikanska sockerrörsodlaren har lyckats göra schysst socker, men den skånska bonden går på täppan och lider och sådant kan man minsann inte stödja som svensk kommun?

Vi behöver återlansera Made in Sweden och fylla det med ett nytt innehåll! Made in Sweden ska stå för inte bara kvalitet, säkerhet och väldigt hårt stål, utan även miljömässig och social hänsyn. Och det behövs ingen  märkning, bara att något är tillverkat i Sverige borgar för att ovanstående påstående med största sannolikhet är sant. För att göra det ännu starkare, ta med våra grannar: Made in Scandinavia hade nog funkat i USA. Vi kan inte priskonkurrera med resten av världen, men vi kan konkurrera med schyssta värderingar och det är ju något som efterfrågas, eller?

/Daniel Eriksson

Hyperkonkurrens: Har vi det och vad gör man då?

Inom strategiforskningen talas om “dynamisk konkurrens” eller till och med “hyperkonkurrens” som beskrivning på en situation där företagen ständigt försöker bryta ner andra företags konkurrensfördelar.

Egentligen är detta inget nytt, utan kan spåras till österrikaren Joseph Schumpeter och hans arbeten på 1930 talet. Det var Schumpeter som myntade begreppet ”kreativ förstörelse” som beskrivning av marknadsekonomin. Hans läror var länge impopulära. Hans komplexa, föränderliga modell gick inte att räkna på, vilket gjorde den vetenskapligt suspekt. Men tankarna har fått en renässans på senare år.

Uppsvinget började med den kända professorn Michael Porter, liksom Schumpeter verksam vid Harvard. År 1990 utkom hans bok “ The Competitive Advantage of Nations”. I den utgår Porter ifrån dynamisk konkurrens och refererar också till Schumpeter. Detta är stort, eftersom Porter är enormt inflytelserik och en generations företagsledare är uppvuxna med Porters tidigare, statiska, konkurrensmodell.

Alla måste med
Det nya synsättet med dynamisk konkurrens får betydelse för hur organisationer bör utformas. Det behövs mer flexibilitet. Takten i innovationer måste vara hög och stadig. Kunskap är den avgörande konkurrens­fördelen.

När världen är komplex och snabbföränderlig räcker det inte med att någon som ansvarar för omvärldsbevakning berättar när förändring måste ske. Förändring måste ske kontinuerligt på bredden i organisationen.

Miljöområdet kan ses som ett exempel på något som är komplext och föränderligt. Då räcker det inte med en stab av miljöexperter som gör kartläggningar, utan alla affärsområden måste involveras.

I hård konkurrens räcker det inte bara att göra saker bra, utan att vara snabbast på att förbättra. Detsamma gäller hårda och ständigt ökande miljökrav. Man måste våga konkurrera med sig själv, den egna fördelen genom att hitta på ännu bättre sätt att göra det man kanske redan gör bäst, innan någon annan gör det!

/Thomas Parker