Etikettarkiv: köpenhamn

The Copenhagen Accord – en succé!?

Det sägs och skrivs mycket negativt om utfallet av COP15. Vad var det egentligen som hände, vad blev det verkliga ”resultatet”?

COP15 nådde inte fram till något lagligt bindande avtal. Men vad är det egentligen som skapar de bästa verkliga förändringarna? Är det lagar och regler eller är det ledare som vill något och som samarbetar på ett sant sätt?

Som jag ser det är det inte brist på ord, det är brist på handling? Möjligheten att uppnå en hållbar utveckling bygger på framtidsinriktade investeringar i att skapa sundare försörjningssystem. Viljan att investera pengar, tid och engagemang för framtiden bygger på framtidstro och många olika former av ömsesidig tillit. Det är oroande att det som skrivs om konferensens resultat är så negativt och färgat av misstänksamhet. Det är ju trots allt mycket glädjande att de mäktiga och mänskliga ledarna samlades och skapade en konstruktiv avslutande dialog.

Konferensens mest omskrivna slutdokument är The Copenhagen Accord och
resultatet inkluderar ett flertal positiva uppmaningar och metodologisk vägledning. The Copenhagen Accord har 2º C som konkret mål för den maximalt acceptabla temperaturökningen och en utfästelse om att de ekonomiskt rika länderna skall bidra, med 30 000 000 000 $ för 2010 – 2012 och 100 000 000 000 $ per år 2020, till att de ekonomiskt fattiga länderna skall kunna förbättra sina befolkningars levnadsstandard på ett hållbart sätt. 

Det bästa med dokumentet är att det är inriktat på att skapa en global process för hållbar samhällsutveckling. Det finns en intressant analogi i dagens synsätt på hur man bör arbeta med utveckling av företag och andra organisationer. För att uppnå en hållbar utveckling är det inte är tillräckligt med avgränsade mål. Det är också grundläggande att man har ett kvalitetssystem som möjliggör ständiga förbättringar och lärande. Den här principen är nu också grundläggande för de seriösa miljöledningssystemen. TEM arbetar sedan 25 år med att få saker att hända. Idag arbetar vi mycket med att skapa enkla fungerande processer för att bygga utvecklingsinriktad förståelse kring hållbarhetsrelaterade aspekter och för att öka motivationen. Det finns idag många regler och mycket bra teknik. Flaskhalsen ligger i att få saker att hända. Ur det här perspektivet ser det ut som om konferensen har fört oss ett mycket viktigt steg framåt.

Det finns dock en allvarlig problematik i att det är många som försörjer sig på att först skapa rädsla och sedan sälja lösningar. Detta är uppenbart för försäkringsbranschen och alla dem som säljer någon form av skyddsutrusning. Att lyfta fram risker är ett effektivt sätt att synas, som t.ex. används av politiker och forskare, och inte minst miljöorganisationer. Media har lätt att göra säljande rubriker av problem och risker, och de fungerar därför som en megafon för dem som lyfter fram olika former av risker.   För dem som arbetar på det sättet tycks COP15 ha varit ett misslyckande

Det finns en anomali i att vi idag har det tryggaste samhället mänskligheten någonsin levt i, samtidigt som allt fler svenskar tycks vara allt mer oroliga. “We are the safest and healthiest human beings who ever lived, and yet irrational fear is growing, with deadly consequences…”    Den största risken är nog att människor ger upp hoppet. Med lite perspektiv är det uppenbart att medellivslängden och försörjningstryggheten har förbättrats mycket de senaste hundra åren. När man öppnar tidningen eller ser på TV ser det dock ut som om dagens värld är mycket riskabel att leva i.

För att kunna åstadkomma förändring är det viktigt att det finns en medvetenhet om att den existerande lösningen inte är tillfredställande. Det är också nödvändigt att det finns trovärdiga förslag på hur man kan åstadkomma relevanta förbättringar.
Lagar och regler är en viktig metod för att bygga medvetenhet och för att åstadkomma realpolitiska förbättringar. Men om förhandlarna och verkställarna i verkligheten gör vad de kan för att minimera sina insatser så händer det inte så mycket. För att få saker att hända är det viktigt att fokusera på positiva möjligheter och att skapa processer för att få så mycket som möjligt att hända.

FN har nu arbetat minst 50 år med att bygga medvetenhet kring miljö och utveckling. Men vad är det mänskligheten bör göra? Att skriva avtal, lagar och regler kring vad vi inte bör göra räcker inte. Att skriva planer och visionstexter räcker inte långt, om de inte kombineras med en verklig vilja att göra det man skriver om. Texterna om miljö och hållbar utveckling har varit mycket viktiga för att bygga medvetenhet. Men de tidigare texterna ger inte så mycket positiva förslag på vad vi bör göra för att åstadkomma en bättre samhällsutveckling för de många människorna. Och de har inte klargjort hur vi bör göra för att stötta de människor som försöker åstadkomma en sådan utveckling. Ur det här perspektivet känns det som om COP 15 har öppnat upp för en ny nivå av global utvecklingsprocess.

Jag hoppas att allt fler nu kommer att stötta personer som på många sätt och på olika nivåer bygger framtidstro och ömsesidig tillit. Jag hoppas att vi i högre grad kan inrikta oss på att stötta dem som försöker få positiva saker att hända, på riktigt!

Läs mer:

God Jul
/Reine Karlsson

konkreta konsekvenser av klimatförändringarna

När man läser och hör om klimatförhandlingarna i Köpenhamn får man nästan känslan av att klimatförändringarna är något diffust i framtiden, siffror på ett papper eller något som går att förhandla bort. Konsekvenserna finns dock redan här, det finns det många exempel på. I filmsekvensen nedan visas en av konsekvens av många, bristen på vatten när glaciärer smälter:

Se klippet

/Daniel Eriksson

COP 15 på väg mot totalfiasko

Sista dagen på jobbet innan jul och sista dagen av Köpenhamnsmötet. Nu kan bara ett under av bibliska mått rädda det här klimatjippot från totalfiasko. Det känns verkligen jättetrist att man inte ens kommit så långt att man kan enas om att det ska vara ett avtal istället för två. Hur långt är man inte då från att kunna enas om det viktiga, nämligen reella utsläppsminskningar?

Vad sjutton ska vi med Kyotoprotokollet till? Jag trodde kanske lite naivt att det var en lägstanivå som med självklarhet måste överträffas många gånger om för att vi ska kunna nå det där tvågradersmålet. Ska Kyotoprotokollet bli ett alibi för vissa länder som inte vill göra något?

Är det någon som på fullt allvar tror att Obama ska kunna rädda världen nu i tolfte timmen? Fast han har ju förstås ett fredspris att leva upp till…

Nu ska jag ta julledigt och ut och åka pulka med barnen. Här i Lund märks inte direkt några klimatförändringar en dag som denna med snöfall och minusgrader.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Sex utgångsscenarier för COP 15

 Björn Stigsson, chef på World Business Council for Sustainable Development, har i tidningen The Ecologist summerat sex olika utgångsscenarior för COP 15  Dessa är följande:

  1. Det blir en riktig överenskommelse där USA och Kina driver på för ett ambitiöst och omfattande avtal.
  2. Allt blir som vanligt och alla länder fortsätter arbeta efter sina egna nationella mål.
  3. Vi får en begränsad överrenskommelse som drivs fram av G8 och som står utanför FN:s ramverk för konvetionen för kliamtförändringar (UNFCCC). 
  4. Man förlänger bara det befintliga avtalet – Kyotoprotokollet.
  5. Man lyckas inte komma överrens och förlänger konferensen i Köpenhamn in i 2010.
  6. Man klär upp avtalet med en grandios deklaration trots att inget verkligt avtal sluts.

Det enda vi vanliga medborgare kan göra i dagsläget är att vänta, hoppas på alternativ 1 och dricker te. Har man ackreditering till COP 15 är man lyckligt lottad annars får man nöja sig att bevaka händelserna hemifrån via nätet och TV. Onekligen en spännande adventstid.

Läs mer om COP 15: Copenhagen in 60 seconds,  key facts and figures (The Ecologist)

/Iris Rehnström

Hopenhagen

Klimattoppmötet i Köpenhamn kommer allt närmare. Kommer det att bli ett avtal? Känns det hoppfullt?

På siten Hopenhagen kan man gå in och skriva under ett upprop till världens ledare och samtidigt berätta för dem vad man hoppas på inför mötet och framtiden. Namnlistan kommer att överlämnas till världens ledare när de träffas i Köpenhamn.

 

 

 

/Veronika Franzén

Bättre skydd för urskog med nytt klimatavtal?

Att världens urskogar avverkas i snabb takt är ett stort problem både för klimatet och den biologiska mångfalden. Tyvärr har det klassats som hållbar skogsskötsel att ersätta olika typer av urskog med ny skog. En skyddsklausul mot omvandlingen av naturlig skog till skogsplantager – fanns med i det så kallade Redd-programmet som verkar för att minska utsläppen från skogsavverkning och skogsförsämring. Tyvärr plockades denna bort under FN:s samtalsrunda i Bangkok i oktober.illegal skogsbranning

Men på mötet i Barcelona i dagarna plockades klausulen in igen i förslaget till det avtal som slutligen ska förhandlas fram i Köpenhamn i december. Nu är det inte säkert att det blir kvar där eftersom förhandlingarna kommer att handla om att minska ned förslaget, inget nytt kommer att få läggas till. Ska man vara krass så vet vi alltså redan nu att det inte kommer att bli så mycket med avtalet i Köpenhamn…

Läs mer:

/Marie Pettersson

Vem ska betala för klimatet?

Det här är den här frågan som antagligen kommer att stjälpa klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december.

Problemet är att det varken råder enighet om vem som ska betala, hur mycket det kostar, eller hur det ska gå till att åtgärda klimatet. Det finns i dagsläget inget förtroende mellan i- och u-länder. I-länderna anser att u-länderna är korrumperade och vill ha kontroll över eventuella medel som avsätts, medan u-länderna vill ha medel utan motprestation i form av kontroll.

Jag tror inte att det senare skulle fungera. Vi vet ju t.ex. att biståndspengar tenderar att gå upp i rök så fort de inte är knutna till ett speciellt projekt. Jag kan förstå att u-länderna inte vill känna sig som ”andra klassens länder” och bli hunsade av oss i väst, men då måste de också kunna bevisa att de har förmågan garantera att 100% av framtida klimatbidrag också kommer att generera klimatprojekt och inget annat…

En annan viktig fråga är hur man ska få så många länder som möjligt att implementera de möjliga styrmedel som redan finns, t.ex. utsläppshandel och klimatskatter. För att hindra avskogning är det också viktigt att en ny skogsmekanism införs.

Kan det ske ett under i Köpenhamn?

Läs mer:

/Marie Pettersson

Kan Reinfeldt få Östländerna att betala klimatnotan?

Ska Reinfeldt lyckas där Anders Borg gick bet för någon vecka sedan? Flera Östländer sätter för närvarande käppar i hjulet för EU-ländernas klimatuppgörelse i Köpenhamn. Nu är det upp till bevis för Fredrik Reinfeldt. Kan han få de åtta motsträviga östländerna att rätta in sig i ledet och vara med och ”skramla” i tillräcklig utsträckning för att få EU:s klimatuppgörelse i hamn?Sveriges EU logga

Knäckfrågan är EU:s klimatbidrag till tredje världen. Enligt FN:s beräkningar måste u-länderna varje år få uppemot hundra miljarder euro i bidrag från världens rika länder. Minst en sjättedel av den summan ska komma från EU-länderna. Det gillar inte de åtta östländerna med Polen i spetsen.

Idag är det ett avgörande möte i Bryssel. Under två timmar i kväll ska alla problem hinna lösas och enighet uppnås. Är det möjligt?

Reinfeldt känner nog pressen på sig nu. Många har haft väldigt höga förväntningar på Sverige som ordförandeland i EU och på Reinfeldts förmåga att få alla EU-länderna med på tåget. Nu är det hög tid att leverera!

Läs mer:

/Marie Pettersson

Intressant grafik visar global klimatpåverkan

Klimatmötet i Köpenhamn närmar sig med stormsteg och bloggar och hemsidor börjar ladda upp inför mötet i december. På sidan Act on Copenhagen finns intressant grafik som visar hur olika delar av världen kommer att påverkas om vi inte gör något åt klimatfrågan.

The impacts of climate change will be widespread across the globe. In order to understand more about what the human impact of high-end climate change might be, and therefore what would happen if a successful agreement can not be reached at Copenhagen, the UK’s Met Office Hadley Centre has produced a map outlining some of the impacts that may occur if the global average temperature rises by 4 °C (7 °F) above the pre-industrial climate average. The map represents the latest peer-reviewed science on the impacts.

kliamtkarta

Läs mer:

Interaktiv karta

4 livsavgörande grader SvD

International day of climate action

På lördag den 25 oktober 2009 är det ”International day of climate action” och tusentals aktiviter planeras runt om i världen, inte minst i Sverige. Även i vårt närområde händer det mycket. i Lund och Malmö är det cykelparader mot respektive stad. Både i Malmö och Lund är det dessutom klimatsamlingar på respektive stortorg. I Köpenhamn anordnas bland annat 350 Climate Action Festival.

blog action

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Små framsteg på väg mot ett nytt klimatavtal i Köpenhamn

Klimatmötet i Köpenhamn i december närmar sig med stormsteg. Den stora frågan är naturligtvis om det kommer att resultera i ett avtal som gör att vi minskar temperaturhöjningen innan den fått allt för förödande konsekvenser för vår planet. Tyvärr verkar det dock inte som om världens länder är nära att komma överens om hur ett avtal i slutändan ska se ut. Det hela kan nästan liknas vid ett ”chicken race” där man hoppas att någon annan ska gå före och ta täten.

Senaste förmötet inför Köpenhamn var i Bangkok. Där gjorde man vissa framsteg, men något direkt genombrott var det inte. Det finns nu en risk för att mötet i Köpenhamn inte kommer längre än till övergripande principer och en tidplan för fortsatta förhandlingar framöver.

Håller tummarna för att det ändå ska gå bra i Köpenhamn!

Läs mer:

/Marie Pettersson

L’Aquila – ett stopp på vägen mot Köpenhamn

I dagarna möts ledarna på G8 mötet i L’Aquila i Italien för att diskutera det nya globala klimatavtal som förhoppningsvis ska komma till stånd i Köpenhamn i december. Visst verkar det finnas en god vilja, men räcker denna tillräckligt långt? G8 LAquila

G8-ledarna har nu fastslagit att de globala växthusutsläppen bör halveras till 2050 jämfört med 1990 års nivå samtidigt som utvecklingsländerna måste få lov att öka sina utsläpp. Detta innebär att I-länderna ska minska sina utsläpp med 80% fram till 2050 för att ge U-länderna tillräckligt utsläppsutrymme. Det här kommer alltså att sätta extra hårs press på de redan ”utvecklade” ländernas förmåga att minska sina utsläpp.

Tony Blair skriver i en artikel i Sydsvenskan om en rapport från projektet ”Breaking the Climate Deadlock” som visar att stora utsläppsminskningar kan nås genom investeringar på bara tre områden, nämligen energieffektivisering, minskad avskogning samt energikällor med låga koldioxidutsläpp. Detta kan klaras med sju väl beprövade metoder:

  • Standarder för att stimulera förnybar energi (ex. fasta tariffer, eller kvotplikt)
  • Effektivitetskrav inom industrin
  • Byggregler
  • Krav på bränslesnåla fordon
  • Standarder för kolinnehållet i bränslen
  • Standarder för energieffektivitet i apparater
  • Politiska åtgärder för att minska avskogningen

Dessa metoder används redan runt om i världen, men måste utnyttjas i större skala för att vi ska nå målet att inte komma över en temperaturökning större än 2 grader Celsius.

Det kommer att bli hårda diskussioner innan Köpenhamn och det är bra att de ekonomiskt starka G8 länderna nu visar en tydlig klimatintention. Samtidigt är frågan om förmågan att enas om vad som måste göras på kort sikt är lika god som på lång sikt. Det är ju en helt annan sak att lova något som ligger långt fram i tiden jämfört med något som ska genomföras under ens egen mandatperiod. Sedan gäller det att stora ”klimatnationer” som Kina, Brasilien och Indien är villiga att göra det som krävs för att uppnå det önskade resultatet i Köpenhamn.

Läs mer:
G8-ledare ställer sig bakom klimatmål DN

”Bryt dödläget i klimatförhandlingarna” Sydsvenskan

G8 L’Aquila website

/Marie Pettersson