Det har kommit en ny rapport som grundligt går igenom olika biobränslens totala klimatpåverkan. Något som jag efterlyst i ett tidigare inlägg. För er som läste om det i tidningen Miljö & Utveckling men saknade länken kan jag ge er den här. Som väntat är det stor variation på hur stor påverkan är. Generellt kan man säga att forskarna dissar biobränsle från jordbruksgrödor medan biogas och andra generationens biodrivmedel från trä får bättre betyg. Andra generationens biodrivmedel finns ännu inte att köpa till rimliga priser medan biogas finns att köpa till ett lägre pris än bensin på ett stort antal ställen i landet.
I rapporten debatteras det också mycket kring lustgasens betydelse för olika alternativs påverkan på växthuseffekten. Enligt vissa bedömare är lustgasemissionerna från odling av energigrödor större än tidigare beräknat. Det har stor betydelse eftersom lustgas har nästan 300 gånger stakare effekt än koldioxid. Lustgas uppstår i kväverika marker med begränsad syretillgång, d.v.s. när det är fuktigt. I jordbruksbygder förekommer det sådana marker men även i marker där det är mycket nerfall av kväve från luften bildas det mycket lustgas. Därför tycker jag det saknas en aspekt i debatten mellan bensin och dieselbilar. Diselbilar har ofta kring 10% lägre utsläpp av koldioxid jämfört med bensinbilar men ofta 4-5 gånger högre kväveoxid-utsläpp. En undersökning hur mycket mer lustgas det innebär för dieselbilar skulle jag vilja se. Först då kan vi verkligen säga om diesel är bättre för klimatet än bensin. Gasbilar har ungefär hälften så mycket kväveoxid-utsläpp jämfört med bensinbilar så även på detta område vinner gasbilarna miljömatchen.
Markus Paulsson
TEM-funderingar 