Etikettarkiv: LinkedIn

Veckans begrepp: Teknikupphandling

En teknikupphandling är en anbudsprocess som ska skynda på och stimulera utveckling av ny teknik. Den syftar till att få fram nya produkter, system eller processer som bättre tillgodoser köparnas krav än de som redan finns på marknaden.

För att ställa om marknaden mot ny energieffektiv teknik kan man använda teknikupphandling som ett styrinstrument. Teknikupphandlingar kan bidra till  spridning av ny teknik på olika sätt: tidigarelägga introduktionen, tidigare användning, påskyndad acceptans samt bidra till en högre marknadsmättnadsgrad.

Både beställare och tillverkare kan bli vinnare i en teknikupphandling. Grupper av beställare kan samlas och därigenom bli starkare aktörer. De får genom sin samlade köpvolym en större påverkansmöjlighet på tillverkarna. Tillverkarna får möjligheten att nå nya marknader och få uppmärksamhet för sina produkter.

En teknikupphandling följer vanligen följande förfarande:

  1. En förstudie görs för att undersöka marknaden och se vilken förbättringspotential som finns.
  2. Beställare som kan vara intresserade av att driva utvecklingen framåt och upphandla ny förbättrad teknik kontaktas.
  3. Beställargruppen formulerar de krav som de vill att produkten eller systemet ska uppfylla. Kraven kan innefatta allt från energieffektivitet, pris och service till miljö, ergonomi och utseende.
  4. Inbjudan till upphandlingen. Tillverkarna får en bestämd tid på sig att komma in med anbud som beskriver i vilken mån de kan uppfylla kraven. De tillverkare som anses uppfylla kraven får ytterligare en tid på sig att utveckla en prototyp. Prototyperna utvärderas och provas därefter i laboratorium eller i fält.
  5. De prototyper som uppfyller kravspecifikationen utses som vinnare av beställargruppen. En eller flera tillverkare kan vinna.
  6. Beställargruppen och tillverkarna sprider information om teknikupphandlingen för att fler beställare ska efterfråga den nya tekniken.

Publicerad i Miljöledaren vecka 35.

Veckans begrepp: Hormonstörande ämnen

Hormonstörande ämnen har varit ett högaktuellt ämne i två årtionden och det pågår intensivt arbete inom området.

Medan forskare pekar på en tydlig ökning i hormonsjukdomarna under de senaste 20-40 åren arbetar myndigheterna hårt med att minska exponeringen till de cirka 800 hormonstörande ämnen som vi känner idag. Svenska regeringen har exempelvis nyligen beviljat Kemikalieinspektionen 100 miljoner kronor extra för att under de följande fyra åren hjälpa industrin att byta ut de farligaste kemikalierna.

Hormonstörande ämnen är ett samlingsgrepp för ämnen som påverkar hormon-systemet och kan ge skadliga effekter. Genom att störa balansen i kroppens hormonella (endokrin) styrning, kan de ge upphov till en rad olika effekter som till exempel cancer, diabetes, leukemi, astma, hjärtkärlsjukdomar, benskörhet och skador på immunsystemet och nervsystemet (med autism som ett exempel på det senast nämnda).

Även reproduktionsfysiologin, inklusive fosterutvecklingen, är i långa stycken hormonstyrd och kan påverkas negativt av hormonstörande ämnen. Vilda djur och andra levande organismer påverkas även de negativt av hormonstörande ämnen. Utsläpp av läkemedel i våra vattendrag har till exempel påverkat hanfiskar som femininiserats och fått försämrade möjligheter att fortplanta sig.

De mest kända hormonstörande ämnena är ftalater, triklosan och bisfenol A. Dessa ämnen är vanligt förekommande i plastprodukter mm. Enbart i matförpackningar används det idag helt lagligt mer än 50 kända hormonstörande ämnen.

EU:s strategi för hormonstörande ämnen, som är 13 år gammal, ses i skrivande stund över. Arbetet skall vara färdigt under början av 2013.
Källa: Kemikalieinspektionen

Publicerad i Miljöledaren vecka 34

Veckans begrepp: Certifierings- och kontrollorgan

I Sverige finns idag ca 80 ackrediterade certifieringsorgan och 2 600 ackrediterade kontroll- och besiktningsorgan. Exempel på certifierings- och kontrollorgan organ inom miljöområdet är DNV, LRQA, SP och Anticimex.

Ett kontrollorgan, eller ett besiktningsorgan, gör kontroller mot exempelvis en teknisk standard eller enligt en professionell bedömning. Detta kan t ex gälla bilprovning eller kontroll av cisterner. Kontrollorganens uppgift är alltså att undersöka om en produkt lever upp till lag- och säkerhetskrav.

Ett certifieringsorgan utfärdar certifieringsintyg, vilket betyder intyg om överensstämning med t ex en standard eller en kravspecifikation. Det kan gälla t ex ett system, men även vara en personcertifiering. Certifieringsorganens uppgift är alltså att undersöka om en produkt, tjänst eller företag lever upp till krav på t ex kvalitet eller miljöprestanda, som då berättigar till ett intyg. Intyget visar på extra kvaliteter, utöver grundläggande lag- och säkerhetskrav.

Hur ofta en certifiering eller en kontroll görs baseras på hur stor risken är för att certifieringen eller kontrollen inte ska godkännas. Certifierings- och kontrollorgan ackrediteras sedan 1990 av Swedac. Ackrediteringen är en formell kompetensprövning av organen och man tittar även på oberoende och opartiskhet. Ett organ är bara ackrediterat att certifiera eller kontrollera inom ett visst område.

Publicerad i Miljöledaren, vecka 33.

Veckans begrepp: SLCP – kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar

Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, SLCP (Short Lived Climate Pollutants), är ett samlingsnamn för sotpartiklar, ozon och metan. Dessa ämnen har en kort uppehållstid i atmosfären, där av namnet.

Partiklarna uppehåller sig från några dagar upp till år i atmosfären, jämfört med till exempel koldioxid som har en genomsnittlig uppehållstid i atmosfären på minst hundra år. Fluorkolväten (HFC) räknas också som SLCF även om de har längre uppehållstid jämfört med sotpartiklar, ozon och metan.

Dieseldrivna fordon, arbetsmaskiner och fartyg liksom vedeldning och nedbrytning av organiskt avfall vid soptippar ger utsläpp av dessa föroreningar.
Minskade utsläpp av SLCP ger positiva effekter på luftkvalitet, hälsa och livsmedelsförsörjning redan inom 10-30 år.

Genom att minska utsläppen av SLCP kan också den pågående  klimatförändringen bromsas. Arbetet med att minska utsläppen av SLCP är därför ett komplement till insatserna som görs för att minska utsläppen av mer långlivade klimatgaser som koldioxid.

I Sverige har SMHI fått i uppdrag att samordna det svenska arbetet med kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar.

Publicerad i Miljöledaren v. 32.

Veckans begrepp: Samhällsentreprenörskap/Social entrepreneurship

Samhällsentreprenörskap är ett uttryck som fått luft under vingarna och nu flyger rundor i media. Man pratar om entreprenörer som löser  samhällsproblem.

Definitionen blir tydligare när man jämför med definitionen av en konventionell
entreprenör. Entreprenören identifierar en brist eller något som saknas, och använder innovation och affärsmässighet för att skapa en ekonomisk tjänst som fyller tomrummet eller levererar en vara eller tjänst som utkonkurrerar befintliga marknadsalternativ. Entreprenörens intresse ligger i att generera ekonomisk vinst till sig själv och sina ägare.

Samhällsentreprenörer gör exakt samma sak, men ser däremot ekonomisk
framgång som ett medel för att nå sociala och miljömässiga mål i samhället, snarare än som ett mål i sig. Samhällsentreprenören är alltså ingen filantrop, utan en sann affärsmässig aktör som värderar sin framgång i förmågan att lösa det samhällsproblem som affärsidéen bottnar i så länge som det är ekonomiskt gångbart.

På engelska heter det social entrepreneurship, vilket ibland har felöversatts till
socialt entreprenörskap, då det engelska ordet social egentligen syftar på samhället.

Publicerad i Miljöledaren vecka 25

Veckans begrepp: Civila samhället / civil society

Det civila samhället (Civil Society på engelska) är ett ständigt aktuellt begrepp som används flitigt av organisationer som Världsbanken, Sida och FN.

Definitionen av bereppet varierar mycket men vanligtvis syftar det på organisationer, föreningar och folkrörelser som varken hör hemma i privat eller offentlig sektor. Det kan alltså innefatta allt ifrån den lokala idrottsföreningen och facebook-uppror till världstäckande NGO:s.

De senaste åren har mycket tilltro satts till det civila samhällets förmåga att bygga demokrati, stärka mänskliga rättigheter och att skapa socialt kapital. Detta kan ske på flera sätt, till exempel genom att sätta normer för hur privata företag bör agera.

Företag begränsas som bekant av staten genom lagstiftning. Det civila samhället påverkar företag genom att påverka normer för vilken typ av agerande som är önskvärt eller förkastligt, samt att lyfta eller hänga ut företag som anses jobba för eller emot dessa normer.

Det civila samhället påverkar med andra ord vilken typ av CSR-arbete som företagen och de offentliga organisationerna väljer att jobba med. Det civila samhället kan också sägas vara en intressent till både offentliga och privata organisationer.

Ett exempel på en civil samhälls-aktion riktat mot ett privat företag är Greenpeaces kampanj “Volkswagen. The dark side.” med en bild på Star Wars-figuren Darth Vader som protest till Volkswagens motstånd till EU:s klimatlagstiftning. Ett annat exempel är WWFs företagssamarbeten som syftar till att lyfta fram företag som arbetar på ett hållbart sätt.

I och med bloggarnas och de sociala mediernas framfart är fler civila samhällsaktioner via nätet att vänta. Många förvånades över en Facebooksgrupps förmåga att över en natt få livsmedelskedjan Coop att ändra sitt beslut om att sluta sin försäljning av mjölk från Skånemejerier.

Publicerad i Miljöledaren vecka 24

Rio+20: Framtiden vi vill ha, eller kompromisserna som ingen är nöjd med?

Två årtionden efter det första Riomötet återvänder FN:s konferens om hållbar utveckling återigen till Rio. Sammankomsterna pågår i över en veckas tid och förväntas förena mer än 50,000 deltagare, vilket gör mötet till FN:s största någonsin.  Mötet i sin helhet sträcker sig över en vecka, men den huvudsakliga konferensen pågår mellan den 20 och 22 juni, då cirka 100 världsledare ska fatta beslut om framtida hållbarhetsmål.

Förväntningarna inför mötet är stora och frågan som alla nu ställer sig är givetvis om världens ledare nu ska lyckas fatta de ambitiösa beslut som krävs för att på allvar ändra kurs mot en mer hållbar utveckling.

Att begreppet hållbarhet innefattar en stor mängd komponenter återspeglas i konferensagendan, som tar upp en stor mängd olika hållbarhets- och utvecklingsfrågor. Sju centrala teman berör sysselsättning, energi, städer, matsäkerhet, vatten, hav och naturkatastrofer.  Från svenskt håll avser regeringen att särskilt lyfta fyra centrala frågor; integration av hållbarhetsmål i ekonomiska styrmedel, urbanisering och välfärd, hållbar innovation och konsumtion samt lösningar på energi- och vattenresursproblem.

Experter från hela världen har förberett förhandlingstexten som regeringscheferna har att ta ställning till. Men på huvudkonferensens första dag är känslorna över det framlagda dokumentet blandade; medan den brasilianska utrikesministern Antonio Patriota förhåller sig positivt, har EU’s klimatkommissionär Connie Hedegaard uttryckt sitt missnöje över textens ambitionsnivå och hävdar att ingen av dem som antog texten egentligen var nöjd med den. Lasse Gustavsson, chef för WWF’s internationella delegation i Rio menar att texten ”inte är i närheten av vad världen behöver” och lägger sitt hopp till att världsledarna nu lyckas vända om skutan under de kommande förhandlingsdagarna.

Det återstår att se om midsommarafton, konferensens sista dag, bjuder på mer positiva tongångar och konkreta globala målsättningar.

/Erika Olsson

Kostnadsfritt sommarnummer av Miljöledaren

Snart är det sommar och dags för välförtjänt paus i sommarsolen! Vi vill bidra med lite sommarläsning i form av en kostnadsfri kopia av Miljöledaren:

Länk till Miljoledaren vecka 23

Miljöledaren kommer ut 40 veckor per år och vi sköter omvärldsbevakningen inom hållbarhetsområdet – så att du slipper. Miljöledaren bevakar det du behöver veta som hållbarhetsproffs inom bla lagstiftning, CSR, politik, ledningssystem och lyfter dessutom fram goda exempel från andra organisationer. Alla som skriver i Miljöledaren arbetar som hållbarhetskonsulter på Stiftelsen TEM och har en naturlig insikt i vad som är viktigt för dig som miljöchef, CSR-chef, miljösamordnare eller VD. Vi hjälper dig få tid över till det som är viktigt!

För kostnadsinformation och prenumeration kontakta miljoledaren@tem.se.

/Hanna Savola

Veckans begrepp: Whistle blower / Visslare

Whistle blower, eller visslare som man säger på svenska, är en person som lyfter sin röst för att påtala brister i organisationen.

Begreppet kommer ursprungligen från England där poliser en gång i tiden blåste  i sina visselpipor när de bevittnade ett brott på gatan. Detta var ett sätt att uppmärksamma andra poliser och varna allmänheten om att brottslingar fanns i närheten.

I dag är en whistleblower en sanningssägare som ”blåser i visselpipan” för att få myndigheter och omgivning lägga märke till att någonting inte går rätt till. Visslaren tar oftast en stor risk och i stället för att få medalj tvingas sanningsägarna ofta att betala ett högt pris för sitt mod. Visslaren kan exempelvis riskera att bli åtalad för förtal eller, om kritiken riktas åt egen arbetsgivare, bli avskedad eller omplacerad.

En av de mest kända visslare i Sverige är Peter Rost, som skrev boken “Sjuka pengar” om hur stora läkemedelsföretag engagerar sig i illegal försäljning av läkemedel.

Det är allt vanligare att speciellt stora företag inrättar så kallade whistle-blowersystem. Även lagkraven har ökat och i många länder ställer  antikorruptionslagstiftningen krav på förebyggande och upptäckande processer för att förhindra att organisationer hamnar i korruption och andra oegentligheter.

Syftet med ett whistle-blower-system är att ge medarbetare – och ibland även leverantörer, kunder och andra intressenter – möjlighet att anonymt rapportera in oenigheter till en oberoende part, som hanterar tipsen på ett förutsättningslöst och säkert sätt.

———————————————————————————————-
Vi delar Veckans begrepp från Miljöledaren med er som läser vår blogg: TEMfunderingar. Miljöledaren är TEMs omvärldsbevkaningstjänst för miljö- och hållbarhetsproffs. Med korta och lättlästa artiklar sammanfattar vi veckans viktigaste nyheter inom miljö- och hållbarhetsområdet och skickar dem ut i pdf format via mejl till Dig varje fredag.  Förfrågningar om Miljöledaren skickas till: miljoledaren@tem.se.

Frukostmöte om arbetsmiljölagstiftning 21/8

Den 21 augusti anordnar TEM ett frukostmöte med fokus på hur man i praktiken kan hantera lagens krav inom arbetsmiljöområdet.

Träffen riktar sig till dig som jobbar med arbetsmiljöfrågor inom företag eller offentlig förvaltning. För mer information om mötet och anmälan, besök TEMs hemsida:

Frukostmöte, arbetsmiljölagstiftning i praktiken

/Hanna Savola

Veckans begrepp: Energideklaration

Byggnader står för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Enligt svensk lag har byggnadsägare ansvar för att energideklarera sina byggnader.

Det övergripande syftet med energideklarationer är att effektivisera energianvändningen och minska klimatpåverkande utsläpp. I praktiken handlar det om att ge byggnadsägarna dokumenterad information om byggnadens energiprestanda och om hur man kan minska energiåtgången i sin byggnad.

Deklarationen görs av en energiexpert tillsammans med byggnadsägaren. Nya byggnader ska energideklareras senast två år efter det att byggnaden tagits i bruk. När byggnader eller andel av byggnader som säljs, ska den som äger byggnaden se till att det finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år.

Enligt Boverkets statistik finns det idag 388 019 energideklarerade byggnader i Sverige. Av alla svenska kommuner är det Roberstfors i Västerbottens län som har högst andel (95 procent) energideklarerade byggnader.

Energideklarationer har kritiserats för att de i praktiken blivit en pappersövning och innehåller alldeles för lite information om vilka åtgärder som är aktuella för att minska energiförbrukningen i byggnaden i fråga. Enligt information från Boverket kommer ackrediteringen för de företag som utfärdar energideklarationer att avskaffas. I stället föreslås skärpta krav på personcertifiering av såväl personal som besiktigar byggnader som övriga som deltar i arbetet med att upprätta energideklarationer.

Boverket kommer att göra en översyn av gällande föreskrifter för ackreditering och certifiering av energiexperter under hösten 2012. Lagen om energideklaration föreslås också ändras den 1 juli 2012.

———————————————————————————————-
Vi delar Veckans begrepp från Miljöledaren med er som läser vår blogg: TEMfunderingar. Miljöledaren är TEMs omvärldsbevkaningstjänst för miljö- och hållbarhetsproffs. Med korta och lättlästa artiklar sammanfattar vi veckans viktigaste nyheter inom miljö- och hållbarhetsområdet och skickar dem ut i pdf format via mejl till Dig varje fredag.  Förfrågningar om Miljöledaren skickas till: miljoledaren@tem.se.

Litet snack och mycket verkstad i kemikaliesubstitutionskursen

Den 1 juni var det dags för en kurs om kemikaliesubstitution hos TEM. Kursen var kostnadsfri för medlemmar i TEM:s nätverk . Vi tackar Anna Lennquist på The International Chemical Secretariat (ChemSec) för en intressant dag och många nyttiga tips och övningar om kemikaliesubstitution. Som ni ser i bilderna var kursdeltagarna väldigt engagerade i substitutionsfrågan under gruppövningarna!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det är alltid roligt att träffas och byta erfarenheter  med andra företag och organisationer, samt få lite inspiration och ny energi till eget miljöarbete! I fortsättningen kommer vi att fokusera och satsa ännu mer på gemensamma aktiviteter/seminarium och projekt för medlemmar i våra nätverk. Om ni vill veta mer eller delta i nätverken är ni välkomna att kontakta:

  • Carl Höjman 070-579 00 12, carl.hojman@tem.se om TEM:s miljönätverk
  • Iris Rehnström 0708-927303, iris.rehnstrom@tem.se om nätverket CSR Skåne

Vill även passa på och tipsa om Substitutionsportalen Subsport som ChemSec tagit fram och där man bland annat kan söka information om kemikaliesubstitution och farliga kemikalier: http://www.subsport.eu

/Hanna Savola