Rapport från Almedalen: Matsvinn leder till stormarknadens död

I samband med Almedalsveckan släppte Jordbruksverket idag en ny rapport om matsvinn (läs mer här). I rapporten framkommer att en tredjedel av världens mat slängs, och då är inte restprodukter så som potatisskal och blast inräknat. I i-länderna är det konsumentledet i kedjan som står för det största slöseriet. Enligt Livsmedelsverket slänger svenska hushåll cirka 56 kilo fullt ätbar mat varje år. Det motsvarar en kostand på ungefär 5 300 kr, en summa pengar som hushållen skulle ha kunnat lagt på annat. Alla kan alltså vinna på att minska sitt matsvinn. Miljön skulle naturligtvis vara den största vinnaren. Livsmedelsverket beräknar att de livsmedel som slängs i konsumentledet står för nästan två procent av den samlade konsumentkonsumtionens klimatpåverkan. Och själva produktionen av livsmedel är en av de främsta orsakerna till människans miljöpåverkan.

Fenomenet matsvinn, som bara det senaste året har fått ett eget begrepp, väcker stor uppmärksamhet. Men ändå är de flesta omedvetna om att de själva bidrar till att mat slängs. Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket, hänvisade på dagens seminarium om matsvinn till en rapport som visar på att människor tror att de slänger mycket mindre än vad de i själva verket gör. Det vanligaste är att man slänger råvaror som har kort hållbarhetstid, exempelvis frukt och grönt. Dålig koll på vad ”bäst före”-märkning egentligen innebär är en annan anledning.

Ett vanligt synsätt, som både Livsmedelsverket och Jordbruksverket försökte motverka, är den att matavfall inte är ett problem eftersom det kan återvinnas i form av exempelvis biogas. Men vid återvinning tar man endast till vara på en tiondel av den energi som från början investerades i maten. Miljöförstöringen i och med produktionen har alltså varit till stor del varit till ingen nytta. EU har satt upp en avfallshierarki som är användbar:

1. I första hand skall man motverka att mat blir över
2. I andra han ska man återanvända maten, man kan till exempel använda den för att mata grisar
3. Först i tredje hand skall maten användas till återvinning, helst genom rötning

Hur kommer vi att anpassa oss efter dessa nya fakta i framtiden?
Mikael Robertsson, Coops miljöchef, utryckte i en framtidsspaning igår, Onsdag 6/7,  att stormarknadens dagar är räknade. Denna idé stärktes av dagens seminarium om matsvinn. Stormarknaden bidrar på flera sätt till att mat slängs.

• Många tar bilen till stormarknaden, vilket i sig är negativt för miljön
• Stormarknaden marknadsför ofta mängdrabatter, vilket gör att människor köper mer,
• och det finns enligt Jordbruksverket ett klart samband mellan konsumtion och avfall, vilket leder till att de som storhandlar också slänger mer
• Stormarknaden har fler märken och fler smaker av olika produkter, vilket gör det svårare att beräkna hur mycket som går åt, varpå mer mat måste slängas
• Stormarknaderna har ett större antal exklusiva varor, vilka även de är svårare att beräkna åtgång på

Personligen tror jag att en rad mattrender kommer att försvinna i och med att matsvinnet uppmärksammas mer och mer. Dekorationsfatet med frukt som inte äts utan slängs, maträtter med allt exklusivare råvaror och fräschhets-hysterikernas tendens att slänga allt som inte är purfärskt är några exempel.

En annan aspekt är att konsumenten kommer att behöva bli mer flexibel. I dagsläget beställer matvarubutikerna in för mycket mat av varje vara, eftersom de vill att hyllorna ska se fulla ut och för att inte någon kund ska bli utan. Självklart slängs därmed också mer varor. Denna lyx kommer vi nog snart att berövas. I framtiden kommer konsumenten att behöva vara mer flexibel, och anpassa sin matlagning efter vad som finns inne i butiken. Noggrann planering av matinköp, till exempel genom att ha koll på vad man redan har hemma är också viktigt.

Man kan fråga sig hur barnfamiljer och människor som jobbar på heltid ska ha tid att anpassa sig. En lösning kan vara att matvarubutikernas personal utbildas till att ge förslag på matlagning utefter de råvaror som för tillfället är bäst ur miljösynpunkt. De kan också ge rekommendationer för hur mycket av varje råvara som behövs. Det finns även massvis med bra recept och tips på nätet. En sida som kan vara av intresse är Love Food Hate Waste.

/Cecilia Holmgren

Varmare klimat – mindre skördar

Ett varmare klimat leder till mindre skördar, i alla fall i redan utsatta områden i världen. Det konstaterar två forskare i senaste numret av Science som refereras till i bland annat SvD och det är ingen rolig läsning. Forskarna menar att deras experiment har visat att varje grads temperaturökning under odlingssäsongen kan minska skördarna med mellan 2,5 och 16 procent.

De tar värmeböljan i Europa sommaren 2003 som exempel. Medeltemperaturen i Frankrike var då 3,6 grader högre än normalt. Förutom att flera tusen människor dog, minskade skördarna av majs med 30 procent, av frukt med 25 procent och vete med drygt 20. /SvD

Har tyvärr inte tillgång till artikeln, men det verkar i alla fall som de använt sig av så kallade ”worst-case” scenarion, vilket innebär att det förhoppningsvis inte behöver bli riktigt så illa. Å andra sidan kommer vi behöva mer biobränslen framöver som i alla fall till viss del konkurrerar med livsmedelstillgången samtidigt som världsbefolkningen växer. Så visst behöver vi fundera kring livsmedelsförsörjningen framöver. En liten tröst är att vi i Skåne, i alla fall enligt vad jag läst, kommer att få ökade skördar.

(Bilden visar en hög med jordnötter i Senegal)

Läs mer:

• Varmare klimat leder till matkris SvD
• Climate warming means food shortages, study warns Reuters

/Daniel Eriksson

Lightprodukter ett potentiellt miljöproblem

Ännu ett miljölarm. Denna gång är det sukralos, ett artificiellt sötningsmedel som finns i många light-produkter, bland annat Coca Cola light som är på tapeten. Sukralos bryts inte ner i reningsverken och hittas därför i relativt höga halter i sjöar och vattendrag, enligt en nyligen publicerad rapport. Nu ska man ju vara lite sunt skeptisk mot alla larm, hot och faror som ropas ut från kvällstidningarna, men konstgjorda ämnen som tillsätts i livsmedel i stora mängder bör man nog vara särskilt uppmärksam på. Själva rapporten och undersökningen har gjorts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket.

Sukralos är ett klorerat kolväte, en grupp ämnen man försöker undvika och minska i många andra sammanhang. Sukralos framställs genom att tre väteatomer på en vanlig sockermolekyl byts ut mot kloratomer. I till exempel Coca Cola Zero och många andra lightprodukter är det aspartam som används som sötningsmedel. Även aspartam har ju ifrågasatts för att det misstänks ha en negativ medicinsk påverkan, om än bara i höga halter.