Först kom REACH som de flesta känner till vid det här laget, men nu kommer två nya förkortningar som bör läggas på minnet när det gäller internationell kemikalielagstifting. Dessa två nya förkortningar är GHS och CLP.
GHS står för ”Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals”, och är ett globalt system för klassificering och märkning av kemikalier. Systemet gäller för både ämnen och beredningar vid transport, distribution och användning.
Bättre global kemikaliehantering
Tillverkning och handel med kemikalier sker i hela världen och medför likartade faror överallt. Det är därför viktigt att faror beskrivs på samma sätt i alla länder när det gäller en och samma produkt. Därför antogs ett nytt globalt system för klassificering och märkning 2002 av FN. Genom att använda samma kriterier för att identifiera kemikaliernas faror och samma märkning för att beskriva dem får man ett mer enhetligt, öppet och jämförbart skydd för människors hälsa och för miljön i hela världen. Yrkesanvändare och konsumenter av kemikalier världen över kommer att tjäna på denna harmonisering. GHS kommer att starkt bidra till en ökad kemikaliesäkerhet, framför allt i länder som för närvarande saknar system för sådan bedömning, men även underlätta den globala handeln med kemiska ämnen och produkter.
CLP en ny EU-förordning
GHS är också på väg att införlivas i EU:s gemensamma kemikalielagstiftning. Den 27 juni 2007 antog Europeiska kommissionen ett förslag till ny förordning om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, CLP (Classification, Labelling and Packaging). Förordningen kommer, efter en övergångsperiod, att ersätta de nuvarande ämnes- och preparatdirektiven och ta över delar av REACH, EU:s nya kemikalielagstiftning. Målsättningen är att förordningen ska träda i kraft till årsskiftet 2009.
Förändringar inom området klassificering och märkning
Förutom harmonisering av klassificerings-, märknings- och förpackningsregler för ämnen
och blandningar innebär GHS att företagen själva får klassificera sina ämnen
och blandningar och att anmäla dessa till ett register. På grund av nya gränsvärden och beräkningsmetoder kommer troligen fler beredningar att klassificeras enligt det nya systemet.
GHS använder sig av ett systematiskt kategoriseringssystem baserat på kemikaliens inneboende egenskaper. Systemet skiljer på tre typer av Faror: Fysikaliska faror, Hälsofaror och Miljöfaror. De tre typerna av Faror delas sedan in i grupper som kallas Faroklasser, vilka anger typen av farlig egenskap. För varje Faroklass finns ett antal undergrupper, Farokategorier, som beskriver graden av fara. Graden av fara bestäms genom tester. Testmetoderna och de gränser som gäller för de olika Farokategorierna bygger t.ex. för Fysikaliska Faror i hög grad på FN:s system för transport av farligt gods. För varje farokategori finns i GHS en föreskriven märkning, vilken består tre delar: piktogram – dvs. en grafisk farosymbol med ram etc., ett signalord – Fara eller Varning och standardiserade riskfraser.
Förutom kriterier för klassificering av ämnen och beredningar utifrån hälso- och miljöfarlighet samt fysikaliska/kemiska egenskaper innehåller GHS också regler för produktinformation, dvs. förpackningsmärkning och säkerhetsdatablad.
Ovisst när GHS börjar fungera i praktiken
När exakt den nya märkningen kommer att synas på kemikalier på affärshyllorna är fortfarande oklart. Men inom en snar framtid får vi vänja oss vid något annorlunda farosymboler och en annan typ av kategorisering än de invanda risk och skyddsfraserna. Eftersom det finns stora likheter med det gamla systemet så bör väl övergången ändå gå hyfsat smidigt.
Läs mer:
/Marie Pettersson
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
ur ett praktiskt perspektiv”. Efter frukost och mingel pratade Marie Pettersson på TEM om riskhantering och legala krav kring nödlägesberedskap. Därefter berättade Magnus Lundberg på Tetra Pak om jobbet med att ta fram en ny märkning för spillredskap. En enhetlig sådan har inte tidigare funnits.
TEM-funderingar 