Tag Archives: mat

Rapport från Almedalen: Matsvinn leder till stormarknadens död

I samband med Almedalsveckan släppte Jordbruksverket idag en ny rapport om matsvinn (läs mer här). I rapporten framkommer att en tredjedel av världens mat slängs, och då är inte restprodukter så som potatisskal och blast inräknat. I i-länderna är det konsumentledet i kedjan som står för det största slöseriet. Enligt Livsmedelsverket slänger svenska hushåll cirka 56 kilo fullt ätbar mat varje år. Det motsvarar en kostand på ungefär 5 300 kr, en summa pengar som hushållen skulle ha kunnat lagt på annat. Alla kan alltså vinna på att minska sitt matsvinn. Miljön skulle naturligtvis vara den största vinnaren. Livsmedelsverket beräknar att de livsmedel som slängs i konsumentledet står för nästan två procent av den samlade konsumentkonsumtionens klimatpåverkan. Och själva produktionen av livsmedel är en av de främsta orsakerna till människans miljöpåverkan.

Fenomenet matsvinn, som bara det senaste året har fått ett eget begrepp, väcker stor uppmärksamhet. Men ändå är de flesta omedvetna om att de själva bidrar till att mat slängs. Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket, hänvisade på dagens seminarium om matsvinn till en rapport som visar på att människor tror att de slänger mycket mindre än vad de i själva verket gör. Det vanligaste är att man slänger råvaror som har kort hållbarhetstid, exempelvis frukt och grönt. Dålig koll på vad ”bäst före”-märkning egentligen innebär är en annan anledning.

Ett vanligt synsätt, som både Livsmedelsverket och Jordbruksverket försökte motverka, är den att matavfall inte är ett problem eftersom det kan återvinnas i form av exempelvis biogas. Men vid återvinning tar man endast till vara på en tiondel av den energi som från början investerades i maten. Miljöförstöringen i och med produktionen har alltså varit till stor del varit till ingen nytta. EU har satt upp en avfallshierarki som är användbar:

  1. I första hand skall man motverka att mat blir över
  2. I andra han ska man återanvända maten, man kan till exempel använda den för att mata grisar
  3. Först i tredje hand skall maten användas till återvinning, helst genom rötning

Hur kommer vi att anpassa oss efter dessa nya fakta i framtiden?
Mikael Robertsson, Coops miljöchef, utryckte i en framtidsspaning igår, Onsdag 6/7,  att stormarknadens dagar är räknade. Denna idé stärktes av dagens seminarium om matsvinn. Stormarknaden bidrar på flera sätt till att mat slängs.

  • Många tar bilen till stormarknaden, vilket i sig är negativt för miljön
  • Stormarknaden marknadsför ofta mängdrabatter, vilket gör att människor köper mer,
  • och det finns enligt Jordbruksverket ett klart samband mellan konsumtion och avfall, vilket leder till att de som storhandlar också slänger mer
  • Stormarknaden har fler märken och fler smaker av olika produkter, vilket gör det svårare att beräkna hur mycket som går åt, varpå mer mat måste slängas
  • Stormarknaderna har ett större antal exklusiva varor, vilka även de är svårare att beräkna åtgång på

Personligen tror jag att en rad mattrender kommer att försvinna i och med att matsvinnet uppmärksammas mer och mer. Dekorationsfatet med frukt som inte äts utan slängs, maträtter med allt exklusivare råvaror och fräschhets-hysterikernas tendens att slänga allt som inte är purfärskt är några exempel.

En annan aspekt är att konsumenten kommer att behöva bli mer flexibel. I dagsläget beställer matvarubutikerna in för mycket mat av varje vara, eftersom de vill att hyllorna ska se fulla ut och för att inte någon kund ska bli utan. Självklart slängs därmed också mer varor. Denna lyx kommer vi nog snart att berövas. I framtiden kommer konsumenten att behöva vara mer flexibel, och anpassa sin matlagning efter vad som finns inne i butiken. Noggrann planering av matinköp, till exempel genom att ha koll på vad man redan har hemma är också viktigt.

Man kan fråga sig hur barnfamiljer och människor som jobbar på heltid ska ha tid att anpassa sig. En lösning kan vara att matvarubutikernas personal utbildas till att ge förslag på matlagning utefter de råvaror som för tillfället är bäst ur miljösynpunkt. De kan också ge rekommendationer för hur mycket av varje råvara som behövs. Det finns även massvis med bra recept och tips på nätet. En sida som kan vara av intresse är Love Food Hate Waste.

/Cecilia Holmgren

Matens ursprung

På 2 minuter hinner du fylla i en spännande enkät till min masteruppsats. Det handlar om spårbarhet av mat, dvs om du som konsument kan spåra din produkt tillbaka genom produktionskedjan till råvarans ursprung. Första frågan utgår ifrån att du befinner dig nära Lund, om du inte gör det så var vänlig föreställ dig att du är i Skånes sydvästliga delar.

Varifrån kommer egentligen din mat? När du plockar upp ett äpple från Argentina så kommer det kanske från en gård med mycket tveksamma produktionsmetoder och arbetsförhållanden. Du lägger ned äpplet och plockar upp ett annat. Det kommer från en välskött gård på en vacker bergssluttning. Valet av äpple blir genast mycket eneklt… Denna typen av transparens är dock konsumentens utopi och mardröm samtidigt. Hade vi klarat att göra medvetna val i alla våra köp och att hantera den information som kan göras tillgänglig bakom alla produkters ursprung? Kanske hade de flesta av oss blivit stressade och bedövade av detta.

Jag skriver nu min masteruppsats i programmet Sustainable Business Leadership på Lunds Universitet. Min klass har blivit uppdelad i sju grupper som alla skriver uppsats på projekt inom Skånemejerier. Mitt projekt handlar bland annat om att förstå värdet i att spåra sin mat, och hur konsumenter helst gör detta. Vi samlar just nu in data till en mindre undersökning. Fyll alltså hemskt gärna i enkäten online på 2 minuter så att jag får ett robust underlag till studien. Jag kommer följa upp detta inlägget och diskutera mina slutsatser i ämnet när jag skrivit klart och lämnat in uppsatsen i juni.

Lämna väldigt gärna kommentarer i enkäten om du har några kring ämnet eller enkäten i sig, och starta diskussioner i ämnet här på bloggen!

Tack!!

/Carl Höjman

Land for sale – SVT Play

SVT fortsätter att sända bra och tänkvärda dokumentärer. Nu senast var det Land till salu:

De senaste årens finansiella kriser har haft effekt på områden som är relativt okända för allmänheten. Då jakten på råvaror blir allt besvärligare, har rika länder börjat köpa upp stora områden i Afrika för att säkra tillgången på mat. Det är en utveckling som kan få katastrofala följder för världens fattiga. Denna vecka visar SVT dokumentären Land till salu, där skillnaden i förutsättningar för fattiga och rika länder blir mycket tydlig. /SVT

I vanlig ordning när det gäller SVT Play får du skynda dig att titta innan programmet tas bort av rättighetsskäl.

/Daniel Eriksson

Veckans husmorstips!

Visst är det hemskt att slänga mat? Jag mår lite dåligt varje gång jag inte lyckas äta upp mat innan den blir dålig. Ännu värre kan det väl nästan kännas med alkohol! Men då har ni här veckans lilla husmorstips, alldeles gratis:

Har du en vinslatt i en öppnad flaska eller bag in box som inte smakar bra längre? Häll då upp vinet i istärningslådor och frys in det. Sedan är det perfekt att ta fram nästa gång man ska göra vinsås eller någon god gryta.

/Elin Dalaryd

Upprättelse för köttet

Nu har den kommit! Rapporten som säger att kött inte har så stor påverkan på klimatet som man tidigare trott. Sydsvenskan var först med att rapportera om det i svenska medier, men många andra har hakat på. Enligt rapporten har de finländska forskarna kommit fram till att om normalkonsumenten går över till den av livsmedelsverket rekommenderad kost så minskar koldioxidutsläppen med 2%. Går man över till vegetarisk kost är minskningen 5% och med veganmat är minskningen 7%. Detta kan verka lite men då kan man sätta det i relation till att de flesta i-länder har problem med att klara av sina åtagande enligt Kyotoprotokollet, vilket i genomsnitt innebar en minskning på 5% (från 1990 års nivå).

Vad som är mycket och lite är tydligen relativt. Jag är dock relativt säker på att det snart kommer en ny rapport som kullkastar denna rapport (och sedan en ny som kullkastar den o.s.v.…)

/Markus Paulsson

Läs mer:

Ängavallen – ekologiskt julbord i världsklass

Ska för omväxlings skull försöka mig på att göra en matrecension här på bloggen. Har precis kommit hem från Ängavallen där jag har varit på ett ekologiskt julbord. Allt på Ängavallens julbord är ekologiskt, från julskinkan till konjaken. De är konsekventa och som exempel kan jag nämna att de inte har hittat någon god ekologisk julmust, därför har de ingen julmust. Inte heller ål serveras, då den som många vet är utrotningshotad. Det är till och med så att 20 kronor vid varje julbordsbeställning skänks till Ålfonden. Allting annat man kan önska fanns dock på julbordet som sillbord, kallskuret, varma rätter och ett härligt gottebord.

I dessa tider när svensk grisuppfödning debatteras så flitigt är det glädjamde att se att det även finns lyckliga grisar och en bra grisuppfödning. På Ängavallen föder de bland annat upp sina egna grisar som får vistas utomhus och böka naturligt. Tog en liten promenad för att se uppfödningen och grisarna såg verkligen lyckliga ut. Förutom grisar finns även bla får och nötkreatur på gården. En stor del av julbordet produceras med andra ord direkt på gården som bland annat har ett eget gårdsslakteri, vilket naturligtvis minskar transporterna betydligt.

Slutligen så kan jag sammanfatta med att allt smakade mycket gott, det går inte att peka ut någon favoriträtt, eftersom allt smakade bra. Helt klart det bästa julbord jag ätit och jag rekommenderar det varmt! Och julmusten och ålen saknade jag definitivt inte.

Läs mer: Ängavallens hemsida

/Daniel Eriksson

Intressant hemsida om klimatmärkning

Råkade surfa in på en intressant hemsida där flera aktörer inom märkning av mat gått samman kring en klimatmärkning. En sida jag inte råkat på tidigare. Intressant innehåll och mer utlovas, som ett alldeles nytt regelverk i april.

klimatmarkning

Läs mer

/Daniel Eriksson

Klimataspekten inkluderad i ny KRAV-märkning

kravNu är det klart att det inte blir någon separat klimatmärkning utan klimataspekten kommer att bakas in i Kravmärkningen. Jätteskönt tycker jag! För vem orkar väga märkningar mot varandra. Vad skulle man valt om en vara var klimatmärkt, medan en annan var kravmärkt? Det hade känts lite väl betungande att göra den nödvändiga miljöbedömningen halv sex i den överfulla mataffären efter en stressig jobbdag.

Har ännu inte hunnit sätta mig in i hur de nya klimatkraven för märkning ser ut, så det får jag väl återkomma till senare.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Ekologisk mat ökar rejält

Vi har väl inte någon kunnat undgå den rådande trenden i våra matbutiker? Ekologiskt på kors och på tvärs. Det är kul att man nu kan botanisera bland ekologiska produkter av bra kvalitet i nästan vilken matbutik som helst. Trots att jag ganska länge köpt relativt mycket ekologiskt, gör naturligtvis dagens tillgänglighet att även jag köper mer. Man är inte längre hänvisad till specialbutiker som ändå inte har allt man behöver.

Försäljningen av ekologisk mat slår alla tidigare rekord. För marknadsledande Coop är uppgången hela 49 procent hittills i år. Men den gröna vågen hotas av att bönderna inte hinner med att producera. /DN

Ekologiskt är naturligtvis ofta bättre än motsvarande icke-ekologisk produkt, men ett vanligt äpple från Österlen är nog bättre än ett ekologiskt från Nya Zeeland, eller? En undersökning jag läste för ett tag sedan visade att de svenska äpplena orsakade utsläpp av 20 gr CO2/kg och de från Nya Zeeland orsakade 400 gr Co2/kg. Trots KRAV-märkning är det inte alltid så lätt att veta vad man ska välja.

/Daniel Eriksson

Mat för planeten – Dokument inifrån

För er som missade det sände Dokument Inifrån ett intressant program i tisdags kväll – Mat för planeten.

Programmet var bra och visar med all tydlighet några av svårigheterna med klimatfrågan och hur vi som individer ska agera. Det är inte alltid lätt att veta vad som är bäst för klimatet och det förändrar sig dessutom över tiden, som exempelvis klimatklassikern: svenska tomater vs. spanska tomater.

Du kan även titta på programmet i efterhand HÄR!

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Fisk blir grönsaker och grönsaker ska klimatmärkas

Forskare har gjort ett intressant och lyckat projekt med kombinerad fisk- och grönsaksodling. Avföringen från fisken blir näring till grönsakerna och det hela ska tydligen vara mycket resurseffektivt.

”Ett lyckat försök pågår i Härnösand. Med 150 kilo fiskfoder har man fått fram över 200 kilo regnbåge och flera hundra kilo grönsaker. Även abborrar trivs. Yngel som satts ut ena våren har vuxit ett kilo till nästa höst.” /SVT
(Foto: Emelie Hovelius)

KRAV och svenskt Sigill har tillsammans presenterat ett förslag på klimatmärkning av grönsaker. Förslaget är att märkningen ska gälla frukt och grönt, spannmål, ärtor, bönor och fisk samt skaldjur och gälla endast svenskproducerad livsmedel. Ett bra förslag även om man, som KRAV skriver på sin hemsida, kan göra rätt mycket som konsument även utan klimatmärkning.

– Välj mat efter säsong – en sallad på isbergssallat, tomat och gurka är helt rätt i augusti då det finns gott om lokala grönsaker. I januari är det bättre med en sallat på finstrimlad vitkål och ett rött äpple.
– Välj mat som inte transporterats med flyg.
– Välj kvalitetscertifierad mat där tydliga krav har ställts på miljö- och djurskydd. /KRAV:s hemsida

Till KRAV:s tips ovan kan man naturligtvis addera: ät mindre kött och ät mer lokalproducerad mat.

Så sammanfattningsvis får vi i framtiden förhoppningsvis tillgång till klimatmärkta grönsaker och fisk som odlats tillsammans resurseffektivt och klimatsnålt!

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Vad händer vid 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 graders temperaturhöjning?

DN fortsätter sin artikelserie om klimatförändringar. Det finns artiklar om vad som händer vid en, två, tre, fyra, fem, respektive sex graders temperaturhöjning. Dessutom har de en intressant frågelåda där Christian Azar svarar på frågor kring energi och teknik, Ingela Ahlin svarar på frågor kring maten och klimatet, Erland Källen svarar på frågor kring klimatfrågan och Lotta Bångens svarar på frågor kring klimatvänligt boende.

Jag tycker inte att DN kör skrämselpropaganda som vissa andra tycks göra. Visst kan detaljer i rapportering och artiklar vara felaktiga, klimatmodeller kan vara opålitliga, andra intressen kan påverka debatten, men i vilket fall verkar det mycket sannolikt att vi kommer få stora problem om vi fortsätter utsläppen av växthusgaser i samma takt som nu. Vilka problem vi kommer att få och i vilken utsträckning är det väl ingen som riktigt vet, men varför chansa? Vi behöver sänka vår energiförbrukning, hitta alternativ till fossila bränslen och kanske framförallt vänja oss vid en mindre energislukande tillvaro. Det är en jobbig insikt att ens livsstil inte är hållbar! /Daniel Eriksson