Etikettarkiv: matavfall

Umeå gick från ord till handling under Europa minskar avfallet – veckan

Under ”Europa minskar avfallet” – veckan, 19-27 november, engagerade sig ett flertal svenska kommuner, företag och andra typer av organisationer i avfallsminskningsaktiviteter. I Umeå deltog fyra skolor – Sofiehem, Böleäng, Mariehem och Sörmjöle, med sammanlagt 717 elever – i en tävling som gick ut på att skolorna varje dag, under en veckas tid, vägde allt sitt tallriksavskrap. Sörmjöle skola kammade hem vinsten, då de procentuellt sett minskat sitt matavfall mest – hela 55 %. Sofiehemsskolan hade dock minst mängd matavfall per elev – 0,01 kg.

Medan många initiativ under veckan fokuserade på informationsspridning, valde Umeå Vatten & Avfall AB (UMEVA) att alltså gå från ord till handling. Utöver att utmana om vilken skola som kan minska sitt matavfall mest anordnade bolaget även en designtävling där funktionella saker skapades av material som samlats in på en återvinningscentral. Man får hoppas att många fler svenska skolor väljer att engagera sig i liknande aktiviteter i fortsättningen, kanske till och med rutinmässigt?

För komplett program 2011 se: http://www.minskaavfallet.se/aktiviteter/komplett-program/

/Hanna Savola

Rapport från Almedalen: Matsvinn leder till stormarknadens död

I samband med Almedalsveckan släppte Jordbruksverket idag en ny rapport om matsvinn (läs mer här). I rapporten framkommer att en tredjedel av världens mat slängs, och då är inte restprodukter så som potatisskal och blast inräknat. I i-länderna är det konsumentledet i kedjan som står för det största slöseriet. Enligt Livsmedelsverket slänger svenska hushåll cirka 56 kilo fullt ätbar mat varje år. Det motsvarar en kostand på ungefär 5 300 kr, en summa pengar som hushållen skulle ha kunnat lagt på annat. Alla kan alltså vinna på att minska sitt matsvinn. Miljön skulle naturligtvis vara den största vinnaren. Livsmedelsverket beräknar att de livsmedel som slängs i konsumentledet står för nästan två procent av den samlade konsumentkonsumtionens klimatpåverkan. Och själva produktionen av livsmedel är en av de främsta orsakerna till människans miljöpåverkan.

Fenomenet matsvinn, som bara det senaste året har fått ett eget begrepp, väcker stor uppmärksamhet. Men ändå är de flesta omedvetna om att de själva bidrar till att mat slängs. Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket, hänvisade på dagens seminarium om matsvinn till en rapport som visar på att människor tror att de slänger mycket mindre än vad de i själva verket gör. Det vanligaste är att man slänger råvaror som har kort hållbarhetstid, exempelvis frukt och grönt. Dålig koll på vad ”bäst före”-märkning egentligen innebär är en annan anledning.

Ett vanligt synsätt, som både Livsmedelsverket och Jordbruksverket försökte motverka, är den att matavfall inte är ett problem eftersom det kan återvinnas i form av exempelvis biogas. Men vid återvinning tar man endast till vara på en tiondel av den energi som från början investerades i maten. Miljöförstöringen i och med produktionen har alltså varit till stor del varit till ingen nytta. EU har satt upp en avfallshierarki som är användbar:

  1. I första hand skall man motverka att mat blir över
  2. I andra han ska man återanvända maten, man kan till exempel använda den för att mata grisar
  3. Först i tredje hand skall maten användas till återvinning, helst genom rötning

Hur kommer vi att anpassa oss efter dessa nya fakta i framtiden?
Mikael Robertsson, Coops miljöchef, utryckte i en framtidsspaning igår, Onsdag 6/7,  att stormarknadens dagar är räknade. Denna idé stärktes av dagens seminarium om matsvinn. Stormarknaden bidrar på flera sätt till att mat slängs.

  • Många tar bilen till stormarknaden, vilket i sig är negativt för miljön
  • Stormarknaden marknadsför ofta mängdrabatter, vilket gör att människor köper mer,
  • och det finns enligt Jordbruksverket ett klart samband mellan konsumtion och avfall, vilket leder till att de som storhandlar också slänger mer
  • Stormarknaden har fler märken och fler smaker av olika produkter, vilket gör det svårare att beräkna hur mycket som går åt, varpå mer mat måste slängas
  • Stormarknaderna har ett större antal exklusiva varor, vilka även de är svårare att beräkna åtgång på

Personligen tror jag att en rad mattrender kommer att försvinna i och med att matsvinnet uppmärksammas mer och mer. Dekorationsfatet med frukt som inte äts utan slängs, maträtter med allt exklusivare råvaror och fräschhets-hysterikernas tendens att slänga allt som inte är purfärskt är några exempel.

En annan aspekt är att konsumenten kommer att behöva bli mer flexibel. I dagsläget beställer matvarubutikerna in för mycket mat av varje vara, eftersom de vill att hyllorna ska se fulla ut och för att inte någon kund ska bli utan. Självklart slängs därmed också mer varor. Denna lyx kommer vi nog snart att berövas. I framtiden kommer konsumenten att behöva vara mer flexibel, och anpassa sin matlagning efter vad som finns inne i butiken. Noggrann planering av matinköp, till exempel genom att ha koll på vad man redan har hemma är också viktigt.

Man kan fråga sig hur barnfamiljer och människor som jobbar på heltid ska ha tid att anpassa sig. En lösning kan vara att matvarubutikernas personal utbildas till att ge förslag på matlagning utefter de råvaror som för tillfället är bäst ur miljösynpunkt. De kan också ge rekommendationer för hur mycket av varje råvara som behövs. Det finns även massvis med bra recept och tips på nätet. En sida som kan vara av intresse är Love Food Hate Waste.

/Cecilia Holmgren

Kyndiga svenskar slänger mat i onödan

Konsumentföreningen Stockholm har i en ny undersökning visat det som många andra undersökningar tidigare har visat, vi slänger för mycket mat och det är ett stort resurs-, klimat och miljöproblem.

Avfallsanalysen visar att de studerade hushållen slängde 5,6 kg matavfall per hushåll under den vecka som analysen bygger på. Och andelen onödigt matavfall var 57 procent. /Konsumentföreningen Stockholm

En orsak till att vi slänger så mycket mat är bäst-före-datumet. Vi litar inte längre på vårt eget smak och luktsinne utan slänger maten innan den har blivit dålig.

En tredjedel (33%) av Sveriges befolkning instämmer helt i att utgånget bäst före-datum ofta är orsak till att de slänger mat. Ytterligare en fjärdedel (24%) instämmer delvis

En annan orsak måste vara att vi har det för bra. Vi har råd att undvara mat som människor i stora delar av världen skulle se som delikatesser. På gotländska finns ett mycket bra uttryck för dylikt beteende, kyndig. Kyndig betyder Kräsen/Storbjuden enligt gotlandica.info (se ordlista längst ner på sidan) och det är väl precis det man är om man slänger mat som gick ut i går, eller i värsta samma dag, kyndig!

På konsumentföreningens hemsida kan du beställs fina klistermärken som uppmanar dig att inte slänga maten. De har även fina klistermärken du kan klistra på din vattenflaska så du kan stoltsera med att du dricker kranvatten.

Läs mer

/Daniel Eriksson

Dyrare att sopsortera

I Stockholm ska det kosta extra att sortera ut sitt matavfall efter årsskiftet. Helt uppåt väggarna. Det ska vara billigt och lätt att göra rätt och dyrt och svårt att göra fel. Att ta extra betalt av de som lägger ner arbete på att sortera ut sitt matavfall ger helt fel signaler. Jag tror att de ekonomiska incitmenten för gemene man och kvinna är väldigt viktiga i miljöarbetet . I min lilla bostadsrättsförening i Malmö sparar vi 11 000 om året genom att sopsortera, pengar som kommer de boende till del. Behöver jag tillägga att alla sopsorterar utan gnäll? /Daniel Eriksson