Bland björnar, lodjur och visenter – årets sommarutflykt med CSR Skåne

Årets vildaste nätverksträff hölls förra torsdagen på Skånes Djurpark. Förra året spenderades CSR Skånes traditionella sommarutflykt på den ekologiska gården Ängavallen och i år tog vi oss ut till Höör för en spännande och inspirerande eftermiddag tillsammans med parkens nordiska djur.

Vi samlades i parken där Camilla Kehlmeier berättade mer om Skånes Djurparks värderingar och internationella arbete. I parken arbetar de aktivt med hållbarhet, inte minst gällande bevarandet av hotade djurarter. Detta arbete tar sig uttryck både genom diverse projekt och samarbeten som görs både nationellt och internationellt, vilket gör att räckvidden är större än man först kan tro när man besöker parken utanför Höör. En annan viktig del i verksamheten är att sprida kunskap i samhället om våra djur och naturen. Varje år kommer skolklasser och andra intresserade för att ta del av djurvårdarnas berättelser och presentationer av djurens liv. En djupare förståelse för naturen kan vara svårt att få idag när livet kretsar allt mer kring staden och tekniken vilket gör att denna bit blir allt viktigare.

En del av gruppen i en av parkens ny-satsningar: översovningstält

Efter en god vildmarkslunch begav vi oss mot djuren för att se matningen. Efter att ha sett björnarna gick vi vidare mot lodjuren där vi fick lyssna på ett snabbt föredrag om djuren: deras naturliga habitat, beteende och annan information om deras plats i ekosystemet.

Under eftermiddagen fick vi lära oss mycket om våra vilda grannar

Vi fick även möjligheten att se två invasiva arter i Norden: tvättbjörn och mårdhund. Båda djuren har tagits till Europa på grund av sin päls och har sedan, tack vare att de inte har några naturliga fiender här, spridit sig. Ännu finns inte tvättbjörnen permanent i Sverige men en inflyttning skulle hota många arter, bland annat de redan skyddade groddjuren. Mårdhunden i sin tur hotar bland annat markhäckande fåglar i vårmarker.

Freja Ljungdell Kristensen från Vinge Advokatbyrå får närkontakt med vildsvinskultingar

En av de mest visuellt spektakulära delarna av dagen var fågelshowen. Både en tornfalk och två korpar visade upp sin intelligens och smidighet när de flög fritt över publiken.

Korp

Tornfalk

Eftermiddagen avslutades med några av de största däggdjuren i Norden, älgar och visenter. Där fick vi möjlighet att mata älgfamiljen. Även här fick vi lära oss en hel del nya saker om hur de agerar i naturen. Visste ni till exempel att älgar kan dyka ner till flera meter djup i sin jakt på mat?

TEM:s Marie Pettersson får närkontakt med en älg

Vi tackar alla som deltog under årets sommaraktivitet och framför allt Skånes Djurpark för att vi fick komma och för den intressanta guidade turen!

Glöm inte att anmäla er till den kommande nätverksträffen med temat Hållbar projektledning på Örtofta Kraftvärmeverk den 21:a september. Läs mer här >>

Vi ses där!
/Linnea Turnstedt

Konferens CSR Øresund 19/5

Årets mest inspirerande CSR-event i Öresundsregionen!

Stiftelsen TEM och CSR Danmark arrangerar den 19:e maj konferensen CSR Öresund med det senaste inom hållbarhetsområdet från Öresundsregionen.

Program

Konferensen kommer att behandla alla aspekter inom CSR och hållbarhet. Programmet uppdateras ständigt:

• Diana Madunic, CSR Ambassadör, Utrikesdepartementet, Sverige.
• Sara Krüger, Dansk Industri, UN Global Compact Danmark.
• Charlotte Carlsson, Länsstyrelsen Skåne.
• Rikke Thorlund, Chef for OPS i Kommunernes Landsforening.
• Fredrik Ljungdahl, hållbarhetsansvarig, PWC.
• Emma Ihre, Head of Sustainability, Mannheimer Swartling.
• Åsa Kalee, Projektchef Good, Uppstart Malmö.
• Cecilia Lejon, Förvaltningschef på Arbetsmarknadsförvaltningen av Trelleborgs kommun.
• Lone Hylander, Projektrådgiver i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.
• Finnur Sverrisson, grundare Little Big Malmö.
• Ann-Sofie Gunnarsson, kommunikationschef, Next Generation Social Entrepreneurs, IKEA Sverige.
• Fadi Barakat, Konsultchef Region Södra Sverige, Manpower / Uppsök Malmö.
• Johan Berhin, grundare av Green Furniture Concept.
• Fredrik Fackler, produktionschef, Kraftringen.
• Marie Dahllöf, välgörenhets- och CSR-chef, PostkodLotteriet.

Besök vår hemsida >> för mer information om dagen: program, anmälan och priser, utställare, kontaktuppgifter med mera.

Konferensavgift

Konferensavgift — 1995 SEK (ex.moms/VAT)

Medlemmar i CSR Skåne, CSR Danmark och NCSH — 995 SEK (ex.moms/VAT)

Medlemmar i Medicon Valley Alliance — 1495 SEK (ex.moms/VAT)

Medlemmar i NMC (Näringslivets Miljöchefer) — 1495 SEK (ex.moms/VAT)

Studerande — 550 SEK (ink.moms/VAT), OBS begränsat antal

Utställning

Konferensen kommer att hållas på Malmö Arena (Palissad). Det finns även möjlighet för dem som vill sponsra eller ställa ut i samband med konferensen att exponera sin verksamhet mot gräddan av hållbarhetsproffs i Öresundsregionen. Utsällare såhär långt:

• Normative
• Mazars Revisionsbyrå
• MyEco
• EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak
• Hand in Hand
• Stiftelsen TEM
• CSR Danmark

För att anmäla ert deltagande eller om ni är intresserade av att exponera er verksamhet, gå in på hemsidan www.csroresund.se eller kontakta oss för mer information!

Anmälan

Klicka här för att komma till anmälan till konferensen

Vi ses där!

---

Kontakt:

Stiftelsen TEM

040-606 55 80

Miljötillstånd och mål för ett hållbarare Skåne – Medlemsträff hos Länsstyrelsen

Förra veckan var det återigen dags för en träff för medlemmarna i våra nätverk. Länsstyrelsen Skåne i Malmö var värdar och stod under eftermiddagen för många intressanta föreläsningar om dagens tema – Miljötillstånd och mål för ett hållbarare Skåne.

Som bakgrundsmaterial hade alla deltagare fått ut Länsstyrelsens förslag på ett åtgärdsprogram för att nå de nationella miljömålen och var därför väl förberedda inför dagens diskussioner. Miljömålen är tänkta att involvera alla aktörer i ett hållbarhetsarbete men vad innebär det här för oss i Skåne? Och hur kan myndigheter och näringsliv arbeta tillsammans på ett effektivt sätt?

Hanna Savola inledde träffen med information om Länsstyrelsen och hur de jobbar där. Hanna arbetar idag som tillväxtstrateg men en gång i tiden har hon faktiskt jobbat hos oss på TEM, så det var extra roligt att få höra henne! På Länsstyrelsen arbetar hon och hennes kollegor med flera olika frågor, bland annat regional tillväxt, miljö & vatten och samhällsplanering.

Hanna Savola: ”Vi skapar samhällsnytta i Skåne”

Sedan fortsatte Hannas kollega, miljöstrateg Tommy Persson att berätta mer i detalj om tillståndet i Skånes miljö. Han fokuserade bland annat på hur Länsstyrelsen arbetar med de nationella miljömålen och vad de egentligen innebär för oss här nere i Skåne. Många av målen är svåra för oss att uppnå här nere i Skåne på grund av våra förutsättningar. Vi har bland annat hög trafik och mycket jordbruk som försvårar. Men det står helt klart att vårt arbete gör skillnad. För tillfället har Länsstyrelsen lämnat det nya åtgärdsprogrammet som beskriver det framtida miljöarbetet i regionen på remiss.

Intressanta diskussioner kring Länsstyrelsens åtgärdsprogram

Träffens första del avslutades med en diskussion om en av åtgärderna, förebyggande av avfall, och om hur företagen ville se offentligt stöd i detta arbete. Även resten av den regionala åtgärdsplanen diskuterades allmänt. Vi fick höra flera intressanta inlägg från våra medlemmar och Länsstyrelsen kunde ta med sig flera värdefulla synpunkter från dialogen.

Tommy Persson, miljöstrateg

Efter fikan var det dags att diskutera ett helt annat sorts tillstånd: tillståndsprövningar. Vi fick lyssna på talare från båda sidor om tillståsansökan: advokatbyrån Mannheimer Swartling presenterade hur det fungerar när man arbetar med miljötillstånd och Länsstyrelsen berättade om vad myndigheten vill ha för information från företagen.

Therese Strömshed och Martin Johansson från Mannheimer Swartling inledde dagens andra pass med att diskutera svårigheterna med tillståndsprövningar och vilka aspekter som komplicerar dem. Ett exempel som Therese nämnde var: om verksamheten skapar miljönytta globalt, är det då acceptabelt att den försämrar sin närmiljö? En fråga som inte är helt lätt att svara på! Martin pratade sedan om ansvaret för kunskapsunderlaget till prövningen. Idag ligger i stort sett allt ansvar på verksamhetsutövaren men frågan är om det är rimligt? För ett mindre företag kan det vara svårt att ha tillgång till den senaste topp-forskningen men samtidigt är det ju viktigt att företaget är ordentligt informerat om effekten på miljön.

Mannheimer Swartlings Therese Strömshed och Martin Johansson

Länsstyrelsens miljöjurist Margareta Svenning fyllde sedan i med myndighetens syn på saken. Hon menade på att många företag till en början lämnar allt för lite information i sin ansökan. Därför tryckte hon på att företaget ska utnyttja samrådet. Där har företaget möjlighet att föra en dialog med myndigheten och så ta reda på exakt vad som krävs för att på undvika kompletteringskrav och förlängda handläggningstider.

Länsstyrelsens miljöjurist Margareta Svenning

Vi tackar alla deltagare för den trevliga eftermiddagen och ser fram emot vår nästa medlemsträff på Sony Mobile Communications den 31 mars med temat Eco-design – vi ses väl där?

/Linnea Turnstedt

Paris – bara början

 

Ingen har väl missat den historiska händelsen att ett klimatavtal nu godkänts i Paris. Många var oroliga för en upprepning av de misslyckade klimatförhandlingarna i Köpenhamn men nu har alltså en majoritet av världens länder lyckats enas om en gemensam klimatstrategi.

Eftersom avtalet i FN skulle bygga på konsensus tog det lång tid innan det slutgiltiga utkastet kunde presenteras och vissa bitar har tyvärr fallit bort, bland annat en av punkterna som EU har kämpat för: en 50 % utsläppsminskning till 2050. Denna är nu ersatts med en vagare formulering där det skrivs att det under andra hälften av århundradet ska uppnås en balans mellan utsläpp orsakade av människor och koldioxidsänkor – alltså ett netto-utsläpp på 0. En sådan vag formulering är en svaghet men paragraferna skickar ändå ett tydligt budskap till omvärlden. Även om det inte ställs krav på ett helt fossilbränslefritt samhälle skickas en signal att marknaden kommer att minska vilket kommer att förändra var framtida investeringar placeras. En osäkrare marknad inom fossila bränslen leder till att investerarna börjar att leta efter mer stabila placeringar. Förhoppningsvis en mer hållbar bränsleförsörjning och teknik.

Ett av de fastslagna målen är att inte öka den globala medeltemperaturen mer än 2° C. Det följs dessutom av ett ännu hårdare mål där länderna ska sträva efter att hålla ökningen så låg som 1,5° C. I praktiken kommer det här att innebära att de fossila bränslena behöver fasas ut långt innan 2100. Ländernas löften är dock inte tillräckliga för att nå detta mål i dagsläget och därför är den punkt i avtalet som gäller revidering av löftena extra viktig. Enligt avtalet ska länderna att se över sina planer vart 5:e år och sedan frivilligt besluta om ambitionsnivån ska höjas. Det öppnar för möjligheten att i framtiden få ännu skarpare miljöarbete allt eftersom tekniken och behovet utvecklas. Huruvida dessa revideringar blir tillräckliga eller inte får framtiden utvisa.

Avtalet, som börjar gälla 2020, är underskrivit av 195 länder. Många av dem är direkt drabbade av miljöförändringar som stigande havsnivåer etc och för dessa finns ett område gällande ekonomisk ersättning och hjälp för att finansiera klimatomställningen. Dock ligger detta inte under den bindande delen i avtalet vilket gör att det inte finns något tvång för de andra länderna att bidra. Därmed riskeras en resursbrist att uppstå i fattigare ländernas arbete med omställningen. För att ha en chans att nå 1,5-graders målet måste alla länder förbättra sitt miljöarbete avsevärt och för att det ska vara möjligt måste alla ha förutsättningar att ställa om.

Som så ofta är fallet med konsensus-avtal hade man önskat skarpare formuleringar och hårdare krav. Men oavsett så är det ett avtal värt att firas för aldrig tidigare har så många länder enats om en så viktig klimatåtgärd. Även om vi fortfarande kommer att behöva arbeta hårt för att uppnå en hållbar utveckling är det nu under andra förutsättningar.

Som Bill McKibben, grundare av klimatrörelsen 350.org, sa:

”Det här räddade inte planeten men det kan ha räddat chansen att rädda planeten”

/Linnea Turnstedt

Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet, inte bara miljö & CSR

Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet för ärligt talat, allt blir bara sämre och sämre. Ska till Stockholm idag och har med mig mina två övernattningsväskor som får åskådliggöra vad jag tycker problemet är. Den ljusbruna fick jag av min sambo i present för drygt ett år sedan, en dyr väska från Tiger of Sweden, den svarta är en väska från vad jag tror 60-talet nån gång. Som ni ser är de lika trasiga och då har jag ännu inte nämnt att jag redan varit och bytt remmen till Tiger-väskan då sömmen sprack nästan med en gång. Så den från 60-talet har slitits lika mycket som den från 2013. Dessutom kan man se att i den från 60-talet sitter en stabil stålfjädervajer, i den från Tiger sitter ett platsrör. Väskan från Tiger är använd som normal arbetsväska, dvs transportera en dator, papper etc till och från jobb och kund. En användning jag i alla fall trodde en datorväska skulle vara optimerad för. Man kan prata hur mycket man vill om cirkulär ekonomi, återvinning av material etc. etc, men den största miljöaspekten är faktiskt många gånger är kvaliteten på de saker vi köper.

För ett 10-tal år sedan inbillade i alla fall jag mig att kvalitet kostar pengar, lägger man lite extra pengar så håller saken längre och man tjänar pengar i slutändan. Med andra ord en dyr skjorta håller längre, men det stämmer inte heller idag. Köpte en skjorta av ovan nämnda bolag och knapparna ramlade av efter en månad. Nu ska jag inte hänga ut dem för de är förmodligen inte bättre eller sämre än någon annan. Skosulor sliter jag numera ut på ett år, strumpor håller knappt att gå med nuförtiden. T-shirts får tunnare och tunnare tyg. Elektronik, inredningsartiklar etc etc får mer och mer karaktären av engångsprylar och du måste snart ha en årsbudget för tv, dator, kamera, telefon och köksstolar. När man var liten höll jeans för dagligt hasande i grus, nu slits dem sönder av min stoppade kontorsstol. Min Carlton resväska från 90-talet höll 15 år, sen den säckade ihop får jag köpa ny resväska varje år. Hjulen håller inte längre att rulla på, tydligen ska en resväska numera bara tåla att ligga still och då helst utan någonting i.

Det enda jag kan komma på där kvaliteten och hållbarheten faktiskt blivit bättre är LED-belysning, men det är helt drivet av lagstiftning. Kavajer har samma kvalitet och håller fortfarande länge, men nåt annat kommer jag inte på.

Mitt förslag är att vi alla konsumenter tvingar fram en bättre kvalitet. Självklart ska vi handla ekologiskt och se till att material får plats i en cirkulär ekonomi, men i alla fall jag tror att den viktigaste aspekten är kvalitet. Så om vi alla lämnar tillbaka alla trasiga saker inom garantitiden kommer företagen att bli tvungna att justera kvaliteten och naturligtvis då även priset. Den dåliga kvaliteten kan levereras eftersom du som kund accepterar det och inte nyttjar dina rättigheter som faktiskt finns i svensk konsumentköplag.

Vi behöver en ekonomi där hjulen snurrar lite saktare, företag levererar kvalitet som de får betalt för, vi konsumenter får produkter som håller, de som arbetar med att producera får vettiga arbetsförhållanden och en yrkesstolthet. För inte blir jag lyckligare av att jag får gå och köpa 50 par strumpor som går sönder direkt istället för 10 som håller. Jag betalar gärna för strumpor i bra kvalitet och får då mer tid för barn och familj, istället för att springa på stan och ersätta strumpor och allt annat skräp som gått sönder.

/Daniel Eriksson

ISO 14001: miljöträff den 23 oktober

Nästa år kommer en ny version av miljöstandarden ISO 14001. Idag finns det en draft tillgänglig på SIS webbportal, och om några månader kommer det en ny.

Vilka ändringar blir det i standarden? Hur kan företag och organisationer enkelt anpassa sig till de nya kraven i ISO 14001?

Dessa och andra viktiga frågor diskuterade medlemmar i TEM:s Miljönätverk på miljöträffen på Nordic Waterproofing i Höganäs den 23 oktober.

Dagens värd Stefan Svensson inledde träffen med en väldigt intressant presentation av de innovativa produkter som Nordic Waterproofing jobbar med. Bland annat berättade han om takmaterial som renar luften  genom att bryta ned NOx mycket snabbare. Enligt Stefan är de tre värdeorden – glädje, ansvar och engagemang – väldigt viktiga för alla medarbetare på Nordic Waterproofing.

Patric Wichmann, revisor från SP med 8-årserfarenhet från revisionsarbetet, gav en inblick i hur SP tänker kring förändringarna i ISO 14001, hur uppdateringsprocessen för standarden ser ut och om företag och organisationer kan komma med förslag och synpunkter på de nya frågeställningarna i ISO 14001.

Efter en god fika berättade TEM:s Marie Pettersson mer konkret om vilka förändringar som kommer att ske enligt den senaste draften av ISO 14001. Enligt Marie blir det mer fokus på ledningens engagemang, intern kommunikation och inte minst intressentdialog.

Träffen avslutades med en visning av Nordic Waterproofings produktion – en spännande verksamhet med avancerad utrustning och hög grad av automatisering.

______________________________________________________________________________

I början av 2015 ska en ny draft av ISO 14001 lanseras. Då kommer TEM att anordna ett frukostmöte för att diskutera den nya versionen. Mer information om frukostmötet kommer inom kort. Håll utkik efter våra evenemang!

______________________________________________________________________________

Om din organisation vill gå med i TEM:s nätverk eller om du vill veta mer om våra aktiviteter, läs mer här eller kontakta oss.

______________________________________________________________________________

B2B intervjuar Daniel Eriksson

B2B, en bilaga av Dagens Industri, intervjuade TEM:s Daniel Eriksson om CSR, hållbarhetsfrågor i svenska näringslivet och vägen till en bättre värld. Läs hela intervjun här.

Intervjun med Daniel publiceras i B2B nummer 1 för mars 2014.

/Anna Yelistratova

Due Diligence som nygammal trend

Due Diligence har ingen riktigt bra översättning på svenska men skälig aktsamhet, försiktighetsbesiktning eller företagsbesiktning brukar användas när man på svenska pratar om Due Diligence. Begreppet Due Diligence förknippas oftast med den juridiska besiktning en köpare, och ibland säljaren, genomför vid företagsförvärv. Undersökningen görs ur ett riskperspektiv för att kunna bestämma ett rimligt pris som tar hänsyn till eventuella risker som kan komma att minska företagets värde framöver. Due Diligence anses vara en relativt ny trend inom arbete med miljö och CSR för att skapa värde och minimera risker vid företags anskaffning av något, men är konceptet Due Diligence verkligen något nytt?

Faktum är att Due Diligence går många år tillbaka. Redan för några tusen år sedan funderade de romerska juristerna kring hur de som ingick köpeavtal kunde ges en juridisk säkerhet. Grundtanken var att man med tydliga regler kan ingå avtal och ju fler som ingår avtal desto bättre för ekonomin. De största funderingarna låg i vem som bar ansvaret om något blev fel på det man hade köpt eller hur man kunde säkerställa att prestationerna var någorlunda rimliga för bägge parter. Ett användbart förfarande på denna tid var att inkorporera lokala seder som ett alternativt regelverk när lagen inte riktigt räckte till. Ett än mer användbart sätt att säkra att man köpte en bra sak var att undersöka denna sak innan man tog emot den och därmed blev ägare till saken (de kallade detta diligentia). Detta förfarande kan man idag se som en slags light Due Diligence.

Om saken man undersökte och vidare köpte var relativt liten och okomplicerad fungerade detta utmärkt men var hände om man till exempel köpte 20 stycken tävlingshästar och köparen senare påstod att hästarna var av dålig kvalitet med dolda fel och därför ville betala mindre eller kanske inte alls. Man behövde då en domare som beslutade i fallet. För att domaren skulle kunna ta ett beslut ställde han sig frågan ”vad skulle en förnuftig människa göra under liknande omständigheter?” Detta blev till konceptet Due Diligence. Vad skulle hända om tävlingshästarna blev sjuka och dog strax efter att de togs emot av köparen? Borde köparen ha vetat om detta? Visste säljaren om sjukdomen men sa inget? Gjorde köparen vad en förnuftig människa skulle ha gjort? Vad stod i kontraktet? Det var alltså domaren som beslutade om köparen, eller säljaren, agerade med skälig aktsamhet och baserat på detta beslutade han vem som bar ansvaret för felaktigheterna i köpeobjektet.

Efter romerska rikets fall började man först i England och senare i USA använda begreppet Due Diligence inom common law, och de senaste åren har även EU börjat använda detta gamla koncept på nytt. Vi hör nu ofta talas om Due Diligence som en ny trend men i grund och botten är detta alltså ett av de grundläggande begreppen inom avtalsrätt för att bestämma om vem som bär ansvaret om något blir fel.

Inom timmerlagstiftning både i USA, Australien och EU finns nu Due Diligence som krav och man har även börjat implementera likadana regler inom handel med vissa mineraler i USA, och EU planerar att göra samma sak. Krav på due diligence finns i många kommande branschspecifika standard för inköp av råvaror som aluminum, olja, palm olja etc. Konceptet finns inte minst i den svenska köplagen, dock inte bokstavligen som Due Diligence, där undersökningsplikt i enlighet med god affärssed gäller.

Det lönar sig att agera med skälig aktsamhet inom näringslivet. Det är inte bara pengar som står på spel utan även organisationernas prestige. Att ha koll på sin värdekedja eller undersöka risker är i vissa fall ett juridiskt måste, iallafall när det handlar om Due Diligence, medan det i vissa fall snarare är ett måste ur imageperspektiv för företaget, även om CSR fortfarande på det stora hela är ett frivilligt initiativ.

En Due Diligence, eller företagsbesiktning, inom miljö och hållbarhet kan ge ett företag bättre förutsättningar för att uppfylla sina intressenters önskemål och krav eller leda till att man upptäcker både risker och möjligheter! Vid en besiktningsprocess analyseras, utvärderas och förslag på åtgärder ges inom ett flertal områden, bland annat företagets miljöarbete, arbete med leverantörer, myndighetsbeslut och säkerställandet av arbetsmiljölagar.

Vill ni veta mer om Due Diligence och besiktningsprocesser får ni gärna höra av er till oss

//Francisco Ballas

Att leva som man lär…

…är inte alltid det lättaste. Minns en händelse i en vanlig ICA-affär efter jag hållit en tredagars miljöutbildning. En av kursdeltagarna kom springande och visade stolt upp sin kundvagn och beskrev hur inspirerad hon var, vilka ekologiska varor hon hade köpt,vilka varor hon köpt som var fair trade, vilka kemikalier hon undvikit osv. Själv gömde jag min kundkorg bakom ryggen. Den var inte så ekologisk och fair trade just då, vilket naturligtvis var lite genant. Nu har jag alltid i bakhuvudet att man kan stöta på en gammal kursdeltagare när man handlar vilket höjt mitt handlanda till nya ekologiska höjder.

Annars så gör jag mycket rätt, bor i ett lågenergihus i Västra Hamnen med ett mycket litet CO2-avtryck från el och uppvärmning. Mitt avfall sorteras enligt konstens alla regler och mitt organiska avfall går i en avfallskvarn till biogasproduktion. Jag har en bil, dock en miljöbil, men framförallt använder jag den väldigt lite. Till vardags blir det cykel eller buss. I arbetet åker vi så långt det går kollektivt, om inte har alla tillgång till miljöbilar vid behov. Alla kemikalier och rengöringsprodukter jag har är miljömärkta. Maten är ofta ekologisk. I alla fall sånt som kaffe, bananer, äpplen, mjölk, popcorn, vin, smör, juice etc som går att hitta enkelt. Om jag hittar och det är tillräckligt snyggt köper jag helst ekologiska kläder. Även på arbetet har vi ekologiska matvaror, köper vattenkraftverksel och alla kemikalier och kontorsvaror är så långt det går miljömärkta. Jag är medlem i ett par organisationer som jobbar med miljö- och rättvisefrågor och vi har ett fadderbarn i Swaziland.

Men ändå räcker inte det här. Till och med min fyraårige son har ett ekologiskt fotavtryck som vida överstiger vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv, för att inte tala om mig själv. Mitt ekologiska avtryck är fortfarande gigantiskt trots mina ansträngningar. Jag flyger alldeles för mycket, min konsumtion av elektronik och annat onödigt är alldeles för stor. Mina kläder slängs när de är trasiga och lagas inte. Jag följer modet (försöker i alla fall) både på inredning och kläder vilket genererar avfall. Jag älskar kött och äter det alldeles för ofta.

Som enskild kan man göra mycket, men det räcker inte, stora samhällsreformer måste till. Det klimatsmarta och miljövänliga måste vara normen. Allt annat måste kosta mer.  Att felsöka (inte laga) en DVD spelare kostar 3 gånger så mycket som att köpa en ny. Det hjälper verkligen inte mig att fatta rätt beslut i vardagen.

/Daniel Eriksson

Tema Latinamerika och Östeuropa

Värderingar är alltid med oss, brukade en professor i ekologisk ekonomi, Peter Söderbaum, säga till oss elever när vi diskuterade varför vi agerar på ett sätt som inte alltid maximerar vinsten eller som skadar mer än var det gör nytta. När vi pratar om CSR och miljö tolkar vi alltså informationen baserat på våra egna värderingar och erfarenheter, och visst spelar även kulturella och språkliga skillnader en stor roll när man diskuterar dessa frågor.

Min kollega Anna Yelistratova kommer från Minsk, Vitryssland och jag, Francisco Ballas, kommer från Santiago, Chile. Under våren kommer vi att publicera en del blogginlägg under temat Latinamerika och Östeuropa. Eftersom vi båda fortfarande har mycket kontakt med våra länder är det både roligt och spännande för oss att berätta för er om vad som händer i dessa regioner, hur vi ser på det och om det finns stora skillnader från ett svenskt/nordiskt perspektiv. Framförallt kommer vi att inrikta oss på miljö, lagstiftning och CSR som är de områden som engagerar oss mest.

Vi kommer givetvis också att skriva om andra grejer och mycket av detta kommer att handla om det som händer med TEM men om ni undrar någonting om Latinamerika eller Östeuropa kom gärna med kommentarer eller frågor till oss.

/Francisco Ballas
/Anna Yelistratova

TEM samarbetar med Miljöaktuellt kring utbildningar

Nu samarbetar TEM med Miljöaktuellt, Sveriges största miljötidning som bevakar allt inom miljö och hållbar affärsutveckling. TEMs Marie Pettersson och Anna Yelistratova kör igång 29-30 januari 2014 med kursen CSR – ansvarstagande i praktiken i Malmö.

Intresset för CSR ökar hos företag, och det blir uppenbart att kunskaper inom CSR ska finnas på olika nivåer och olika avdelningar. Vi har skräddarsytt utbildningen till personer som behöver en grundläggande CSR utbildning som avstamp inför framtida arbete och som idag jobbar i företagsledningen, inköp eller har andra uppdrag som involverar praktiskt arbete med CSR-frågor både inom privata och offentliga organisationer.

CSR – ansvarstagande i praktiken är en baskurs som ger grundläggande kunskaper inom CSR, ifrån internationella ramverk och normer till företagsanpassade CSR projekt och handlingsplaner. Några andra stolpar som vi tar upp inom kursen:

• drivkrafter
• inflytandesfär
• intressentanalys
• intressentdialog
• väsentlighetsanalys
• CSR-strategi
• uppförandekod och dess implementering
• CSR i leverantörskedjan
• hållbarhetskommunikation, intern och extern
• hållbarhetsredovisning

Och självklart innehåller utbildningen många intressanta diskussioner och workshops!

Mer info kring kursens program och kontaktuppgifter finns här. Anmäl dig här.

Hållbarhet – ett centralt ämne under Almedalsveckan

Redan efter vi har landat i Visby och fått tag i Almedalsguiden, som innehåller drygt 2300 evenemang, insåg vi att hållbarhet/CSR är ett viktigt ämne i Almedalen .  CSRtips.se är helt rätt i tiden och det finns ett stort intresse.

Vårt stora dilemma under veckan var att hinna med alla intressanta hållbarhetsevenemang.  Almedalen bjöd på både seminarier, paneldiskussioner och workshop där jämställdhets- och mångfaldsfrågor, miljöfrågor, korruptionsfrågor m.fl. varvades med ett tydligt budskap om att hållbarhet/CSR behöver bli en central del av företagens affärer och bidra till att skapa lönsamhet.

Några av de evenemang vi besökte var:

”Är mångfalden affärskritisk”, Resumé tillsammans med Swedbank och E.ON.

”Hur kan en bransch kommunicera hållbarhet på ett trovärdigt sätt?” Resumé tillsammans med Vattenfall

”Om ansvarsfullhet i alla investeringar”, Nordea

”Hållbart företagande – en förutsättning för framgång? ”, Almi

”Jämställdhetskrisen i chefsledet”, Ledarna

”Godhet lönar sig – hur byggs sociala företag som tjänar pengar på att förbättra världen?” Veckans Affärer med Postkodlotteriet”

Den stora nyttan med att medverka under denna vecka var att vi både fick lyssna på cases och forskning, kunde diskutera med representanter från näringslivet, ideell sektor, politiken och media.  Samtidigt fick vi också möjlighet att sprida kunskap om CSRtips.se och konferensen CSR North 2013.

Under hösten kommer CSRtips.se att lägga fokus på spridning av metoden. Är du intresserad av mer information kontakta gärna Jessica på jessica.andersson@foretagarna.se

På återseende

/Iris Rehnström, TEM

/Jessica Andersson, projektledare CSRtips.se