Etikettarkiv: miljöbilar

Färre flög och fler köpte miljöbil 2009

En viss pessimism kanske har infunnit sig efter COP 15. Men misströsta inte! Allt var inte mörker miljömässigt 2009. Två positiva nyheter är t.ex. att flygtrafiken kraftigt minskade 2009. Luftfartsverket noterade en 10-procentig minskning av antalet utrikespassagerare. Antalet inrikespassagerare minskade med hela 11 procent. Nu är väl mycket av det här knutet den sviktande ekonomin, men i alla fall.

En annan positiv miljönyhet är att andelen miljöbilar slog nytt rekord och uppgick till hela 38 procent av andelen sålda bilar.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Ny miljöbilssajt av Expressen

Ytterligare ett tecken i tiden. Expressen startar en sajt helt ägnad åt miljöbilar. Det är definitivt inte den första miljöbilshemsidan, men kanske den som kan nå ut till de breda massorna.

Expressen miljöbil

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Rapport från Naturvårdsverket om nya bilars miljöpåverkan

Naturvårdsverket har släppt en intressant rapport med titeln Index över nya bilars klimatpåverkan 2008.

Några punkter från sammanfattningen:

  • Sverige har – trots en positiv utveckling – fortfarande den mest bränsleslukande personbilsparken i EU och koldioxidutsläppen för nya bensin- och dieselbilar ligger fortfarande bland de allra högsta.
  • Nya bensinbilar 2008 förbrukade i genomsnitt 7,5 liter per 100 km1, medan dieselbilarna förbrukade 6,3 liter, etanolbilarna motsvarande 8,0 liter bensin och gasbilarna motsvarande 8,5 liter bensin.
  • De genomsnittliga koldioxidutsläppen från alla nya bensin- och dieselbilar uppgick till 173 gram koldioxid per kilometer2, en minskning från 181 g/km föregående år.
  • Om man tar hänsyn till etanol- och gasbilarnas genomsnittliga klimatnytta – som uppskattas innebära 56 respektive 44 procents reduktion av klimatpåverkan3 – minskar utsläppen från nya bilar till i genomsnitt 150 g/km.
  • Om hänsyn även tas till låginblandning av etanol i bensin och RME i viss diesel minskar utsläppen från nya bilar till i genomsnitt 146 g/km.
  • Den potentiella klimatnyttan för en etanolbil är en utsläppsreduktion på cirka 65 procent. För en gasbil är den potentiella utsläppsreduktionen cirka 85 procent.

Läs mer:

Index över nya bilars klimatpåverkan 2008.

/Daniel Eriksson

Regeringen öppnar för gasen

gas-nsr1Den stora uppgörelsen inom regeringsalliansen kan inte ha undgått många. Något som däremot få är medvetna om är att den inte bara handlade om kärnkraft. Stora delar handlar också om förnyelsebara bränslen. Men man öppnar också för en utbyggnad av naturgasen som ett sätt att introducera biogasen. Ett i min mening helt riktigt beslut.

Idag klarar inte biogasen att ensamt att bära de investeringar som krävs för att bygga ut infrastrukturen i en större skala. Kan man låta naturgasen bekostar utbyggnad av infrastrukturen är det en fördel även för biogasen. Samma ledningar kan användas för att transportera båda gaserna eftersom de (efter uppgradering av biogasen) kemiskt sett är lika. Målsättningen måste sedan vara att ersätta naturgasen med biogas. Idag sker det med biogas från rötning av avfall m.m. och så småningom kan det även komma från förgasning av trärester.

I överenskommelsen finns det även ett antal mål uppsatta och jag kan bara hålla med Anders Mathiasson om att ambitionen för förnyelsebara drivmedel är alldeles för låg. Att vi bara skall nå 10% år 2020 är fegt. Låginblandningen av etanol i bensinen och RME i dieseln står redan idag för nästan hälften av detta. Alla ekonomiska incitament talar för att man skall köra gasbil, vilket antagligen fler kommer att utnyttja när antalet tankstationer ökar. Etanolbilarna står idag för en tredjedel av nybilsförsäljningen (även om de flesta idag inte kör på E85). Enligt ett seminarium om framtidens transporter som jag besökte nyligen så kommer elbilar och laddhybrider att lanserar i större skala 2011-2012. Allt detta talar för att vi med råge kommer att uppnå 10%-målet långt innan 2020. Faran med ett för lågt satt mål är att vi uppnår mindre än vad vi annars skulle kunna göra. Målet borde höjas rejält!

Markus Paulsson

Bra och balanserat om drivmedel

I kvällens Dokument Inifrån handlade det om ”Miljöbilsfeber”. Ett bra och balanserat program om våra fordon, hur de drivs och hur de kommer att drivas. Välinvesterade 56 minuter för alla med ett intresse kring miljö, fordon och drivmedel.

e85

Läs mer:

/Daniel Eriksson

i-MiEV elbilen som börjar bli en riktig bil

elbilLåt oss starta 2009 med en positiv miljönyhet. Mitsubishi i-MiEV som lanseras under 2009 är en el-bil som börjar likna en vanlig bil. El-bilen är utveclklad från en tidigare bensinmodell. Bilen kan gå 16 mil på en laddning vilket innebär att den normala pendlaren klarar sig utmärkt. Tophastigheten är dessutom hela 150 km i timmen. Accelerationen ska dessutom vara bättre än bensinvarianten av samma bil.

Naturligtvis är inte bilen en fullgod ersättare för alla i alla situationer, men kan vara ett utmärkt alternativ i många städer till exempel. Bilen tar 6-7 timmar att ladda, men med ett speciellt laddverktyg kan man ladda upp den till 80 % på cirka 20 minuter. Sen gäller det naturligtvis att bygga ut infrastrukturen med laddstationer för elbilar för jag har i alla fall inget eluttag, varken utanför min lägenhet i centrala Malmö eller utanför kontoret i Lund.

Se gärna klippet från Youtube nedan där en amerikansk motorjournalist provkör bilen i New York.

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Vi måste våga satsa på förnyelse

Fredrik Reinfeldt sade i söndagens Agenda, SVT, att ”Det måste byggas bilar som folk har råd och lust att köpa.” (22 minuter in i sändningen) vidare att bilindustrin måste sats på – ”nya modeller för framtiden, mer miljöriktiga, mer bensinsnåla … Det måste till en förändring i produktion”

När Ny Teknik tolkar utvecklingsbehovet som en uppmaning till Maud Olofsson föreslår de stora statliga satsningar på att:
1. Kommersialisera tekniken bättre
2. Utveckla drivlinan
3. Utveckla förbränningsmotorn
4. Bygga en testbana
5. Förbättra batteritekniken
6. Skapa lättare bilar

Det är noterbart att statsministern nu är så tydlig med att det är viktigt att satsa på miljöriktiga bilar som folk har råd och lust att köpa. Men insikten kommer ganska sent.

Obama har betonat förnyelse (renewal), som ett nyckelord i sin valkampanj. Mina tankar går tillbaka till Martin Luther Kings ”I have a Dream”. Vad är den svenska framtidsdrömmen? Kanske det gröna kunskapssamhället?

När man tänker friare och bredare kan man fråga sig om det verkligen måste finnas svenska företag som bygger personbilar. Finns det inte viktigare och mer speciella framtidsprodukter som bilföretagens duktiga ingenjörer och produktionspersonal skulle kunna utveckla och tillverka?
Ny Tekniks förslag verkar sitta ännu mer fast i de gamla tankestrukturerna. Det är inget nytt med förslaget att satsa på de områdena. Det tycks snarare som om Ny Teknik anser att det är vikigt att staten satsar pengar på ett sådant sätt att bilindustrins personal kan fortsätta arbeta med det de redan gör.

Jag saknar en dialog om hur vi kan aktivera fler i verkliga satsningar på att ta fram nya lösningar med större framtidsvärde. Vid forskarkonferenser om hållbar innovation är det många som betonar att det finns god tillgång på bättre tekniska lösningar och framtidsinriktad kunskap. Vid systemtänkarkonferenser hör man ofta att många svenskar är duktiga på systemtänkande för en hållbar utveckling. Nyckelfrågan ligger i hur vi kan aktivera mer av den kunskap som finns i en affärsdriven hållbarhetsutveckling. Det är viktigt att satsa på verkligt brobyggande mellan forskning, företag och samhälle – och inte bara prata om att det är viktigt att utveckla sådant samarbete.

För att kunna ta nytta av krisen som en förändringsnyckel måste vi satsa på att öka den affärsmässiga utdelningen av den teknik och kunskap som finns. Men vi bör undvika att lägga resurser på fördjupningar inom de separata delarna av de strukturer som finns. Sverige borde göra verkliga satsningar på gränsöverskridande samarbeten och innovation. Det är viktigt att ordna ett bättre handlingsutrymme för dem som vill och kan satsa på förnyelse.

Vilka av dem som idag arbetar inom Sveriges bilrelaterade företag skulle kunna göra viktigare insatser genom att utveckla och tillverka lösningar som öppnar upp för en mer grön teknikutveckling?

Mer information:

/Reine Karlsson

Världsmiljödagen 2008: Klappa om en politiker idag

Världsmiljödagen låter stort men är väl en av de där dagarna likt kanelbullens dag som inte väcker några djupare känslor hos det stora flertalet. Vi svenskar håller just på att lära oss fira nationaldagen den 6 juni, hade vi varit danskar hade vi kunnat slå två flugor i en smäll, de har sin nationaldag idag.

Det ger dock ett tillfälle till reflektion, var står miljöfrågan idag egentligen? Vad har hänt på 10 år? Hur ser vi på vår värld om 10 år till? Vart vill vi och hur tar vi oss dit? Visst kan man beskriva förändring med en mängd siffror och det brukar tilltala mig, ingenjör i grunden som jag är. Den viktigaste förändringen tror jag dock ligger i folks medvetanden och de beteenden de tillämpar. Se bara på vad som är ”normalt” idag jämfört med för 10 år sedan. Sopsortering har blivit normalt, den som sköljde mjölkpaket för 10 år sen var extremt nördig, så inte idag. Allt fler funderar lite extra vid val av bil, de snåla och miljöanpassade bilarnas andel växer snabbt. Av nybilsförsäljningen är nu dubbelt så många bilar som för bara ett år sedan utsläpp under 140 g/km. Vem visste ens att det var ett relevant mätetal för 10 år sedan? (Hörde dock på radion igår intervjuer med ett flertal bilister som tog sin sopsortering som ursäkt för att de sen förtjänade att få köra en törstig SUV men Rom byggdes inte på en dag….) Efterfrågan på miljömärkt mat, insikten att flaskvatten är onödigt och en röd biff kraftigt klimatpåverkande ökar hela tiden vilket är glädjande. Dock räcker det inte. Vi har för slösiga vanor. Våra ekologiska fotavtryck är för stora. Vi kör allt mer, förbrukar allt mer energi, genererar allt mer avfall och är alldeles för många.

Läget är kritiskt men förutsättningarna bättre än någonsin, jag ser med tillförsikt på framtiden. Vi på TEM och alla ni andra som brinner för att bidra till en hållbar utveckling har en viktig roll och möjlighet att bidra nu när vår fråga är i fokus. Även om alla måste bidra ser jag att politikerna har en avgörande roll i att sätta  framtidens spelreglerna och definiera vilka förutsättningar vi vill ha i framtiden. Det är dock ett otacksamt jobb att ta dessa obekväma beslut och de behöver all uppmuntran de kan få. En av mina viktigaste förebilder är Anders Wijkman som oförtrutet kämpar på med klimatfrågorna inom EU och globala förhandlingar. Jag beundrar även alla de fritidspolitiker och tjäsnemän som kämpar för hållbar utveckling i vardagens politik lokalt och regionalt, många gånger i motvind. Vi får de politiker och vi förtjänar, passa på att visa din uppskattning för någon du vill uppmuntra vid tillfälle och vilket tillfälle kan var bättre än idag?

/Annika Balgård

Rekord för miljöbilar i maj

I maj blev det ”all-time-high” för miljöbilar i Sverige enligt Bil Sweden.

Registreringarna av miljöbilar ökade under maj med 72% och uppgick till 8 378, det högsta antalet någonsin för en enskild månad. Miljöbilsandelen i maj var 31,9 %. Det kan jämföras med en andel på 16,3 % maj förra året. Hittills i år ligger miljöbilsandelen på 30,0 % jämfört med 14,4 % samma period förra året. /Bil Sweden

Hela 60 % av bilarna hade kan gå på minst ett annat drivmedel än bensin, till exempel diesel, E85 eller gas. Ska bli intressant att se hur det här kommer att inverka på drivmedelsförsäljningen framöver. Det största problemet är väl egentligen inte de nya bilarna, utan resten av bilparken.

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Rensning bland statens miljöbilar

Dagens definition av miljöbilar, som Vägverket gör till bland annat statens upphandlingar, kommer enligt uppgift att ändras, vilket är välkommet. Tyvärr är det inte på grund av miljöskäl som vissa bilar sållas bort från miljöbilsdefinitionen, utan på grund av säkerhetskrav. Hela 6 av 10 av dagens miljöbilar kan komma att sållas bort. Naturligtvis ska säkerhet vara en viktig faktor i val av bil, men man riskerar att cementera en bränsleslukande bilpark med stora, dyra och säkra bilar. Det är egentligen bara upphandlingen av bilar till statliga myndigheter som omfattas, men andra aktörer brukar följa denna definition och definitionen riskerar enligt bedömare att även gälla privatbilister inom några år.

–Alla tittar på vilka krav stat, kommun och landsting ställer. Även stora börsbolag som ska ­utforma sina miljöbilsriktlinjer. ­Statens krav brukar bli en likriktare, säger Bil Swedens vd Bertil Moldén. /E24

Många små, och enligt nya definitionen osäkra bilar, kan ha en viktig funktion i framförallt stadskörning och bör även i fortsättningen få kallas miljöbilar. I praktiken är det redan idag ändå krav på säkerhet när kommuner och landsting köper in miljöbilar, oavsett miljöbilsdefinitionen. Krav på säkerhet bör vara lika för alla bilar, det ska naturligtvis inte vara högre krav på de som ska definieras som miljöbilar. Var det förresten inte säkerhet som HSB Skånes förra VD argumenterade för när han försvarade sitt inköp av en 12-cylindrig BMW?

En rapport från vägverket visar att bränsleförbrukningen för nysålda bilar är den lägsta någonsin, men samtidigt ökar utsläppen av koldioxid. Vi kör snålare bilar, men kompenserar med att köra mer.

Bränsleförbrukningen i de nya bensin- och dieseldrivna bilar vi köper i Sverige minskade dramatiskt under 2007 jämfört med föregående år. Från i genomsnitt 7,8 liter/100, km till 7,3 liter/100 km. Koldioxidutsläppen minskade från 189 till 181gram/km. Det visar ny statistik som Vägverket nu lämnat till EU. Samtidigt noterades rekordsiffror över försäljningen av miljöbilar och andelen biodrivmedel inom vägtransportsektorn blev betydligt högre än föregående år. Trots detta ökade utsläppen av koldioxid från vägtrafiken med 2 procent under 2007; Sverige är därmed fortfarande långt ifrån de trafikpolitiska målen om oförändrade utsläpp mellan 1990 och 2010. /Vägverket

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Vad ska vi oroa oss mest för, bensinpriset eller klimatet?

Enligt bla DN och SvD oroar sig svenska folketRoland Eneqvist mest för bensinpriset, i alla fall inom ekonomiska spörsmål. Hela 40 % av de intervjuade är oroade för bensinpriset och det kan jämföras med exempelvis stigande matpriser som endast 25 % är oroade av. Nu är det ju faktiskt så att klimatfrågan i högsta grad även är en ekonomisk fråga värd att oroa sig för, men den finns naturligtvis inte med på listan som val. Eller är det så att svenskarnas oro för bensinpriset är ett resultat av klimatdebatten?

Enligt bedömare kommer det att registreras cirka 100 000 nya miljöfordon under 2008 och det är kanske här som bilisternas oro för bensinpriset manifesteras. Miljöbilssuccen kanske inte är ett resultat av ökat miljömedvetande, utan kanske bara ett resultat av vår rädsla för ökade priser på olja i kombination med bla trängselskatter i Stockholm. Spelar det någon roll egentligen? Jag tycker inte det. Alla människor har olika motiv och drivkrafter och så länge dessa leder till resultatet minskad klimatpåverkan spelar väl inte det någon roll? Nästan alla incitament som leder till minskad klimatpåverkan är bra. För klimatfrågan är verkligen en ekonomisk fråga värd att oroa sig för och ekonomiska incitament har ju historiskt sett visat sig fungera bra. Enligt Susanna Baltscheffskys utmärkta blogg på SvD är dessutom miljöbilsboomen inte så kraftfull som den kan verka eftersom miljöbilstrenden naturligtvis endast gäller nyförsäljning.

2007 stod dessa ”miljöbilar” för 2,4 procent av den totala personbilsparken. Bensinbilarna stod för 89,3 procent och dieselbilarna för 8,3 procent. Sammanlagt drivs 97,6 procent av den svenska bilparken med bensin och diesel. En liter bensin ger 2,4 kilo koldioxid när den kommer ut ur avgasröret. Totalt sett fanns 4 258 463 personbilar 2007. /Susanna Baltscheffsky, SvD

Så det kan helt enkelt vara så att vi oroar oss alldeles för lite över bensinpriset för att det ska ge någon verklig effekt på vår klimatpåverkan.

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Öka marginalkostnaden för bilkörning

Håller för närvarande på att läsa den brittiska författaren och ekonomen Tim Harford´s bok The Undercover Economist. I boken behandlas olika ekonomiska fenomen så att vi icke-ekonomer kan förstå dem. En av de poänger han har är att marginalkostnaden för att köra 1 mil till med bilen är alldeles för låg trots alla våra olika skatter och avgifter. Dyra bilinköp, skatter på bilinköp, vägskatter och dyra trafikförsäkringar kan till och med öka motivationen att köra mer, snarare än mindre. Han jämför det lite oväntat med studentfester.

Höga fasta kostnader – hög konsumtion

På vissa studentfester, i England i alla fall, kan man betala ett fast högt pris i entré och då är all dricka i baren inkluderad. Man får en stämpel på handen som man visar upp i baren och oavsett hur mycket, eller lite, man dricker är kostnaden densamma. Om man vill så kan man istället betala ett lågt fast pris, men då får man bara dricka alkoholfritt eller betala direkt i baren för varje drink med alkohol i. Resonemanget går ut på att de som köpt ”all-inclusive” inte har någon marginalkostnad för att ta en drink till, vilket gör att man dricker mycket mer. Man till och med ”tjänar” på att dricka så mycket som möjligt. De som valt att köpa en alkoholfri biljett får, förutom apelsinjuicen, dessutom stå ut med fulla, bråkiga och högljudda gäster på festen.

Läs mer