Tag Archives: Miljöledaren

Veckans begrepp: Teknikupphandling

En teknikupphandling är en anbudsprocess som ska skynda på och stimulera utveckling av ny teknik. Den syftar till att få fram nya produkter, system eller processer som bättre tillgodoser köparnas krav än de som redan finns på marknaden.

För att ställa om marknaden mot ny energieffektiv teknik kan man använda teknikupphandling som ett styrinstrument. Teknikupphandlingar kan bidra till  spridning av ny teknik på olika sätt: tidigarelägga introduktionen, tidigare användning, påskyndad acceptans samt bidra till en högre marknadsmättnadsgrad.

Både beställare och tillverkare kan bli vinnare i en teknikupphandling. Grupper av beställare kan samlas och därigenom bli starkare aktörer. De får genom sin samlade köpvolym en större påverkansmöjlighet på tillverkarna. Tillverkarna får möjligheten att nå nya marknader och få uppmärksamhet för sina produkter.

En teknikupphandling följer vanligen följande förfarande:

  1. En förstudie görs för att undersöka marknaden och se vilken förbättringspotential som finns.
  2. Beställare som kan vara intresserade av att driva utvecklingen framåt och upphandla ny förbättrad teknik kontaktas.
  3. Beställargruppen formulerar de krav som de vill att produkten eller systemet ska uppfylla. Kraven kan innefatta allt från energieffektivitet, pris och service till miljö, ergonomi och utseende.
  4. Inbjudan till upphandlingen. Tillverkarna får en bestämd tid på sig att komma in med anbud som beskriver i vilken mån de kan uppfylla kraven. De tillverkare som anses uppfylla kraven får ytterligare en tid på sig att utveckla en prototyp. Prototyperna utvärderas och provas därefter i laboratorium eller i fält.
  5. De prototyper som uppfyller kravspecifikationen utses som vinnare av beställargruppen. En eller flera tillverkare kan vinna.
  6. Beställargruppen och tillverkarna sprider information om teknikupphandlingen för att fler beställare ska efterfråga den nya tekniken.

Publicerad i Miljöledaren vecka 35.

Veckans begrepp: Hormonstörande ämnen

Hormonstörande ämnen har varit ett högaktuellt ämne i två årtionden och det pågår intensivt arbete inom området.

Medan forskare pekar på en tydlig ökning i hormonsjukdomarna under de senaste 20-40 åren arbetar myndigheterna hårt med att minska exponeringen till de cirka 800 hormonstörande ämnen som vi känner idag. Svenska regeringen har exempelvis nyligen beviljat Kemikalieinspektionen 100 miljoner kronor extra för att under de följande fyra åren hjälpa industrin att byta ut de farligaste kemikalierna.

Hormonstörande ämnen är ett samlingsgrepp för ämnen som påverkar hormon-systemet och kan ge skadliga effekter. Genom att störa balansen i kroppens hormonella (endokrin) styrning, kan de ge upphov till en rad olika effekter som till exempel cancer, diabetes, leukemi, astma, hjärtkärlsjukdomar, benskörhet och skador på immunsystemet och nervsystemet (med autism som ett exempel på det senast nämnda).

Även reproduktionsfysiologin, inklusive fosterutvecklingen, är i långa stycken hormonstyrd och kan påverkas negativt av hormonstörande ämnen. Vilda djur och andra levande organismer påverkas även de negativt av hormonstörande ämnen. Utsläpp av läkemedel i våra vattendrag har till exempel påverkat hanfiskar som femininiserats och fått försämrade möjligheter att fortplanta sig.

De mest kända hormonstörande ämnena är ftalater, triklosan och bisfenol A. Dessa ämnen är vanligt förekommande i plastprodukter mm. Enbart i matförpackningar används det idag helt lagligt mer än 50 kända hormonstörande ämnen.

EU:s strategi för hormonstörande ämnen, som är 13 år gammal, ses i skrivande stund över. Arbetet skall vara färdigt under början av 2013.
Källa: Kemikalieinspektionen

Publicerad i Miljöledaren vecka 34

Veckans begrepp: Certifierings- och kontrollorgan

I Sverige finns idag ca 80 ackrediterade certifieringsorgan och 2 600 ackrediterade kontroll- och besiktningsorgan. Exempel på certifierings- och kontrollorgan organ inom miljöområdet är DNV, LRQA, SP och Anticimex.

Ett kontrollorgan, eller ett besiktningsorgan, gör kontroller mot exempelvis en teknisk standard eller enligt en professionell bedömning. Detta kan t ex gälla bilprovning eller kontroll av cisterner. Kontrollorganens uppgift är alltså att undersöka om en produkt lever upp till lag- och säkerhetskrav.

Ett certifieringsorgan utfärdar certifieringsintyg, vilket betyder intyg om överensstämning med t ex en standard eller en kravspecifikation. Det kan gälla t ex ett system, men även vara en personcertifiering. Certifieringsorganens uppgift är alltså att undersöka om en produkt, tjänst eller företag lever upp till krav på t ex kvalitet eller miljöprestanda, som då berättigar till ett intyg. Intyget visar på extra kvaliteter, utöver grundläggande lag- och säkerhetskrav.

Hur ofta en certifiering eller en kontroll görs baseras på hur stor risken är för att certifieringen eller kontrollen inte ska godkännas. Certifierings- och kontrollorgan ackrediteras sedan 1990 av Swedac. Ackrediteringen är en formell kompetensprövning av organen och man tittar även på oberoende och opartiskhet. Ett organ är bara ackrediterat att certifiera eller kontrollera inom ett visst område.

Publicerad i Miljöledaren, vecka 33.

Veckans begrepp: Samhällsentreprenörskap/Social entrepreneurship

Samhällsentreprenörskap är ett uttryck som fått luft under vingarna och nu flyger rundor i media. Man pratar om entreprenörer som löser  samhällsproblem.

Definitionen blir tydligare när man jämför med definitionen av en konventionell
entreprenör. Entreprenören identifierar en brist eller något som saknas, och använder innovation och affärsmässighet för att skapa en ekonomisk tjänst som fyller tomrummet eller levererar en vara eller tjänst som utkonkurrerar befintliga marknadsalternativ. Entreprenörens intresse ligger i att generera ekonomisk vinst till sig själv och sina ägare.

Samhällsentreprenörer gör exakt samma sak, men ser däremot ekonomisk
framgång som ett medel för att nå sociala och miljömässiga mål i samhället, snarare än som ett mål i sig. Samhällsentreprenören är alltså ingen filantrop, utan en sann affärsmässig aktör som värderar sin framgång i förmågan att lösa det samhällsproblem som affärsidéen bottnar i så länge som det är ekonomiskt gångbart.

På engelska heter det social entrepreneurship, vilket ibland har felöversatts till
socialt entreprenörskap, då det engelska ordet social egentligen syftar på samhället.

Publicerad i Miljöledaren vecka 25

Kostnadsfritt sommarnummer av Miljöledaren

Snart är det sommar och dags för välförtjänt paus i sommarsolen! Vi vill bidra med lite sommarläsning i form av en kostnadsfri kopia av Miljöledaren:

Länk till Miljoledaren vecka 23

Miljöledaren kommer ut 40 veckor per år och vi sköter omvärldsbevakningen inom hållbarhetsområdet – så att du slipper. Miljöledaren bevakar det du behöver veta som hållbarhetsproffs inom bla lagstiftning, CSR, politik, ledningssystem och lyfter dessutom fram goda exempel från andra organisationer. Alla som skriver i Miljöledaren arbetar som hållbarhetskonsulter på Stiftelsen TEM och har en naturlig insikt i vad som är viktigt för dig som miljöchef, CSR-chef, miljösamordnare eller VD. Vi hjälper dig få tid över till det som är viktigt!

För kostnadsinformation och prenumeration kontakta miljoledaren@tem.se.

/Hanna Savola

Veckans begrepp: Whistle blower / Visslare

Whistle blower, eller visslare som man säger på svenska, är en person som lyfter sin röst för att påtala brister i organisationen.

Begreppet kommer ursprungligen från England där poliser en gång i tiden blåste  i sina visselpipor när de bevittnade ett brott på gatan. Detta var ett sätt att uppmärksamma andra poliser och varna allmänheten om att brottslingar fanns i närheten.

I dag är en whistleblower en sanningssägare som ”blåser i visselpipan” för att få myndigheter och omgivning lägga märke till att någonting inte går rätt till. Visslaren tar oftast en stor risk och i stället för att få medalj tvingas sanningsägarna ofta att betala ett högt pris för sitt mod. Visslaren kan exempelvis riskera att bli åtalad för förtal eller, om kritiken riktas åt egen arbetsgivare, bli avskedad eller omplacerad.

En av de mest kända visslare i Sverige är Peter Rost, som skrev boken “Sjuka pengar” om hur stora läkemedelsföretag engagerar sig i illegal försäljning av läkemedel.

Det är allt vanligare att speciellt stora företag inrättar så kallade whistle-blowersystem. Även lagkraven har ökat och i många länder ställer  antikorruptionslagstiftningen krav på förebyggande och upptäckande processer för att förhindra att organisationer hamnar i korruption och andra oegentligheter.

Syftet med ett whistle-blower-system är att ge medarbetare – och ibland även leverantörer, kunder och andra intressenter – möjlighet att anonymt rapportera in oenigheter till en oberoende part, som hanterar tipsen på ett förutsättningslöst och säkert sätt.

———————————————————————————————-
Vi delar Veckans begrepp från Miljöledaren med er som läser vår blogg: TEMfunderingar. Miljöledaren är TEMs omvärldsbevkaningstjänst för miljö- och hållbarhetsproffs. Med korta och lättlästa artiklar sammanfattar vi veckans viktigaste nyheter inom miljö- och hållbarhetsområdet och skickar dem ut i pdf format via mejl till Dig varje fredag.  Förfrågningar om Miljöledaren skickas till: miljoledaren@tem.se.

Veckans begrepp: Biomimicry/biomimetik

Designer har länge använd naturen som en inspirationskälla i formgivningen av produkter. En relativt ny trend är att även imitera naturens funktioner i designen. Detta kallas biomimetik.

Biomimetik är alltså innovation som inspirerats av naturen. Det var Janine Benyus som först beskrev konceptet biomimetik för en bredare publik och talade om naturens inbyggda intelligens.

Idag har företagen upptäckt potentialen och möjligheterna med biomimetik och det finns många exempel på hur man kan härma naturen för att konstruera smarta tekniska lösningar:

  • Kunskap om geckoödlans fötter har används vid konstruktion av robotar som kan klättra på lodrätta väggar.
  • Genom att efterlikna det ventilationssystem som används i termitstackar kan man bygga stora byggnader utan luftkonditionering.
  • Förståelse för hur fjärilens vingar får plats i puppan utan att skadas kan leda till utvecklingen av nya lättviktstält.
  • Blåmusslor har en förmåga att sätta sig fast ordentligt på båtbottnar. Hemligheten ligger i järnjoner som förstärker limmet. Kunskapen används för att göra bottenfärg till båtar och lim som ersätter kirurgtråd.

För fler exempel besök:
http://www.vett.se/exempel-pa-biomimetik/

————————————————————————
Vi delar Veckans begrepp från Miljöledaren med er som läser vår blogg: TEMfunderingar. Miljöledaren är TEMs omvärldsbevkaningstjänst för miljö- och hållbarhetsproffs. Med korta och lättlästa artiklar sammanfattar vi veckans viktigaste nyheter inom miljö- och hållbarhetsområdet och skickar dem ut i pdf format via mejl till Dig varje fredag.  Förfrågningar om Miljöledaren skickas till: miljoledaren@tem.se.

 

Veckans begrepp: Samverkande konsumtion / Collaborative consumption

Samverkande konsumtion, collaborative consumption (kollaborativ konsumtion), är en modern form av byteshandel som möjliggjorts tack vare  internetbaserade handelsplatser.

Vid samverkande konsumtion sker konsumtionen mellan privatpersoner, genom att man delar, lånar ut eller på annat sätt hjälper varandra. Istället för att konsumera från ett företag sker en konsumtion av resurser som finns tillgängliga hos andra medborgare.

Företag är däremot ofta länken mellan dessa resurser, i form av förmedlingstjänster. Även medlemsföretag i form av bilpooler räknas till denna form av konsumtion, i och med att man som användare bara lånar produkten. Växande marknad finns t ex för uthyrning av sängplatser, uthyrning av privatbilar som tidvis står oanvända i garaget, kontaktförmedling mellan jordägare och odlingsintresserade som sedan delar på skörden. Detta är sedan flera år en växande trend som har utvecklats allt mer och som kan ses som ett av de sätt som på sikt förändrar världen.

—————————————————–
Vi delar Veckans begrepp från Miljöledaren med er som läser vår blogg: TEMfunderingar. Miljöledaren är TEMs omvärldsbevkaningstjänst för miljö- och hållbarhetsproffs. Med korta och lättlästa artiklar sammanfattar vi veckans viktigaste nyheter inom miljö- och hållbarhetsområdet och skickar dem ut i pdf format via mejl till Dig varje fredag.  Förfrågningar om Miljöledaren skickas till: miljoledaren@tem.se.

Veckans begrepp: Miljövarudeklaration

En registrerad miljövarudeklaration, till exempel en EPD® (Environmental Product Declaration) registrerad hos det internationella EPD®-systemet, visar en produkts miljöinformation. Den kan samtidigt bevisa att vissa miljökrav är uppfyllda.

Miljödeklarationer uppfyller samma syfte som livscykelanalyser och miljömärkningar: genom att analysera produkters och tjänsters sammanlagda miljöpåverkan och beskriva och kommunicera produkters miljöegenskaper göra rätt prioriteringar i miljöarbetet, samtidigt som konsumenter och inköpare kan välja varor med låg miljöbelastning. Internationellt sett är man numera mycket noga med att ISO standarderna 14024 (typ I), 14021 (typ II) och TR 14025 (typ  III) skall benämnas miljömärkning, miljöuttalanden respektive miljövarudeklarationer för att undvika marknadsmässiga missförstånd.

Miljövarudeklarationer bygger på livscykelanalys och är utformad i enlighet med ISO 14025. Deklarationen innehåller kvantifierad data kring den miljöpåverkan som uppstått i de olika leden vid framställningen av en produkt eller tjänst. Informationen innefattar till exempel miljöpåverkan vid råvaruframställning, enenergiåtgång, materialkomponenter och eventuella kemikalier, utsläpp av koldioxid och andra gaser, vattenåtgång och generering av avfall.

Det internationella EPD®systemet lanserades 1998. Miljöstyrningsrådet är huvudman för detta system, som är initierat och drivs av näringslivet. En nyligen genomförd översyn av det internationella EPD®systemet tillmötesgår, enligt Miljöstyrningsrådet, många av marknadens önskemål om ett globalt och accepterat kommunikationssystem om produkters miljöpåverkan för olika typer av användningsområden.

Ett av de viktigaste användningsområdena för EPD:er är vid miljöanpassad upphandling. Tanken är att den certifierade miljödeklarationen ska garantera kvalitet och underlätta jämförelse mellan olika produkters miljöpåverkan. Enligt det internationella EPD®-systemet, som är varumärkesskyddat, är miljödeklaration ett växande fenomen. Förra året registrerades 60 nya EPD:er av företag i hela världen. Läs mer om EPD®systemet på den internationella EPD-hemsidan: www.environdec.com

(Källa: Miljöstyrningsrådet)

———————————————————————————————-
Nyhetsbevakning kan vara en tidskrävande sysselsättning. Miljöledaren är TEMs omvärldsbevkaningstjänst för miljö- och hållbarhetsproffs. Med korta och lättlästa artiklar sammanfattar vi veckans viktigaste nyheter inom miljö- och hållbarhetsområdet och skickar dem ut i pdf format via mejl till Dig varje fredag vid lunchen. Vi delar Veckans begreppfrån Miljöledaren med ni som läsar vår blogg: TEMfunderingar. Förfrågningar om Miljöledaren skickas till: miljoledaren@tem.se (prenumeration/provprenumeration).

Veckans begrepp: Re-processing

Re-processing är en term som på svenska kan översättas med upparbetning, men används även i betydelsen helrenovering.

Exempelvis dyr medicinteknisk utrustning eller en utrustning som används en eller ett par gånger och vissa typer av engångsmaterial kan, i vissa fall och i vissa länder, skickas till re-processing där tillverkaren steriliserar, återställer, funktionstestar och i övrigt säkerställer att produkten återigen uppfyller alla krav och är i nyskick. I fall av exempelvis medicinteknik kan sjukhuset då köpa tillbaka produkten till ett lägre pris, men med samma funktionalitet, garantier och säkerhet som en ny produkt.

En reprocessad produkt kostar i genomsnitt hälften av en ny. Naturligtvis minskar detta även resursåtgången och innebär en stor miljöförbättring. Med andra ord en mer avancerad form av återanvändning än vad som görs exempelvis för tonerkassetter.

—————————————————————————————–
Nyhetsbevakning kan vara en tidskrävande sysselsättning. Miljöledaren är TEMs omvärldsbevkaningstjänst för miljö- och hållbarhetsproffs. Med korta och lättlästa artiklar sammanfattar vi veckans viktigaste nyheter inom miljö- och hållbarhetsområdet och skickar dem ut i pdf format via mejl till Dig varje fredag vid lunchen. Vi delar Veckans begreppfrån Miljöledaren med ni som läsar vår blogg: TEMfunderingar.

Förfrågningar om Miljöledaren skickas till: miljoledaren@tem.se (prenumeration/provprenumeration).

Veckans begrepp: Inclusive Business

Inclusive business är ett begrepp som går ut på att företagen anpassar sitt utbud av tjänster och varor till behoven av de 4 miljarder människor i världen vars årliga köpkraft ligger på under 3000 US dollar. 

World Resources Institute uppskattar att denna andel av världens befolkning, som också refereras till som ”bottom of the pyramid” (BoP)*, står för en konsumentmarknad på cirka 5 biljoner US dollar. Affärsmän menar att om man lyckas attrahera denna marknadssegment kan det ge en stor avkastning till företaget. Sett från hållbarhetsvinklet så finns det många möjligheter för företag som vill lösa sociala problem genom sina produkter och tjänster. Som ett exempel kan man lyfta upp IT-lösningar som innebär en möjlighet att få tillgång till information och utbilda sig till överkomliga priser. Ett annat exempel är hälso- och sjukvård som kunderna har råd med.

För att kunna nå ut till ”BoP-marknaden” måste företagen utgå från marknadens behov och betalförmåga. Ett exempel är ett “pre-paid” köpkortssystem som tillåter människor utan tillgång till bankkonton att få sina löner betalade i elektroniskt format. För företaget (Mint) som utvecklat lösningen innebär denna nya produkt tillgång till en marknad på 2.5 miljarder människor utan bankkonto. Att erbjuda tillgång till förnybar energi till förmånliga priser är ett annat vanligt förekommande exempel. Oftast handlar det om småskaliga  energisystem baserade på sol som erbjuds till fattiga människor med hjälp av kreativa finansieringslösningar.

*Bottom of the pyramid är ett begrepp som myntades av businessprofessorn C.K. Prahalad som bland annat skrev boken ”The fortune at the bottom of the pyramid”.

———————————————————————————————-
Nyhetsbevakning kan vara en tidskrävande sysselsättning. Miljöledaren är TEMs omvärldsbevkaningstjänst för miljö- och hållbarhetsproffs. Med korta och lättlästa artiklar sammanfattar vi veckans viktigaste nyheter inom miljö- och hållbarhetsområdet och skickar dem ut i pdf format via mejl till Dig varje fredag vid lunchen. Vi delar Veckans begrepp från Miljöledaren med ni som läsar vår blogg: TEMfunderingar.

Förfrågningar om Miljöledaren skickas till: miljoledaren@tem.se (prenumeration/provprenumeration).

Kostnadsfri julkopia av Miljöledaren

Sedan september 2011 ger TEM ut Miljöledaren. Miljöledaren är vår omvärldsbevakningstjänst åt miljö- och hållbarhetsproffs, och ett perfekt komplement till TEMs andra tjänster inom bland annat lag, ledningssystem och CSR-området. Miljöledaren ges ut 40 veckor per år i miljövänlig pdf format direkt till din meljbox. Den innehåller en kort 3-4 sidor-lång sammanfattning av veckans viktigaste nyheter och kommande events.  Det är TEMs konsulter som bevakar nyhetsflödet åt dig (tillsamman med Hållbart Event som bevakar evenemang) med syfte att du ska få mer tid över till det som är viktigt!

Eftersom det är snart jul  bifogar vi en kostnadsfri kopia av årets sista nummer av Miljöledaren för alla intresserade.

Miljoledaren v 50

Du kan prenumerera till Miljöledaren via hemsidan: www.miljoledaren.se
eller genom att skicka ett meddelande till: miljoledaren@tem.se

Önskar alla våra läsare God Jul och Gott Nytt År!

/Hanna Savola