Grattis till Bioprocess control

Var på Sustainable Business Hubs CleanTech gala i Universitetsaulan i måndags. Intressanta föredrag och mycket trevlig mingel. Under kvällen utsågs Bioprocess Control till vinnare i årets South Sweden CleanTech award. Mycket intressant företag som arbetar med att optimera biogasproduktion. Förutom Bioprocess Control var det ett stort antal andra intressanta företag och organisationer nominerade. Det är verkligen kul att det finns så många intressanta Clean Tech bolag i Skåne. Det är ju  i den branschen som Sveriges framtida välfärd ska säkras!

Läs mer:

• Biocontroll Control
• SBHub:s hemsida

/Daniel Eriksson

Sjukvård möter Clean Tech

Den 12 maj möter företag inom projektet Sustainable Healthcare, som Daniel Eriksson på TEM projektleder, inköpsansvariga och miljöansvariga inom projektet CLIRE. Sustainable Busniess Hub i Malmö är projektägare tillSustainanble Healthcare.

Varje företag får möjlighet att under 5 minuter presentera vad de har för produkter, tjänster och lösningar som kan bidra till en klimatsmart hälso- och sjukvård. Är ni intresserade av att hålla en presentation? Kontakta Johannes Brundin:johannes.brundin@sbhub.se. Deltagande är exklusivt för medlemmar i Sustainable Health Care men alla kan delta som publik.

CLIRE är ett EU-projekt som drivs av Region Skåne och Malmö stad. Projektet ska leda till att minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt fungera som ett demonstrationsprojekt för klimatsmart hälso- och sjukvård. Läs mer om CLIRE påhttp://www.clire.se.

Läs inbjudan i bifogad pdf.

Ladda mobilen med solceller

Jag fick ett mail från vår ekonomichef Gunnar där han undrade om det inte var dags för nya tjänstemobiler på TEM. Påpassligt länkade han till denna mobil från Samsung och som både tekniknörd och miljönörd är det klart att man blir intresserad. Mobilen är bland annat gjord av återvunnen plast.

Men det häftigaste är att baksidan på telefonen är täckt av solceller, en solig dag kan du alltså ladda batteriet utan batteriladdaren. Helt klart ett steg i rätt riktning, både när det gäller att utnyttja naturresurserna och för att göra användaren mindre beroende av ett eluttag. Det kan ju vara praktiskt att kunna ladda telefonen på fjällvandringen eller ute i båten. /mobil.se

Naturligtvis är mobilen, som många andra intressanta miljösmarta tekniknyheter endast på prototypstadiet, men den som väntar på något gott!

Läs mer:

• Mobil.se
• Samsungs hemsida

/Daniel Eriksson

Måste vi välja mellan pest eller kolera?

Alliansen har kommit överens om en ny energipolitik som bland annat innebär att marknadskrafterna i Sverige kan få bygga kärnkraft igen. Beslutet är omgärdat av olika villkor och staten kommer inte att subventionera, utan kärnkraften ska i så fall bära sina egna kostnader. Man kan i sammanhanget konstatera att Centern gjort en remarkabel helomvändning i frågan.

Här står valet i grund och botten mellan två olika stora miljöfrågor, klimatfrågan och problemen med radioaktivt avfall och risken för kärnkraftsolyckor. Det är inte lätt att ta ställning i frågan och en snabb koll här på kontoret visar att ingen har en riktigt klar ståndpunkt. Det finns för- och nackdelar hur vi än gör. Då ska vi ändå vara medvetna om att i Sverige är frågan egentligen inte lika problematisk som i många andra länder. Vi har redan utbyggd kärnkraft och vattenkraft och därmed en energiförsörjning med relativt liten klimatpåverkan. Det blir en betydligt svårare och mer komplex fråga i länder där majoriteten av energin kommer från fossila bränslen.

Frågan som ställs är om vi ska ha kärnkraft eller fossilkraft, ska vi vara räddast för klimatförändringar eller för strålning? Men är det verkligen mellan fossila bränslen och kärnkraft vi vill att valet ska stå? Det är naturligtvis en lång väg kvar till att ersätta fossila bränslen och kärnkraft med förnyelsebara energislag, men det är väl där valet ska stå? Mellan förnyelsebar energi och ohållbar teknik, inte ohållbar teknik mot mer ohållbar teknik, pest eller kolera?

Nackdelen med ännu mer utbyggd kärnkraft är också naturligtvis att vi förlorar incitament till energibesparingar. Vi kommer inte heller ha lika stort behov av utveckling av energisnål teknik och förnyelsebara energikällor. Områden som kan ge Sverige stora exportinkomster i framtiden. Industrin som ropat på billig el, kan därmed ha gjort sig själva en stor björntjänst. Det är inte en  lätt fråga det här.

Man ska dock inte glömma bort att mycket annat rymdes i alliansens energiöverenskommelse.

Alliansens överenskommelse om ny energipolitik sammanfattas i ett antal punkter.
År 2020 ska Sverige ha:
• 50 procent förnybar energi
• 10 procent förnybar energi i transportsektorn
• 20 procent effektivare energianvändning
• 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser/DN

/Daniel Eriksson

Läs mer

• Oppositionen kritisk DN
• Motstånd i partidistrikten DN
• Grönt ljus för ny kärnkraft DN
• Industrin välkomnar beslutet DN
• Regeringen ger grönt ljus för ny kärnkraft Ny Teknik
• Miljörörelsen kristis till beslutet DN
• De säger jag till Kärnkraft Expressen
• Nytt kärnkraftsprojekt i Finland DN
• Alliansen enig om kärnkraften Expressen
• Industrin tror på nya kärnkraftsverk SvD
• Oppositionen sågar kärnkraftsförslag SvD
• C vi har inte ändra åsikt SvD
• Centern ahr sålt sin själ Aftonbladet
• Alliansen enig om kärnkraften Aftonbladet
• Kärnkraft dyrt och farligt Ny Teknik
• Naturskyddsföreningen
• Schlaug 1 2
• Det här kommer att rädda jobben Aftonbladet

Ladda inför Copenhagen 2009

Världens ledare möts på FN:s klimatmöte 7–18 december 2009 i Köpenhamn för att besluta om ett nytt internationellt klimatavtal som ska ta vid när Kyotoprotokollet löper ut i slutet av 2012. Hela 192 länder kommer att delta enligt konferensens officiella hemsida. Det är mycket som står på spel. Naturligtvis har Danmark en mycket stor roll i det hela, men även Sverige hoppas naturligtvis att kunna kröna sitt halvår som EU:s ordförandeland med att vara med och lotsa ett nytt, förhoppningsvis framgångsrikt, FN-avtal i hamn. Att FN:s klimatmöte är i Köpenhamn ger även en möjlighet för svenska, och då kanske framförallt skånska, företag och organisationer att visa upp sitt klimatarbete för journalister och politiker från hela världen. Konferensen kommer att besökas av tusentals journalister och delegater och här finns ett unikt tillfälle att visa upp det framgångsrika klimatarbete som finns på många håll i södra Sverige och en unik möjlighet att profilera sig mot en världsmarknad. Så fundera på hur du och din organisation kan använda Copenhagen 2009 för att stärka klimatarbetet i din organisation och vilka klimatinsatser, vilka klimatsmarta produkter, vilka klimatanpassade byggen, vilka energibesparingar, vilka koncept och vilken miljöteknik som bör profileras mot en internationell publik. Här finns alla möjligheter att stärka svensk miljöteknikexport och på köpet göra stora klimatinsatser globalt!

Läs mer:

• Copenhagen 2009 officiell hemsida
• FAQ för COP15
• Climate Consortium
• Road to Copenhagen
• Klimatberedningen Region Skåne
• Klimat och energistrategi för Skåne

/Daniel Eriksson

Kalifornien satsar på förnyelse

Kalifornien satsar på att skapa en grönare ekonomi. Det är läge för förändring och de aktörer som är vakna håller på att byta utvecklingsriktning. Det ser ut som om allt fler förväntar sig att det blir politisk medvind för att satsa på förnyelse och att de ledande aktörerna stärker därför sin miljöprofilering.

 

Allt fler ser stora mänskliga fördelar i den ofrånkomliga övergången till en mer grön ekonomi. Krisen betraktas som en öppning till att skapa tusentals nya framtidsinriktade jobb och som en väg ut ur det nuvarande ekonomiska moraset.

Los Angeles Times noterar att ”Schwarzenegger, a sharp critic of President Bush’s opposition to climate legislation, said, When you look at today’s depressed economy, green tech is one of the few bright spots out there.”

Läs mer:

• California Adopts a Plan on Emissions, New York Times 
• California moves on global warming, REUTERS

/Reine Karlsson

Vi måste våga satsa på förnyelse

Fredrik Reinfeldt sade i söndagens Agenda, SVT, att ”Det måste byggas bilar som folk har råd och lust att köpa.” (22 minuter in i sändningen) vidare att bilindustrin måste sats på – ”nya modeller för framtiden, mer miljöriktiga, mer bensinsnåla … Det måste till en förändring i produktion”

När Ny Teknik tolkar utvecklingsbehovet som en uppmaning till Maud Olofsson föreslår de stora statliga satsningar på att:
1. Kommersialisera tekniken bättre
2. Utveckla drivlinan
3. Utveckla förbränningsmotorn
4. Bygga en testbana
5. Förbättra batteritekniken
6. Skapa lättare bilar

Det är noterbart att statsministern nu är så tydlig med att det är viktigt att satsa på miljöriktiga bilar som folk har råd och lust att köpa. Men insikten kommer ganska sent.

Obama har betonat förnyelse (renewal), som ett nyckelord i sin valkampanj. Mina tankar går tillbaka till Martin Luther Kings ”I have a Dream”. Vad är den svenska framtidsdrömmen? Kanske det gröna kunskapssamhället?

När man tänker friare och bredare kan man fråga sig om det verkligen måste finnas svenska företag som bygger personbilar. Finns det inte viktigare och mer speciella framtidsprodukter som bilföretagens duktiga ingenjörer och produktionspersonal skulle kunna utveckla och tillverka?
Ny Tekniks förslag verkar sitta ännu mer fast i de gamla tankestrukturerna. Det är inget nytt med förslaget att satsa på de områdena. Det tycks snarare som om Ny Teknik anser att det är vikigt att staten satsar pengar på ett sådant sätt att bilindustrins personal kan fortsätta arbeta med det de redan gör.

Jag saknar en dialog om hur vi kan aktivera fler i verkliga satsningar på att ta fram nya lösningar med större framtidsvärde. Vid forskarkonferenser om hållbar innovation är det många som betonar att det finns god tillgång på bättre tekniska lösningar och framtidsinriktad kunskap. Vid systemtänkarkonferenser hör man ofta att många svenskar är duktiga på systemtänkande för en hållbar utveckling. Nyckelfrågan ligger i hur vi kan aktivera mer av den kunskap som finns i en affärsdriven hållbarhetsutveckling. Det är viktigt att satsa på verkligt brobyggande mellan forskning, företag och samhälle – och inte bara prata om att det är viktigt att utveckla sådant samarbete.

För att kunna ta nytta av krisen som en förändringsnyckel måste vi satsa på att öka den affärsmässiga utdelningen av den teknik och kunskap som finns. Men vi bör undvika att lägga resurser på fördjupningar inom de separata delarna av de strukturer som finns. Sverige borde göra verkliga satsningar på gränsöverskridande samarbeten och innovation. Det är viktigt att ordna ett bättre handlingsutrymme för dem som vill och kan satsa på förnyelse.

Vilka av dem som idag arbetar inom Sveriges bilrelaterade företag skulle kunna göra viktigare insatser genom att utveckla och tillverka lösningar som öppnar upp för en mer grön teknikutveckling?

Mer information:

• Reinfeldt i Agenda 081207
• Ny Tekniks uppmaning till Maud Olofsson
• Utan bilindustrin stannar Sverige Ny Teknik
• Att det är svårt behöver inte betyda katastrof, DN
• Ett av Obamas bästa tal
• Det gröna kunskapssamhället
• 28 miljader till bilindustrin SvD
• Miljardstöd till bilindustrin Sydsvenskan

/Reine Karlsson

Al Gore: miljöteknik löser både finanskris och klimatkris

För några dagar sedan skrev Al Gore en debattartikel i The New York Times som naturligtvis till stor del riktar sig till den ny administrationen i USA. Al Gore menar bland annat att det är samma recept för att lösa klimatkrisen som det är för att lösa finanskrisen. Bland annat stora investeringar i infrastruktur och förnyelsebar teknik som skapar nya arbetstillfällen och dessutom lindrar klimathotet.

Here is the good news: the bold steps that are needed to solve the climate crisis are exactly the same steps that ought to be taken in order to solve the economic crisis and the energy security crisis. Economists across the spectrum — including Martin Feldstein and Lawrence Summers — agree that large and rapid investments in a jobs-intensive infrastructure initiative is the best way to revive our economy in a quick and sustainable way. /Al Gore

Vidare menar Al Gore att Obama bara ska stödja bilindustri som satsar på förnyelsebra bränslen, energieffektivisera amerikanska byggnader och sätta ett pris på koldioxiden.

Förslagen är riktade till USA, men skulle lika gärna kunna vara skrivet för Sverige.

Resten av debattartikeln kan ni läsa via länken nedan.

Läs mer:

• Al Gore: Lite inte på kraftbolagen Ny Teknik
• The Climate for Change by Al Gore The New York Times

/Daniel Eriksson

I.O.U.S.A. – Vad var det vi sa!

I.O.U.S.A. The 30-minute version

USA har helt klart varit värdens rikaste land. Med koppling till Demokraterna och Obama går inflytelserika aktörer nu ut med varningar som “Wake up, America! We’re on the brink of a financial meltdown …”

Filmen I.O.U.S.A aktualiserar att även stora starka aktörer riskerar att bli fattiga om de inte investerar i sund framtidsinriktad förnyelse. Vid Riokonferensen 1992 sade Bush d.ä. “The American life style is not negotiable”. Redan tidigare fanns det många indikationer på att den amerikanska livsstilen rationellt sett knappast är långsiktigt hållbar. De utvecklingsrisker som sedan länge har varit synliga ur ett vetenskapligt miljö- och hållbarhetsperspektiv blir nu allt tydligare även ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv.

Miljökunskap och systemtänkande kring vad som krävs för en hållbar utveckling ger viktiga insikter i hur samhällets faktiska situation utvecklas. Sådana insikter är angelägna för att kunna förbereda sig för de omställningar som de nya förutsättningarna efter hand leder till. Den som inte investerar för en hållbar utveckling blir förr eller senare fattig.

Läs mer:

1. About the Film
2. Sverige Radio, Studio Ett, I.O.U.S.A, Måndag 25 augusti 17.00-17.45
3. I.O.U.S.A.: Documentary Worth a Peek

/Reine Karlsson

Mer nygammal miljöteknik – En segelbåt kommer lastad

Att det inte bara är nya innovativa lösningar i forskningens framkant som kommer att lösa miljö- och klimatproblemen har nämnts tidigare i denna blogg. I Ny Teknik kan man läsa om att lastfartyg kan dras med hjälp av ett drakliknande segel.

Världens första lastfartyg som dras av en drake är på väg över Atlanten. Det minskar bränslekostnaden med omkring 100 000 kronor under den två veckor långa seglatsen. /Ny Teknik

Även om den aktuella installationen är ingenjörskonst på hög nivå, är det i praktiken det gamla segelfartyget som dammats av i en ny variant. Nygammal teknik, som Bosse Larsson skulle sagt. Draken minskar enligt Ny Teknik bränsleåtgången med ca 20 % och enligt Guardian kan bränslebesparingen bli upp till 30-35 % med större drakar. Installationskostnaden är cirka 4,5 miljoner plus personalutbildning och underhåll, vilket borde ge en relativt kort återbetalningstid.

Mer läsning:

• Giant sail technology could make shipping greener The Guardian
• Kite Power Could Finally Pull Global Shipping to the Green Side PopularMechanics
• Speditionsföretag skickar last med segelfartyg Miljöaktuellt
• Roterande rör driver skepp med vinden Ny Teknik
• Drakvingen sparar dyr diesel på Sjön Ny Teknik
• Skeppet som aldrig kommer byggas Ny Teknik

/Daniel Eriksson

Gammal teknik inte död

Vi har länge fått höra att nya tekniker snart skall ersätta de gamla motorerna och bränslena i bilarna: bränsleceller, vätgas, hybridtekniker m.m. Då tycker jag det är kul att höra att gamla tekniker förfinas eller dammas av igen. Teknik som har varit med länge har ju genomgått en långsam förfining och förbättring och de kan därmed uppvisa en bra prestanda jämfört med investeringen. Jag menar inte att man skall sluta utveckla ny teknik, utan jag tycker det är bra om nya och gamla tekniker tävlar mot varandra för att sporra utvecklingen så att vi får fram så bra alternativ som möjligt.

Den avdammade teknik som jag idag läst om i Miljörapporten är en ångmotor som drivs av förbränningsmotorns avgaser. Detta gör att verkningsgraden ökar och att huvudmotorn kan göras mindre eftersom bilen får extra kraft från ångmotorn. I lastbilar väntas det minska bränsleförbrukningen med 20%. Givetvis finns det en utvecklingskostnad innan motorn finns på marknaden, men det gör det även för ”nya” konkurenter som t.ex. bränsleceller.

Den gamla tekniken som jag hört om idag är etanol framställd i Sverige av svensk spannmål. Det är SR P1 som rapporterar om nya beräkningar på klimateffektiviteten av svenskproducerad etanol. Med en analys på hela produktionskedjan kommer de fram till att en etanoldriven bil reducerar koldioxidutsläppen med ca 70% jämfört med en bensindriven. Med lite mer teknikutveckling kanske etanolen snart är lika bra som biogasen är idag!

Jag undrar hur många fler bortglömda idéer det finns som skulle kunna förbättra dagens teknik och miljö?

Mer läsning:

• Värmen i avgaserna blir ångtryck i bilen Ny Teknik
• Ersätt förbränningsmotorn MiljöRapporten

/Markus Paulsson

Vision 2050 – Fordon

Att bilarna år 2050 i huvudsak är hybridfordon är antagligen en ganska uppenbar vision. Men redan för 25 år sedan var TEM med och lanserade en seriehybrid baserad på en stirlingmotor. Stirlingmotorn laddar batterier, elmotorerna drivs från batterier och kan sitta t.ex som på bilden direkt vid hjulen. Batterierna kan också laddas från nätet eller vid laddningsstationer. Idag kallas sådana hybrider för plugg in hybrider och de finns ännu inte på marknaden, men fler företag håller på att utveckla sådana, dock ej med stirlingmotorer.. Den bil vi då var med och utvecklade kallade vi för city car 2007 och vi ansåg vi tog i när vi angav att det skulle ta 25 år. Här är en bild på det vi gjorde då. Toyota nappade delvis men gjorde en specialer som nu finns i deras hybridbilar.

Den nygamla visionen får vara mitt första bidrag vad gäller bilar år 2050.

De lokala utsläppen är givetvis 0 när man kör på batteridrift och när man har stirlingmotorn igång, som när man behöver ladda eller värme i bilen så är de beroende på bränsle med mera. Dock är de en bråkdel av dagens hybriders.

/Curt Schröder