Som miljöengagerad småbarnsmamma är det lika frusterande varje år att krysta fram en önskelista till far- och morföräldrar. Vad kan barnen tänkas vilja ha i år? Dagens barn hinner inte längta tillräckligt. De får saker de inte visste de behövde bara för att föräldrar och andra gärna köper prylar, ibland som substitut för tid.
Jag hatar leksaksaffärer och speciellt före jul. Kommersen är hysterisk och jag ser bara dyra plastsaker som kommer att vara kul alldeles för kort tid. Jag har 2 killar på 3,5 och 7 år och har försökt hitta på andra saker att ge dem i år men börjar få kalla fötter. Kommer de att fatta omtanken eller bara bli besvikna?
Sjuåringen har börjat inse att världen inte är perfekt, att det skövlas regnskog och att arter utrotas av oss människor. Har tycker det är helt väldigt upprörande och och som vuxen är det svårt att förklara varför vi vuxna är så korkade. I julklapp har jag köpt honom en adoption av en havssköldpadda som heter Mango och bor utanför Costa Rica. Hon ingår i ett projekt för att rädda utrotningshotade havssköldpaddor som finansieras delvis av privata adoptioner. Nu har Mango och hennes kompisar många adoptivföräldrar men de är ändå roligare att välja någon av de redan namngivna sköldpaddorna för de har GPS-utrustning på skalet som man satt dit när de råkat komma i kontakt med människor (fångas i nät av misstag, påträffats på stranden efter äggkläckning mm). Man kan även välja att namnge en egen sköldpadda och då målas ett unikt nummer på skalet på en sköldpadda och man får då en egen sköldis och unikt adoptionsbevis, dock utan uppföljningsmöjligheten via GPS.
Kommer nu min son att gilla idéen på att följa Mango på hemsidan? Jag har fått hem ett fint adoptionsbevis, brochyrer mm att ge honom som present. Har även en kökskalender med deras havssköldpaddor. Baktanken är att när vi vänder blad ska man i alla fall månadsvis komma ihåg att gå in och se hur Mango mår och förflyttar sig. Har vi tur kommer vi kunna följa hemme genom årets förflyttningar och kanske äggläggning. Det återstår att se om det är mer attraktivt än en fräck transformers eller ett nytt spel till hans gameboy (inhandlad på Blocket, jag är frälst på att handla begagnat men det är en annan historia).
Nyfiken på hur detta går till? Gå in på http://www.cccturtle.org och surfa runt. Kolla gärna in även Zoe, där kan man animerat följa hennes rörelser vilket är kul, tyvärr är hon inte möjlig att adoptera då hennes sändare inte funderat optimalt. Jag har bekantas bekanta som besökt Costa Rica och går i god för verksamheten vilket duger för mig.
Att adoptera en sköldpadda kostar 35 dollar, ca 230 kr och det kan vara en uppskattad present i många lägen. Skulle nu inte sonen jubla så får jag i alla fall trösta mig med att det var en god gärning. Sonen får trösta sig med prylarna från far- och morföräldrar för dem har vi inte lyckats få ut ur leksaksaffärerna än och kanske blir mixen bra trots allt.
Andra bra upplevelser att ge bort kan vara utflykter till Ystad djurpark (urmysig småskaligt utflyktsmål), lekland typ Skattkammarön (3-åringens ohotade favorit) eller varför inte bara en hel dag med en förälders hela uppmärksamhet? Det kan handla om en tur över sundet, en dag i skogen eller med pysselorgie där hemma. Jag har styrt över farmor på att handla trollerilåda till 7-åringen som komplement till de biljetter till Joe Labero som han ska få av sina päron till föräldrar utöver Mango. Blir det bra tro? Får återkomma efter den stora dagen. Luften dallar här hemma av förväntan inför julafton på ett sätt som nog bara hör den tidiga barndomen till.
/Annika Balgård
TEM-funderingar 