Verktyg mot greenwash

Hur kommunicerar du ditt hållbarhetsarbete utan att anklagas för greenwash? Vad kan du säga, vad får du säga och hur ska du säga det? Det har många funderat kring och många olika böcker, standarder och publikationer finns. Nu kommer ytterligare ett inlägg i diskussionen då Miljöförbundet Jordens Vänner släpper ett verktyg/en rapport kring vad du ska tänka på. Bra sammanfattat och många tänkvärda exempel, alldeles gratis! Även hela CSR-begreppet ingår som en del av rapporten.

Läs mer

• Greenwash – Grönmålning av svarta miljösamveten (pdf)
• Miljöförbundets Blogg
• Läs även min kollega Maries inlägg om ”CSR-wash”

/Daniel Eriksson

Ny rapport om hur biogasens potential kan förverkligas

Energimarknadsinspektionen (EI) släppte i går rapporten ”Biogas kan göra Sverige mindre beroende av fossila bränslen”. I den 130-sidiga rapporten kommer man fram till att biogas har stor potential i Sverige och kan utgöra en viktig del i energiomställningen, men att det finns ett antal problem som gjort att potentialen inte utnyttjas idag. De tre huvudorsakerna till problemen är: bristande lönsamhet; markanden är begränsad och fragmenterad samt att det är brist på infrastruktur. Nu är det så att dessa problem hänger ihop eftersom det är svårt att få lönsamhet om man inte kan sälja sin vara då man inte kan transporterar den till kunden.

EI har ett antal förslag på hur det skall underlättas att få lönsamhet på den miljövänliga biogasen.
1. Underlätta skatteteknist för samdistribution av biogas i naturgasnätet.
2. Inför ett system för ursprungsgarantier för gas
3. Uppgradering av biogas bör utgöra en del av nätverksamheten
Dessutom kan det finnas behov av ytterliggare startstöd för att få igång marknaden för biogas samt en översyn av lagstiftningen på gasområdet.

Inget av de tre förslagen innebär någon subvention till biogasen, utan de är regeländringar som gynnar biogasen genom att det underlättar marknadssituationen. Då biogasen är ett miljömässigt attraktivt bränsle som kan produceras lokalt tycker jag att det är värt att underlätta för dess marknadsintroduktion. Jag tycker att det här presenteras flera bra förslag som kan lösa en del av knutarna som håller tillbaka utvecklingen för biogasen. Sedan hade ett högre oljepris också hjälpt till.

Markus Paulsson

Biobränslen och klimatet

Det har kommit en ny rapport som grundligt går igenom olika biobränslens totala klimatpåverkan. Något som jag efterlyst i ett tidigare inlägg. För er som läste om det i tidningen Miljö & Utveckling men saknade länken kan jag ge er den här. Som väntat är det stor variation på hur stor påverkan är. Generellt kan man säga att forskarna dissar biobränsle från jordbruksgrödor medan biogas och andra generationens biodrivmedel från trä får bättre betyg. Andra generationens biodrivmedel finns ännu inte att köpa till rimliga priser medan biogas finns att köpa till ett lägre pris än bensin på ett stort antal ställen i landet.

I rapporten debatteras det också mycket kring lustgasens betydelse för olika alternativs påverkan på växthuseffekten. Enligt vissa bedömare är lustgasemissionerna från odling av energigrödor större än tidigare beräknat. Det har stor betydelse eftersom lustgas har nästan 300 gånger stakare effekt än koldioxid. Lustgas uppstår i kväverika marker med begränsad syretillgång, d.v.s. när det är fuktigt. I jordbruksbygder förekommer det sådana marker men även i marker där det är mycket nerfall av kväve från luften bildas det mycket lustgas. Därför tycker jag det saknas en aspekt i debatten mellan bensin och dieselbilar. Diselbilar har ofta kring 10% lägre utsläpp av koldioxid jämfört med bensinbilar men ofta 4-5 gånger högre kväveoxid-utsläpp. En undersökning hur mycket mer lustgas det innebär för dieselbilar skulle jag vilja se. Först då kan vi verkligen säga om diesel är bättre för klimatet än bensin. Gasbilar har ungefär hälften så mycket kväveoxid-utsläpp jämfört med bensinbilar så även på detta område vinner gasbilarna miljömatchen.

Markus Paulsson

Rapport från Naturvårdsverket om nya bilars miljöpåverkan

Naturvårdsverket har släppt en intressant rapport med titeln Index över nya bilars klimatpåverkan 2008.

Några punkter från sammanfattningen:

• Sverige har – trots en positiv utveckling – fortfarande den mest bränsleslukande personbilsparken i EU och koldioxidutsläppen för nya bensin- och dieselbilar ligger fortfarande bland de allra högsta.
• Nya bensinbilar 2008 förbrukade i genomsnitt 7,5 liter per 100 km1, medan dieselbilarna förbrukade 6,3 liter, etanolbilarna motsvarande 8,0 liter bensin och gasbilarna motsvarande 8,5 liter bensin.
• De genomsnittliga koldioxidutsläppen från alla nya bensin- och dieselbilar uppgick till 173 gram koldioxid per kilometer2, en minskning från 181 g/km föregående år.
• Om man tar hänsyn till etanol- och gasbilarnas genomsnittliga klimatnytta – som uppskattas innebära 56 respektive 44 procents reduktion av klimatpåverkan3 – minskar utsläppen från nya bilar till i genomsnitt 150 g/km.
• Om hänsyn även tas till låginblandning av etanol i bensin och RME i viss diesel minskar utsläppen från nya bilar till i genomsnitt 146 g/km.
• Den potentiella klimatnyttan för en etanolbil är en utsläppsreduktion på cirka 65 procent. För en gasbil är den potentiella utsläppsreduktionen cirka 85 procent.

Läs mer:

Index över nya bilars klimatpåverkan 2008.

/Daniel Eriksson

Industrin och miljöproblemens utveckling

Företag i Sverige har under många år arbetet aktivt med att minska sina miljöstörande utsläpp. Till viss del har arbetet skett under en tvingade lagstiftning och till viss del som frivilliga åtagande. Det man fokuserat på är emissioner av miljö- och hälsoskadliga ämnen till luft och vatten. Detta, att utsläppen minskar, har länge varit känt inom miljörörelsen och för att verkligen visa detta beställde Svenskt Näringsliv förra året en rapport från IVL kallat ”Några miljöindikatorer för svenskt näringsliv”. I Svenska Dagbladet läste jag idag en insändare som tog upp resultatet från den rapporten och författaren ville visa på att näringslivet blivit mycket bättre på miljöfrågor. Visst har de blivit bättre på flera områden men vad insändarskribenten missar är att de stora utsläppen inte kommer från skorstenarna eller avloppen idag utan de sker vid fabriksgrindarna. Det är råvarorna (inkl. energi), transporterna och de färdiga produkterna som står för den största miljöpåverkan idag.

Många av de företag som jag kommer i kontakt med arbetar nu också aktivt med att minska miljöpåverkan från sina produkter och sina inköp. Utvecklingen har börjat och inom några år tror jag att vi kommer att se stora resultat. Utsläppen från företagen kommer att minska ytterligare och produkterna kommer att bli mindre miljöbelastande.

Varje produkt som tillverkas har alltså ha en allt mindre påverkan men problemet idag är den stora mängden produkter som köps och som sedan blir avfall. En stor del av miljöpåverkan uppstår alltså efter tillverkningen och här är konsumenten en viktig del. Hur konsumenten agerar spelar roll, inte så mycket för varje enskild liten produkt utan för att vi använder så många produkter varje dag. Miljöproblemen flyttas från företagen till individerna, d.v.s. företagens andel av miljöproblemen minskar och konsumenternas ökar. Kommer vi att ta det ansvaret som samhällsmedborgare som det innebär eller behöver vi hjälp på vägen (t.ex. lagstiftning) för att axla det ansvaret?

Läs mer:

• Bevare oss för miljöaktivismen SvD
• Några miljöindikatorer för svenskt näringsliv IVL Svenska miljöinstitutet (pdf)
• Företagen fortsatt dåliga på att redovisa hållbarhet Miljöaktuellt

/Markus Paulsson