Etikettarkiv: sjukvård

Du har väl inte missat vår workshop om hållbar upphandling i sjukvården 8/12?

8-12-inbj

Nästa medlemsmöte för Nordic center for sustainable healthcare är den 8:e december och då anordnar vi tillsammans med Swecare och Upphandlingsmyndigheten en workshop med fokus på hållbar upphandling inom sjukvården. Under förmiddagen diskuterar vi den hållbara upphandlingen och du kommer att få både nya insikter och verktyg kring hur du ska möta de allt hårdare krav som ställs.  En perfekt chans för företag som vill få bättre förståelse för kraven.  Både representanter från sjukvården och leverantörer till den kommer att kunna ta med sig nya kunskaper från mötet. Dessutom kommer nya medlemmar i NCSH att få en chans att kort presentera sin verksamhet.

På eftermiddagen är det dags för ett styrgrupps-planeringsmöte. Mötet är öppet för de medlemmar som önskar delta i styrgrupp eller som vill diskutera nätverkets planer för nästa år.

För mer information, se inbjudan >>

För att anmäla dig, kontakta daniel.eriksson@tem.se

Gender in healthcare

This June I took part in a conference on labor environment and occupational safety and health in Northern Europe held in St Petersburg, where I spoke about gender aspects (read: gender inequality) in healthcare – a topic that I find fascinating and that shows how little improvement we’ve had in gender equality in healthcare since the 17th century.

The data that I had collected for the conference confirmed all common fears: healthcare lacks equality. Female doctors and nurses are paid less, patients treat doctors and nurses differently depending on their gender, female patients receive less and worse medical assistance than male.

Female-dominated sector

Nurses in Lund 1942Female-dominated indeed.

To the left is a picture of nurses from Lund, taken for 72 years ago, in December 1942. At those times, a nurse could only be a woman.

nurses 2014To the right is a picture of modern nurses: they look more cheerful, but there are still no men among them.

Have we really become more equal since 1942?

What is the current gender situation in the Swedish healthcare?

Universities

In 1613, Sweden got its first professor phisiologiæ – professor in medicine and physics, Johannes Chesnecopherus. 275 years later, in 1888, the first woman, Karolina Widerström, was admitted to a medical university in Sweden.

When Florence Nightingale, probably the most prominent nurse, began her career, there was no specific medical training for women. The ‘Nightingale Training School for Nurses’ that she opened in 1860 was the first school that trained professional nurses rather than just doctors’ helpers. Nightingale’s school was, of course, only for female students. In fact, it wasn’t before 1957 that Swedish men could be admitted to nurse schools. Ironically, the same year Swedish women got the right to join the police.

Today the number of male and female students in higher education is almost even in many parts of the world, particularly in Europe and Americas. As for Sweden, gender equality among medical students is impressive – we have 54.4% female and 45.6% male students (more statistics here).

This does look good. However, this equality is mostly limited to Bachelor-degree education. According to a data analyst from UNESCO Institute for Statistics,

(…) women face considerable barriers as they move up the education ladder to research careers. When we look at higher education outputs – the number of graduates produced – the global picture shows a near balance between men and women who obtain Bachelor’s degrees. Then, slightly more women (56%) than men get Master’s degrees. However, men surpass women in virtually all countries at the highest levels of education, accounting for 56% of all PhD graduates and 71% of researchers.

Moreover, nurse education remains nearly as female-dominated as it was for 150 years ago. Today approximately 90% of all nurse students in Sweden are women.

Hospitals

The_Doctor_Luke_FildesAfter graduation, former nurse and doctor students start working at hospitals and other healthcare institutions. Gender distribution among male and female healthcare employees is similar to that of educational establishments: nearly half of doctors are men, but nurses are predominantly women. Of 10% of male nurse students only 9% make it to hospitals; we lose one percent to other occupations and further education.

Some say that male medicine students are more ambitious and career-oriented. Male nurse students often decide very early in their education what units they will join. Mostly often, they choose intense units and units with lots of technical gadget – ER, radiology and other. Male doctors often have steeper careers; there are more male chief doctors than female. Meanwhile, women are more flexible and tend to keep their options open, which often means going with the flow.

Women CEOsIn the US, women  compose 73% of medical and health services managers, however, only 4% of healthcare CEOs arewomen

 

Furthermore, the inequality in healthcare includes patients’ attitude and expectations. It is generally assumed that women are better at taking care of others, which is why nearly half of patients feel more comfortable when a female nurse tends to them. At the same time, male nurses are often mistaken for doctors.

cartoonDespite the almost equal number of female and male healthcare personnel, women still earn 10% less than their male co-workers.

 

Patients

The inequality in healthcare is obvious even among patients. For example, when a man and a woman contact a hospital with similar symptoms, the man is more likely to get an appointment with a doctor. Moreover, men often get more expensive treatments and procedures.

Another alarming fact from a research conducted in a number of Swedish healthcare institutions: almost 60% of all patient claims come from women. Given the fact that the percentage of satisfied claims coming from men and women is approximately the same, it means that in general women get worse medical assistance.

The same study shows that female patients frequently get wrong diagnoses: 8 women in 20 are diagnosed wrongly, while 19 men in 20 get a correct diagnose. In general, women stand for 2/3 of all sick leaves in Sweden.

m224433984In fact, man’s organism is often used as a default research object in the labs of pharma companies and medical universities. For example, in the US, where women consume about 80% of pharmaceuticals, the Food and Drug Administration included women in clinical trials of new drugs only in 1988.

In other words, in the healthcare sector women earn less and cost less. Women do live longer, but are they healthier?

 

_________________________________________________________________________________________________

blogactionday

 

Mycket att vinna på hållbarhetsredovisning i sjukvården

Ett av TEM:s viktigaste fokusområden är hållbar sjukvård. Ett utmärkt sätt att jobba med hållbarhetsfrågor i sjukvården är att hållbarhetsredovisa. Höll en utbildning om just hållbarhetsredovisning i sjukvården för en tid sedan och intresset för detta var stort. Detta är också ett område med stor förbättrings- och framtidspotential.

För den offentliga sjukvården finns det en mängd anledningar att redovisa. Men den viktigaste anledningen skiljer sig inte nämnvärt från andra typer av verksamheters. Det handlar helt enkelt om att stärka verksamhetens trovärdighet och därmed varumärke. En annan viktig anledning är att få ett verktyg för att driva hållbarhetsarbetet framåt. Redovisningsarbetet är ett kontinuerligt förbättringsarbete där själva redovisningen inte är det yttersta målet utan att nå ständiga förbättringar genom att sätta mål, följa upp prestandan på hela hållbarhetsområdet och vara öppen med sina utmaningar. Redovisningen blir också ett sätt att kommunicera sitt hållbarhetsarbete såväl externt som internt och på så sätt höja engagemanget hos medarbetarna.

De flesta som hållbarhetsredovisar väljer att göra det enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Genom att använda sig av dessa globala riktlinjer blir ens redovisning jämförbar med andra redovisningar över hela världen. Med de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning, G4, ställs högre krav på att ha kontroll över sin leverantörskedja och sina leverantörers hållbarhetprestanda. Just inköp, leverantörsbedömningar/kravställningar och uppföljning är en stor utmaning, inte minst för sjukvården.

I Sverige är det än så länge rätt skralt vad gäller sjukvårdsrelaterade redovisningar. Södra Älvsborgs Sjukhus tog fram en redovisning för ett par år sedan och flera av Apoteksbolagen redovisar, men utöver detta finns det inte så mycket. Så för en driftig sjukvårdsorganisation som vill ligga i framkant så finns här alla möjligheter att profilera sig.

Tittar man i GRI:s databas med redovisningar hittar man som sagt inte mycket sjukvårdsrelaterat från Sverige. Vad man däremot finner är ett antal redovisningar från t.ex. Spanien och USA och t.o.m. Saudi Arabien! Kanske är det för att privata sjukhus i dessa länder känner en större press på sig att redovisa än den offentliga sjukvården gör här. För ett land som Sverige som ligger i framkant vad gäller hållbar sjukvård finns här ett område med betydande förbättringspotential.

/Marie Pettersson

CleanMed Europe – en vitamininjektion för hållbar sjukvård

Med bara två veckor kvar till CleanMed Europe stiger spänningen. Snart kommer en unik mix av folk från hela världen att sammanstråla i Malmö med det gemensamma intresset att jobba mot en hållbar sjukvård.

Efter att ha varit inblandad i planeringen av konferensen i mer än ett och ett halvt år nu, är det nästan svårt att tänka sig att det är så kort tid kvar innan det hela verkligen går av stapeln. Känner mig stolt över att vi fått ihop ett så spännande program med sessioner som spänner över de flesta områden inom hållbar sjukvård. Det kommer att handla om allt ifrån ”att engagera personalen i hållbarhetsarbetet” till hur man bygger ett så hållbart sjukhus som möjligt i framtiden. Och vi är glada över att kunna presentera både miljöminister Lena Ek och Maria Neira från WHO som två av flera huvudtalare.

Arbetet med konferensen har varit en lärorik resa där den stora utmaningen för oss på TEM varit att fungera som spindeln i nätet, uppbackade av organisationer som Region Skåne, Sustainable Business Hub och HCWH. Som i de flesta stora projekt har större och mindre hinder uppenbarat sig, men som nästan alltid så finns det en lösning på det mesta och när plan A och B havererat så är det bara att ta till den ännu kreativare plan C. Med nästan allt på plats ser jag nu fram emot en intensiv, givande vecka med massor av spännande möten med folk jag haft kontakt med under den här tiden och alla andra besökare också förstås.

Vår vision med konferensen är att den ska ge inspiration och vara en riktig vitamininjektion för hållbarhetsarbetet i vårdorganisationer över hela Europa och även andra delar av världen. När CleanMed är slut tar arbetet med att jobba mot en hållbar sjukvård i praktiken över. Hoppas vi ses på CleanMed Europe i Malmö!

/Marie Pettersson

http://www.cleanmedeurope.org

Seminarium om hållbar sjukvård i Malmö 29 maj

ImageOm du har ett intresse i sjukvårdens miljöpåverkan, CleanTech för sjukhus och vårdbyggnader eller vill bli uppdaterad om CleanMed Europe 2012, då får du inte missa att komma till seminariet, ”Framtidens miljöteknik för sjukvården” på SUS i Malmö tisdagen den 29 maj. Programmet arrangeras inom ramen för klustret Sustainable Healthcare och det finns gott om platser då vi är i Jubileumsaulan på SUS i Malmö.

Programmet ser ut som följer: 

09.00 Registrering och fika
09.30 Välkommen
Monika Ekström, regionråd, Region Skåne
09.45 Samarbete mellan sjukhus, universitet och näringsliv för ökad
tillväxt
Håkan Knutsson, VD, Sustainable Business Hub
10.00 Region Skånes miljöarbete och utmaningar i framtiden
Stig Persson, chef för Miljöledningsenheten, Region Skåne
10.30 Paus
10.45 Utmaningar för miljöarbetet på SUS
Skånes Universitetssjukhus
11.00 Framtida möjligheter med Sustainable Healthcare
Johannes Brundin, projektledare, Sustainable Business Hub
Daniel Eriksson, konsultchef, TEM
11.30 Företagspresentationer
12.00 Lunch och mingel
13.00 CleanMed 2012 – hela SjukhusEuropa i Malmö
Daniel Eriksson, konsultchef, TEM
13.15 Goda exempel – CLIRE
Anna Palminger, projektledare, CLIRE
Miljöteknik för rationell avfallshantering – sjukhus och
näringsliv i samverkan
Sten Velander, miljöchef, Centralsjukhuset Kristianstad
14.00 Företagspresentationer 3 x 10
14.30 Paneldiskussion
– Framtidens miljötekniklösningar – behov av samverkan
Håkan Knutsson, Monika Ekström, Stig Persson och en
företagsrepresentant
15.00-15.30 Fika och mingel

Anmälan och frågor
Seminariet är kostnadsfritt. No-show utan
avanmälan faktureras med 495 kr + moms.
Anmäl dig senast 22 maj, här.
För frågor om seminariet, kontakta:
Johannes Brundin:
e-post: johannes.brundin@sbhub.se 
tfn: 0766-34 73 46.

Läs mer: http://www.sbhub.se/files/pdf/sust_health_120529.pdf

För dig som rör dig lite mer internationellt har vi även ett event på Svenska ambassaden i London den 14 juni där vi ska presentera svensk miljöteknik för bla representanter från NHS: http://www.sbhub.se/files/pdf/sust_health_120614.pdf

/Daniel Eriksson

Paneldebatt från NHS Sustainability Day i februari 2012

Jag och Johannes Brundin från Sustainable Business Hub deltog på NHS Sustainablility Day som föreläsare och deltog i panelen via projektet www.sustainablehealthcare.se den 14 februari i år. NHS är en av världens största arbetsgivare med 1,4 miljoner anställda i sjukvården i UK. På konferensen i London deltog nästan 400 miljöchefer eller motsvarande från hela UK. I maj/juni 2012 kommer en uppföljande workshop i London med svenska medlemmar i Sustainable Healthcare och NHS genomföras som ett led i miljöteknikexportsatsningar mot sjukvården i bla UK. Responsen från konferensdeltagarna var överväldigande och här finns ett område där Sveriges miljösatsningar kan ge mycket positiva återverkningar utanför Svergies gränser. Det blev också klart att konferensen www.cleanmedeurope.org som genomförs i Malmö i september kommer att genomföras i London 2013. Så Malmö/Region Skåne hamnar verkligen i gott sällskap.

Här finns ett klipp från paneldebatten efteråt. På grund av tekniska orsaker kan vi inte lägga upp själva presentationen jag och Johannes höll.

Förutom London nu i februari och maj/juni finns ett flertal andra konferenser under 2012 där vi på TEM själva eller i samarbete med andra kommer att föreläsa och/eller delta bla i  Taiwan, USA och Belgien. Intresset för svensk hållbar sjukvård är med andra ord mycket stort.

/Daniel Eriksson

Rör inte mitt kött!

Någonting jag har så svårt att förstå är kötträttigheten. Ja, den rättighet som många svenskar anser sig ha – och då snackar vi både frukost, lunch och middag. Eller i alla fall lunch och middag. Den ständiga rätten till en kötträtt. En kötträttighet. En köttighet. En kättighet? Drar mig till minnes det ramaskri det blev när någon skola i Sverige ville införa köttfri måndag. Föräldrarna rasade. ”SKA MINA BARN INTE FÅ ÄTA KÖTT EN MÅLTID I VECKAN! VET HUT!” Kommunistfasoner? Och barnens hälsa!? Ja, det var en närmast amerikansk reaktion (tänk vapenlagar). Och detta är inte det enda exemplet, att ifrågasätta köttkonsumtion resulterar ofta i hätska diskussioner och mycket känslor. Hur kommer det sig att äta kött av många ses som en mänsklig rättighet? ”Rör inte biffen!” Vapenvurmandet i USA känns som en ganska talande jämförelse.

Trots idel forskning som visar på negativa hälsoeffekter på grund av stor köttkonsumtion (förvisso med ett, kanske inte menat men ändock, starkt motstånd i LCHF- och GI-rörelsen) ökar köttkonsumtionen. Köttfri måndag är en rörelse som fått ganska stort fäste runt om i världen. I Holland och Sydafrika, om jag inte minns fel, har många restauranger hängt på.

Men kanske passar det inte svenskarna? Varför då kan man fråga sig. Men här känns det som retoriskt felaktigt att snacka köttfritt. När rasade föräldrarna senast mot pannkakstorsdag? Nä, just det. Så länge man benämner mat som mat och inte som vegetarisk mat – då är det lugnt. Och kan ju kanske hålla med om det. Vegetarisk mat. Det låter liksom inte riktigt bra. Som en avvikande mat. Som en mat som blivit bestulen på något. Man tänker kanske på caféer med orangea väggar och alldeles för vitlöksstinn hoummos. På torra bönor och fettfria rotsaker. På idel nyttigheter med grovt mjöl och frön. Ja, ordet ”vegetariskt” – det är befläckat och har svårt att vinna ny sympati.

Mat låter godare som bara mat. Och all mat är ju mat – vegetarisk eller ej. På många ställen i världen skulle nog en sådan uppdelning närmast förefalla absurd. (Och vad är det här med likställandet mellan vegetarisk-nyttig-ekologisk? Kan leverantörer sluta med det? Bara för att jag vill äta någonting ekologiskt betyder det inte att jag vill påtvingas fullkorn! Liksom hallå.)

Nuförtiden måste ju de flesta i Sverige vara medvetna om köttproduktionens ruskiga miljöpåverkan. Ändå verkar köttkonsumtionen fortsätta att öka. Sen 1950 har medelsvenskens köttkonsumtion ökat med 70 procent, sen 1994 med 40 procent. Djuruppfödningen står för hela 18 procent av världens växthusgasutsläpp, enligt en FN-rapport från 2006 och slår därmed transporterna med en procent. Regnskogar i Amazonas skövlas för betesmarker åt djur (80%) och sojabönsodling till djuruppfödning.

Varför ändras inte vårt beteende? Ja, det har förstås flera orsaker. Ovilja, ointresse, lättja, brist på ork inte minst och tanken om att mitt eget beteende inte spelar någon roll. Det här borde vara skolans ansvar tänker jag, eller den offentliga sektorn som helhet. Staten, landstingen, kommunerna. De borde ta första steget. För den offentliga upphandlingen står för en så himla stor del av matkonsumtionen. Förstå vilken påverkan det har! Vet att det kan vara problem med närodlat vid offentlig upphandling med tanke på frihandelsreglerna. Men vad gäller kött, vad har frihandeln att sätta emot där?

I hemkunskapen skulle barnen kunna utbildas i livsmedelskunskap på ett annat sätt än vad jag gjorde (kanske ser det redan ut som följer?). Vikten av att inte slänga mat. Uppfinningsrikedom. Vilka sorts produkter som har minst miljöpåverkan i hemmet. Laga varierad mat. Källsortera. Lär dem där! De kommer trycka på hemma. Så brukar det vara med barn. Och barn kan för övrigt visst äta vegetariskt. Har en kollega som har sina barn på ett dagis där de bara serverar vegetarisk mat, och där äter de minsann lika mycket som barn gör på andra dagis.

Och skolmaten sen! Framförallt. Och sjukvården! Och ja och ja. Oändliga möjligheter. Men smyg in det för sjutton. Skylta inte med ”köttfritt” och ”vegetariskt”! Servera bara mat. Så slipper vi några arga insändare.

Jag är ingen klassisk vegeterian. Nä, jag är inte ens vegeterian. Kanske snarare en köttväljare. Jag väljer mina köttmåltider. Och ju mindre kött jag äter desto mindre sugen blir jag faktiskt – tycker att billighetsproduktionen skiner igenom. Och samvetet dåra. Det trycker på. Djurens levnadsvillkor. Jordens ändlighet.

Här nedan kan man se en liten film från Köttfri måndags hemsida om hur det funkar.

Eller så kan man bara kolla på Paul McCartney. (Bryr man sig inte om djur eller miljö kanske man i alla fall vill vara som en Beatle!)

God helg alla fellow food lovers! Hoppas ni får er något riktigt gott!

/Anna Åkerblom

Programmet klart för testbed CLIRE/SHC den 12 maj i Malmö

Nu är programmet klart för den så kallade Testbed som genomförs på Ekocentrum i Malmö den 12 maj mellan CLIRE och SHC. CLIRE är ett EU life + projekt kring klimatsmart vård som drivs av Malmö Stad och Region Skåne. SHC, Sustainable Health Care, är ett Tillväxtverket-projekt som samlar miljöteknikföretag med lösningar inom hållbar sjukvård. Projektpartners är bland annat Sustainable Business Hub, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Hälsoteknikalliansen och Sustainable Sweden Southeast. Det finns ett fåtal platser kvar för de som önskar delta som publik. Kontakta i så fall johannes.brundin@sbhub.se

13.15 Registrering
13.30 Välkomna
– CLIRE- Introduktion till projektet – Anna Palminger
– Sustainable Healthcare – Introduktion till projektet – Daniel Eriksson
– Sustainable Business Hub – Konceptet Testbed – Johannes Brundin
14.10 Företagspresentationer – Block 1
15.10 Kaffe
15.30 Företagspresentationer – Block 2
16.30 Mingel

Presenterande Företag:

NFO Sinus – Störningsfri energieffektivisering

NFO Drives – Hans Landvik

Energieffektivt och patientsäkert sjukhusbestånd

Schneider Electric – Mattias Fredriksson

Omsätt hållbar sjukvård i praktiken

TEM – Marie Pettersson

Hur LOCA gör verksamhetens resor och transporter klimatsmarta

Trivector Trafic – Pernilla Hyllenius

Smart ventilation för energieffektiva och säkra sjukhus

Lindinvent – Thomas Lindborg

Avtryck- Frigör tid för förebyggande miljöarbete

Precis! – Fabian Hagman

KMI Häftremover- Ersätter skadliga lösningsmedel

KMI Kemimäklarna – Nenna Olsson

Rent Rum Direkt med Genano® 310 Medical, utan dyrbar ombyggnation

LH Euroservice – Lars Hansson

Arkitektur för en hållbar sjukvård

White arkitekter – Alexandra Haagen

Rationell och klimatsmart avfallshantering

Paxxo – Henrik Péters

Effektiv skyddsventilation för bättre arbetsmiljö

Biometron – Anders Norlin

Miljösmarta Textilier inom Vården

F.O.V. Fabrics – Fredrik Johansson

Läs mer:

/Daniel Eriksson


Delta som publik på Testbed mellan CLIRE och SHC 12 maj i Malmö

Det finns fortfarande möjlighet att delta som publik på den så kallade Testbed som genomförs på Ekocentrum i Malmö den 12 maj mellan CLIRE och SHC. CLIRE är ett EU life + projekt kring klimatsmart vård som drivs av Malmö Stad och Region Skåne. Sustainable Health Care är ett Tillväxtverket-projekt som samlar miljöteknikföretag med lösningar inom hållbar sjukvård. Projektpartners är bland annat Sustainable Business Hub, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Hälsoteknikalliansen och Sustainable Sweden Southeast.

/Daniel Eriksson

Sjukvård möter Clean Tech

altDen 12 maj möter företag inom projektet Sustainable Healthcare, som Daniel Eriksson på TEM projektleder, inköpsansvariga och miljöansvariga inom projektet CLIRE. Sustainable Busniess Hub i Malmö är projektägare tillSustainanble Healthcare.

Varje företag får möjlighet att under 5 minuter presentera vad de har för produkter, tjänster och lösningar som kan bidra till en klimatsmart hälso- och sjukvård. Är ni intresserade av att hålla en presentation? Kontakta Johannes Brundin:johannes.brundin@sbhub.se. Deltagande är exklusivt för medlemmar i Sustainable Health Care men alla kan delta som publik.

CLIRE är ett EU-projekt som drivs av Region Skåne och Malmö stad. Projektet ska leda till att minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt fungera som ett demonstrationsprojekt för klimatsmart hälso- och sjukvård. Läs mer om CLIRE påhttp://www.clire.se.

Läs inbjudan i bifogad pdf.

Några reflektioner från CleanMed 2011 i Phoenix

Det har blivit lite dåligt med blogginlägg senaste tiden, inte för att det inte finns saker att skriva om, utan helt enkelt tidsbrist. Jag har dock twittrat desto mer och finns på @DanielatTEM om du har intresse av att följa mig.

Jag tänkte passa på att sammanfatta mina intryck från konferensen CleanMed 2011 som gick av stapeln förra veckan i Phoenix Arizona. 730 personer deltog och ett 50-tal företag och organisationer ställde ut. CleanMed arrangeras av HCWH (Health Care without Harm), där jag sitter i styrelsen för Europadelen, och systerorganisationen Practice Greenhealth. Konferensen var mycket välorganiserad och ämnena täckte ett stort område från miljömedicin till praktisk avfallshantering i sjukvården. Några saker stack dock ut.

LEED for Health Care lanserades under konferensen. LEED är en amerikansk byggstandard som bland annat Skanska använder sig av även i Europa. LEED har nu fått ett tillägg för hälso och sjukvård där hänsyn tas till sjukvårdens speciella förutsättningar. Exempelvis blir kraven på låg energi- och vattenförbrukning något mildare än originalstandarden då förutsättningarna i sjukvården helt enkelt innebär att dessa resurser används i högre grad i en sjukvårdsbyggnad. Min kollega Carl har skrivit en sammanfattning med länkar till dokumentation.

Hållbarhetsredovisning enligt GRI för sjukvården är fortfarande ganska ovanligt. Internationell verkar Global Compact dock ha spritt sig ganska väl. Kaiser Permanente är enda sjukvårdssystemet i USA som rapporterar enligt GRI, även ett sjukvårdssystem i Cleveland är på gång. Enligt GRI kommer det inte finnas ett supplement fär hälso- och sjukvården inom överskådlig tid då sektor helt enkelt är för svår att definera.

Dessutom ställde ett företag ut en sopsorteringssimulator. Du satte helt enkelt på dig en hjälm där ett soprum i 3D uppenbarade sig och via röreslekänsliga handskar kunde man sopsortera virtuellt! Sopsorteringsimulatorn korrigerade dig om du sorterade fel. När kommer simulatorn till Playstation 3 måntro?

Självklart finns det mycket annat att skriva om, men inlägget skulle bli alldeles för långt. 26-28 september 2012 kommer finns det dock möjlighet att själv sitta på första parkett på betydligt närmare håll då CleanMed arrangeras i Malmö/Köpenhamn.

Sen hamnade jag och min kollega i en snöstorm i Sedona, själv var jag iklädd kortbyxor, men det är en helt annan historia!

/Daniel Eriksson

Några länkar:

Hållbar sjukvård – ett hett miljöområde i hela världen

Hållbar sjukvård, Green Health Care, Sustainable Health Care elller vad nu man vill kalla det kan vid en första anblick verka som ett ganska nischat och begränsat miljöområde. Det man dock ska ha i åtanke är att hälso- och sjukvården står för en stor del av BNP, runt 8-9 % i Sverige och Danmark. Läste en siffra att det är runt 16-17 % i USA. Sen varierar det naturligtvis runt om i världen, men i de flesta länder står hälso- och sjukvården för en betydande del av den totala ekonomin och därmed en betydande del av miljöpåverkan i form av uppvärmning, kyla, energiförbrukning, transporter, materialförbrukning, avfall etc. Dessutom har hälso- och sjukvården flera områden där miljöpåverkan är särskilt stor och/ elelr specifik för sjukvården tex; läkemedel i miljön, olika former av desinfektion/sterilisering, labbkemikalier, PVC/ftalater, strålning osv. Hållbar sjukvård är ett av våra 4 fokusområden på TEM och i princip alla våra anställda arbetar med sjukvårdens miljofrågor på ett eller annat sätt, för privata och offentliga aktörer men även leverantörer. Det finns mycket att göra, och mycket görs. Här är definitivt ett område där Sverige och Skandinavien står sig mycket väl i internationell konkurrens. Våra offentliga och privata aktörer har i många fall kommit mycket långt och har många goda exempel att visa upp för resten av världen.

Rörelsen för en mer hållbar/miljövänlig sjukvård pågår på många håll och det finns en massa olika intressanta initiativ. Själv sitter jag i Europa-styrelsen för Health Care Without Harm som är en global organisation som arbetar med sjukvårdens miljöpåverkan. De arrangerar bla konferensen Clean Med, går i Phoenix nu i april. Jag är även projektledare för projektet Sustainable Health Care som samlar svenska företag med hållbara lösningar/tjänster för sjukvården. I Malmö har ett intressant EU life + projekt startat kring klimatsmart vård, CLIRE, som till viss del en fortsättning på Interreg-projektet Green Health Care Öresund som jag var projektledare för. I Stockholm pågår intressant forskning kring läkemedel, MistraPharma. Även i USA, Österrike, England & Frankrike finns många intressanta initiativ och projekt.

Några länkar inom sjukvård & miljö:

Fullständig länksamling och kunskapsbank för dig som är intresserad finns på Sustainable Health Care:s projektplats >>>

Tipsa oss gärna om vi saknar några länkar eller rapporter.

/Daniel Eriksson