Två miljödokumentärer på SVT play du inte bör missa

Sen jag fick barn har tv-tittandet reducerats till nära noll och när man väl tittar har man ingen koll på vad som visas och när. Så tyvärr missar man mycket bra. I går kväll hade jag dock tur och lyckades av ren slump pricka in två bra miljörelaterade dokumentärer samma kväll, nämligen Jag köpte en regnskog och Dokument Utifrån: Fiske till döds. Båda dokumentärerna var som sagt var mycket sevärda. Om du som jag ofta missar det som är värt att se är internet ett fantastiskt verktyg och båda dokumentärerna finns faktiskt på SVT play. Så skynda dig att de dem innan de plockas bort!

Jag köpte en regnskog (klicka på bilden för att se filmen)

Dokument Utifrån: Fiske till döds (klicka på bilden för att se filmen)

Läs mer:

• Dokument utifrån: Fiske till döds SVT play
• Jag köpte en regnskog SVT play
• Vad hände med min regnskog? TEM-funderingar
• Bättre skydd för urskog med nytt klimatavtal? TEM-funderingar
• REDD – ett sätt att minska avskogningen i världen TEM-funderingar
• EU förslag för att motverka skogsavverkning TEM-funderingar
• Biffen skövlar den Brasilianska regnskogen TEM-funderingar
• Döva inte klimatångesten med palmolja TEM-funderingar
• Misslyckad konferens om skydd av hotade arter TEM-funderingar
• 40 % av all fångad fisk slängs TEM-funderingar
• Odlad lax bidrar till utfiskning av våra hav!! TEM-funderingar

/Daniel Eriksson

FSC-märkningen återigen ifrågasatt

FSC:s legitimitet har länge varit ifrågasatt och nu misstroendeförklarar Naturskyddsföreningen än en gång denna miljömärkning av skogsavverkning och virke. Mer än var femte FSC-certifierade avverkning i Sverige bryter mot den nationella skogsbruksstandarden – som är ett baskrav i FSC.

Då är frågan, om det nu fungerar så dåligt i Sverige, hur dåligt måste det då inte fungera i länder som Kina och Brasilien? Något att fundera över när ni ska köpa in nya trädgårdsmöbler till uteplatsen nu i vår.

Läs mer:

• ”FSC-certifieringen förlorar sin legitimitet” Miljöaktuellt
• Kan man lita på märkningen av utemöbler i trä? TEM-Funderingar

/Marie Pettersson

Ett klick för skogen

Vi har tipsat om det förut, men bra idéer och bra hemsidor kan man tipsa om flera gånger. På ett hemsidan ”Ett klick för skogen” kan du genom ett gratis klick vara med och rädda gammelskog från avverkning. Det är bara att klicka dig vidare!

Läs mer:

• Ett klick för skogen

/Daniel Eriksson

Skogens ekonomi

Det är många som oroar sig för skogsbrukets och skogens utveckling.

Thomas Tidholm använder ett kraftfullt målade språk då han i Naturmorgon lördag 20 december beskriver det svenska skogsbruket som en ”drängstuga”. … ”Skogsbrukets marker ligger där som om det vore lördag morgon och en hord fyllon dragit fram under natten.” … ”Nya supermaskiner slafsar sig fram. Hjulen mäter två meter i diameter, mönsterdjupet är femton centimeter plus kedjorna, spåren blir minst en halvmeter djupa och fulla med dy, man förbrukar arton liter diesel milen när man kör sönder de gamla fäbodstigar som enligt lag är skyddade.”
21:20 minuter in i del 2 av P1 Naturmorgon lördag 20 december 2008 06:14

Skogsägare i Småland berättar att det efter stormen Gudrun har blivit så mycket vilt i skogen att de nu tar topparna på granplantorna också. Sydsvenskan skrev igår om att Skånes klimat knäcker barrskogen och idag om att Skadesvampar hotar Skånes lövträd. Efter stormen Gudrun 2005 har det varit stora problem med angrepp av Granbarkborre  och det är det fortfarande.
Skogsbrukets experter fortsätter dock att göra ekonomiska kalkyler på samma sätt som tidigare, t.ex. Produktionsjämförelser björk – gran för rena bestånd. Liksom tidigare räknar de ut att björkens produktion är väsentligt lägre än granens.
Vid presentationen av den ovan nämnda Produktionsjämförelsen ställde Tor Nyberg  (Viskogen) en fråga om varför man bara räknar på rena bestånd. Han förklarade att björkarna i de svenska skogarna till väldigt stor del finns i blandade bestånd och frågade varför man inte räknar på skogen så som den ser ut, i de verkliga svenska skogarna. Tor fick inget svar.
Det är viktigt att ta hänsyn till riskerna med klimatförändringen, stormar, insekter och svampar. Vi borde ordna ett bättre samspel mellan produktions- och naturintressena. Det är många som är intresserade av de fina skogarnas stora välfärdsekonomiska värden. Naturen är inte enkel och inte statisk. Skogsbruket borde vara försiktiga med att styra efter standardiserade teoretiska ekonomiska kalkyler. En minnesregel: mångfald är bättre än enfald.
Ett av mina älsklingscitat om betydelsen av att tänka till och testa den verkliga relevansen, innan man tar ställning:
”I would not give a fig for the simplicity this side of complexity, But I would give my life for the simplicity on the other side of complexity.” – Oliver Wendell Holmes
Citatet används t.ex. i presentationer av datorprogram, det finns i böcker om systemtänkande kring samarbete och det beskrivs på ett bra sätt  med religiös inriktning.

Läs mer:

• Turning to One Another: Simple Conversations to Restore Hope to the Future, Margaret J. Wheatley, 2002
• Träd kan rädda världen, Johan Tell, 2008
• Herrarna i skogen, Kerstin Ekman, 2007

/Reine Karlsson

Beror skogsdöden på klimatförändringen?

Skogsdöden i USA visar att växthuseffekten börjar orsaka verkliga problem, enligt Tom Schueneman, GlobalWarmingisReal. Han skriver att problemen med den omfattande skogsdöden av Whitebark Pine är ett förebud om hur de verkliga effekterna av klimatförändringarna kommer att gestalta sig.
Schuenemans beskriver hur dynamiken i växthuseffektens försämringsprocess kan se ut. Sedan mer än hundra år har stammen av den aktuella tallarten försvagats av svampar, som fördes in från Europa, därefter har det moderna skogsbrukets brandbekämpning reducerat den ekologiska nischen för Whitebark Pine och under de senaste åren har tallbarkborrarna i växande omfattning dödat de från tidigare försvagade tallarna.

Men hur är det egentligen; dör skogen och beror det i så fall på växthuseffekten? Hur ser det ut i andra länder? Statistiken är begränsad och svårtolkad. Relativt sett har Sverige och Europa bra data. Tabellen nedan bygger på data från UN/FAO  Global Forest Resources Assessment 2005 och visar några exempel på utvecklingen inom dessa områden. Det kan också noteras att stormen Gudrun, år 2005, orsakade mycket större skador.

Tabellens data indikerar att skogsskadorna ökar. Det är dock svårt att vetenskapligt bevisa om den växande mängden skador beror på klimatförändringarna, eller om det beror på andra orsaker, t.ex. att skogsbruket har förändrats .
Det är tydligt att skogsbruket är viktigt för en att åstadkomma en mer hållbar utveckling och för att begränsa växthuseffekten. Delvis genom att skogarna binder koldioxid och genom att ”skogen gynnar klimatmålen flerfaldigt mer om den avverkas, används och återplanteras. När trä ersätter stål och betong i byggnader minskar koldioxidutsläppen mycket.” (Mats Olsson, SLU) Det finns forskare som påstår att det går att lösa hela behovet av energi genom skogsbruk och beskogning av misskött mark. Det påstås också att ”varmare klimat som får skogen att växa snabbare” och att ”morgondagens skogar växer bättre än dagens” Experterna kopplar dock också detta till att ”det blir viktigare med naturhänsyn när tillväxten ökar”.
Enligt skogsägarrörelsens och LRFs kunskapssatsning Kraftsamling skog kan skogstillväxten ökas med 20%.

Det är svårt att tolka situationen. Det senaste numret av SLUs tidning är ett temanummer om skog som tar upp
• Framtidens skogsbruk
• Skogen och klimatet
• Hotade arters miljökrav
Temanumrets inledande artikel Nya tider för skogen tar upp att skogen ger fler stora värden än timmer och energi
”Om vi skådar djupare in i kristallkulan anar vi en ökad efterfrågan på skogen även för rekreation, jakt och livsmedelsproduktion. Hur hade till exempel turistnäringen i Skåne utvecklats om vi inte på 1970-talet fått ett skydd för ädellövskogarna? Den näringen omsätter i dag värden som skogsbruket bara kan drömma om.” Anna-Lena Axelsson, Forskare och koordinator för program Skog & Erik Sollander, Skogspolitisk strateg på Skogsstyrelsen.
Då man studerar skogens koppling till växthusfrågan bör man också notera att en stor del av skogarns kol ligger upplagrat i marken och att skogar med längre omloppstid binder mer kol. (Kolet, klimatet och skogen – Så kan skogsbruket påverka)

Läs mer:

• Nya tider för skogen, miljö trender – en tidning från SLU Nr 4 2008
• Vilka är de främsta orsakerna till skogsdöd och finns det något botemedel? SkogsSverige, 2002
• Global Forest Resources Assessment 2005, UN/FAO
• Skadesvampar hotar Skånes lövträd Sydsvenskan

/Reine Karlsson

Julklappstips – Träd kan rädda världen

Skogen, träden och träet ger värdefulla känsloupplevelser för många människor.

”Under de föreläsningsturnéer jag gjort … har jag förstått att träd är något som berör alla. Dels är de en del av lösningen på klimatkrisen, dels något som vi för alltid är beroende av och behöver mera kunskaper om”, säger Johan Tell enligt Jan Malmborg, Dagens Nyheter.

Boken har många vackra bilder och en optimistisk grundton. ”Det finns en hoppfull ton i boken, som pekar på många goda exempel av vad regeringar, miljöorganisationer och privatpersoner kan göra för att ta träden till hjälp för att rädda världen.” (Malmborg )

Johan Tell föregående vok klimatboken ”100 sätt att rädda världen” som gavs ut våren 2007, är en av de senaste årens största svenska fackbokssuccéer. Den har sålt i över 125 000 exemplar och kommit ut i sex länder. (Malmborg)

WWF planterar ett träd i Afrika för varje sålt exemplar.

Läs mer:

• Träd kan rädda världen, Johan Tell, 2008 
• Träden och människan, Allan Gunnarsson, Raben och Sjögren, 1988
• Herrarna i skogen, Kerstin Ekman, 2007
• Levande skog, Roger Olsson, Naturskyddsföreningen, 1992

/Reine Karlsson

Världsmiljödagen 2008: Skogen som mänsklig resurs

Skogsindustrierna propagerar för att öka nyttan av skogarna som koldioxidsänka och förnyelsebar resursproduktion. De vill öka skogens tillväxt och branschens produktion. Jag instämmer i att är det viktigt öka nyttan av skogarna som koldioxidsänka. Det är också viktigt att använda skogens produktion på ett sådant sätt att den ger stor mänsklig nytta, t.ex. genom att bygga jordbävningssäkra trähus, ersätta plast med trä och på ett effektivt sätt använda träbaserade produkter som energiråvara. Ur ett livscykel-perspektiv är potentialen allra störst om vi först använder träet, t.ex. för att bygga hus, därefter använder rivningsvirket som råvara, t.ex. för att tillverka papper som återvinns ett antal gånger och slutligen används som bränsle. För att öka nyttan av skogarnas produktion, som en möjlighet att ersätta fossila bränslen och energikrävande material som cement och plast, bör vi öka användningen av skogsbaserade material.

Utöver virkesproduktionen har Sveriges skogar ett välfärds-ekonomiskt rekreations-värde, som i tätbefolkade regioner överstiger virkesproduktionsvärdet. Dessutom är ett hållbart skogsbruk mycket viktigt för den biologiska mångfalden.

Att en skog har ett högt rekreationsvärde betyder inte att skogsbrukets intresse för virkesproduktion är oviktigt, och inte enbart negativt. Skogsbruket har också betydelse genom att den typ av skogar som de flesta föredrar för sin rekreation och sitt friluftsliv inte är skogar som är opåverkade av skogsbruk, utan snarare sådana där ett anpassat skogsbruk bedrivs. Ett och samma träd kan ge värde på flera olika sätt. Naturintresset talar för att fler former av plantor bör få stå kvar och få utrymme att växa sig stora. Totalt sett bör skogsbruket försöka arbeta med naturen, och inte mot naturen. Om skogsägarna inte ser någon ekonomisk vinst med vad ett visst trädslag producerar så är det dock stor risk att de plantorna röjs bort eller missköts.

Många svenska skogsägare har en fin tradition av att förena produktionsintressen och naturhänsyn. Skogs-industrins ambition är dock inriktad på volymproduktion av ett fåtal trädslag och historiken leder också tankarna till kalhyggen, hormoslyr och monokulturer. Hållbarhetsmässigt är det mycket viktigt att satsa på att öka nyttan av skogen och potentialen är stor, men det är inte okomplicerat.

/Reine Karlsson