Etikettarkiv: strategi

Viktigaste nyheterna i nya ISO 14 001

Ingen som jobbar med ledningssystem har väl undgått att standarder som ISO 14 001 (miljöledning) och ) 9001 (kvalitetsledning) just nu genomgår stora förändringar. Eftersom jag själv jobbar en hel del med miljöledningssystem, både vad gäller revisioner, systemutveckling och utbildningar, har det för mig varit extra intressant att följa denna utveckling.

Efter att ha läst ett utkast av nya ISO 14001:2015 känner jag spänning och förväntan inför de kommande förändringarna. Man fördjupar standardens syfte att nå en ständig förbättring och närmar sig mer och mer hållbarhetsområdet i stort. Här kommer en sammanfattning av några av de viktigaste ändringarna:

Ledningens engagemang lyfts
På mina utbildningar brukar jag säga att ledningens engagemang är den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt miljöarbete. Detta är också något man tar fasta på i den nya standarden. Ledningens representant försvinner som funktion och istället lyfts mer ansvar över till ledningen för att se till att systemet är levande, resurser finns och målen nås. Ledningen ska också stödja medarbetare i ledande roller i deras miljöarbete.

Strategiskt synsätt
Här gäller det att se på verksamheten i ett större perspektiv. Vilka hot och möjligheter finns det på miljöområdet? Hur hanteras dessa? I detta arbete ingår att identifiera intressenter och deras behov och förväntningar. Vilka miljöfrågor är viktiga för verksamhetens bredare strategiska organisationsmål?

Koppling mellan miljö och hållbar utveckling
Ett av målen är att göra tydligare koppling mellan miljöfrågan och hållbar utveckling i stort. Många miljöfrågor har direkta samhällskonsekvenser som t.ex. klimatfrågan, kemikalier i miljön etc. Genom att förstå sina intressenters behov öppnar man upp för ett bredare ansvarstagande på hållbarhetsområdet.

Livscykelperspektiv och miljöanpassad produktutveckling
Det kan vara stor skillnad på var i livscykeln en produkt har sin största påverkan. Därför ökar man nu kraven på att identifiera miljöaspekter under hela produktens eller tjänstens livscykel. Det handlar om att ha kunskap om värdekedjan samt säkerställa styrning, eller påverkan på outsourcade processer. I detta ingår även att lyfta in miljötänk i produktutvecklingsprocessen och då tänka på den påverkan produkten har under hela livscykeln.

Utöver detta förtydligas kravet på att kontrollera efterlevnaden av lagar och andra krav. Detta ska göras med förutbestämda frekvenser samtidigt som kunskap och förståelse för efterlevnadsstatusen ska upprätthållas. Det blir även ökad fokus på miljöprestanda där det förtydligas att indikatorer ska fastställas för de mål man satt upp.

Det har tidigare sagts att den slutgiltiga standarden ska komma under juli 2015, men fler och fler rykten gör gällande att vi kan få vänta fram till september innan allt är på plats. Men med tanke på att vi idag är 98 % säkra på hur förändringarna kommer att se ut, finns det ingen anledning att vänta, utan starta förändringsarbetet redan nu.

/Marie Pettersson

PS vill du veta mer har vi en halvdagskurs i nya ISO 14001 den 8 april i våra egna lokaler centralt i Malmö.

Stärk varumärket med CSR

På senare år har det blivit väldigt trendigt att prata om att stärka sitt varumärke med hjälp av CSR. Men vad innebär detta egentligen och vilka fällor ska man inte fastna i?

För att driva CSR-arbetet i verksamheten på ett sätt som stärker varumärket måste man ha en väl utvecklad CSR-strategi. Harvard Business school har i en rapport beskrivit tre typer av CSR strategier som en verksamhet kan anamma och vad dessa kan innebära.

Den första är Filantropi, verksamheten donerar pengar, eller andra typer av resurser utan att förvänta sig att få något tillbaka. Detta är knappast ett sätt att inkorporera CSR i företagets kärnaffär eller bidra till att verksamheten som helhet blir hållbar, men kan vara ett komplement till andra aktiviteter. Risken är dock att det kan ses som CSR-washing om detta är det enda verksamheten bidrar med på CSR-området, vilket då försvagar varumärket.

Den andra typen av CSR-strategi är utveckling av värdekedjan. En verksamhets påverkanssfär sträcker sig som bekant både uppströms och nedströms och det gäller att ta ansvar för sin produkt så långt det är möjligt, både i leverantörskedjan och senare i kund- och konsumentled. Genom att visa att man verkligen jobbar med detta, t.ex. genom att kräva efterlevnad av en Code of Conduct, samt följa upp denna framstår man som ett ansvarstagande företag vilket har en positiv inverkan på varumärket.

Den tredje och mest framgångsrika strategin är att transformera verksamheten så att CSR blir en grundläggande del i affärsstrategin. På detta sätt kan CSR bli ett mycket starkt verktyg för att stärka varumärket. Ett klassiskt exempel här är Patagonia vars hela affärsidé handlar om att tillhandahålla hållbara fritidsprodukter. Andra exempel på företag som fört in CSR i sitt affärs-DNA är Interface som tillverkar mattor. För att en sådan transformering ska lyckas är det helt nödvändigt att den drivs på vd-nivå.

En stor framgångsfaktor vad gäller varumärkesbyggande är att bygga en intern kultur som stödjer denna. Det gäller att inte bara att få medarbetarna att följa de policys och rutiner som tas fram. Istället ska den enskilda medarbetaren känna engagemang och stolthet över vad verksamheten står för, endast då kan man få framgångsrikt uppfyllda mål och en riktigt god ambassadör för verksamhetens produkt.

En annan framgångsfaktor är att kommunicera det man gör på ett tydligt och balanserat sätt. En fälla man kan hamna i här är att bara berätta om de framgångar man haft i sitt hållbarhetsarbete, intressenterna vill även höra om de utmaningar som finns för att arbetet ska kännas trovärdigt. Berätta också helst om vad som åstadkommits, inte bara om allt som kanske ska genomföras.

Hur ska då kommunikationen ske? Ja, det finns ju många varianter. Hållbarhetsredovisning är ett sätt att strukturera det hela på. Självklart är det bra om hållbarhetsarbetet kan lyftas fram i olika typer av marknadsföring, på nätet och annat, men då alltid väl underbyggt och utan lösa påståenden som kan slå tillbaka på verksamheten. Väldigt få produkter är ju t.ex. rakt igenom ”miljövänliga” utan har någon form av negativ påverkan, även om den är liten.

Förutsatt att man har ett aktivt CSR- arbete, väl kopplat till verksamheten och är ärlig i sin kommunikation kan detta attrahera alltifrån kunder och investerare till kompetent personal till verksamheten. På detta sätt kan CSR sätta igång en positiv spiral och vara avgörande konkurrensfaktor, åtminstone för de som kan utmärka sig lite extra i sin bransch.

Läs mer:
Corporate Social Responsibility And Growth   Branding Strategy Insider
CSR Branding: Is It Becoming Unsustainable?   Environmental Leader
CSR: why there’s a difference between shared values and shared value   The Guardian
Why Every Company Needs a CSR Strategy and How to Build It   Harvard Business School

/Marie Pettersson

Hållbarhet i styrelserummet

Ingen har väl missat senaste veckans nyheter om Telia, muthärvan i Uzbekistan och styrelsens bristande ansvarstagande. Nu ska styrelsen bytas ut och man har insett att en person med kompetens på hållbarhetsområdet är en nödvändighet i denna församling. Bra, inget ont utan att det har något gott med sig, som man brukar säga. Synd bara att det måste krävas en sådan skandal för att inse att hållbarhet har en självklar plats i styrelserummet.

Fler och fler företag inser, utan att gå igenom en härdsmälta a la Telia, att hållbarhet är en nödvändighet för att bedriva en affärsverksamhet nu och i framtiden. Från att CSR-avdelningen varit ett slags appendix till verksamheten, ofta skött av kommunikationsfolk, ser man mer och mer att frågan, till vissa delar, lyfts upp till ekonomichefsnivå, åtminstone i större företag. Hållbarhetstänket integreras i strategi och innovationsverksamhet.

I en studie genomförd av Global Compact och Accenture, med ett par år på nacken, menar 93% av vd:arna att hållbarhet kommer att vara kritiskt för verksamhetens framtida lönsamhet. Från att lite diffust ha handlat om att ”investera i framtida generationer” handlar det nu mera om att placera hållbarhet i verksamhetens grundläggande affärsstrategi på ett konkret sätt.

Man har länge tvistat om hur lönsamt det egentligen är att jobba med hållbarhetsfrågor. Nu finns det dock undersökningar som just kan visa på detta. I en studie genomförd av Harvard Business School som inkluderade 180 företag kunde man se ett klart samband mellan integrering av hållbarhet i verksamheten och långsiktigt positiva finansiella resultat.

Vad är då problemet, vad hindrar då att alla verksamheter jobbar med dessa frågor? I samma studie som ovan av Global Compact och Accenture ansåg 49% av vd:arna att det är den stora komplexiteten med att integrera hållbarhet i alla företagsfunktioner som sätter käppar i hjulet. Hållbarhet kan vara så många olika saker och det är svårt att ta ett samlat grepp över hela området.

Detta kan jag förstå, och därför kan det i många fall vara nödvändigt att ta in utomstående expertis för att göra en värdering av vad verksamheten i första hand bör jobba med på hållbarhetsområdet. Man kan här t.ex. ta ett avstamp i huvudområdena i ISO 26 000, standarden för socialt ansvarstagande, och göra en inventering av vilka av de sju hållbarhetsområdena man främst berörs av som ex. miljö, mänskliga rättigheter, konsumentfrågor och därefter göra en riskanalys för att värdera vad man bör prioritera i sina mål och strategier.

För att få genomslag när man jobbar med dessa frågor på ledningsnivå är det viktigt att göra kopplingar till ekonomi och specifik företagskultur snarare än att trycka på mjukare värden, speciellt i kristider som dessa. För en icke-expert på området är det annars lätt att hållbarhetsfrågorna uppfattas som luddiga och icke lönsamma.

Att sedan öppet redovisa vad man står i olika frågor, att visa på både starka och svagare områden, är en framgångsfaktor för att öka sin trovärdighet gentemot sina intressenter. Man vill verkligen inte hamna i läget att en stor utredning krävs, som sedan visar på pinsamma oegentligheter som i fallet Telia, då kan man som styrelse kasta in handduken…

Läs mer:

/Marie Pettersson

Stärk din konkurrenskraft med CSR och hållbarhet i kristider

Nästan dagligen ser vi de tråkiga rubrikerna om neddragningar i takt med att krisen i omvärlden fördjupas. När ekonomin visar negativa siffror är det naturligt att dra ned på utgifterna. I ett sådant läge kan det vara frestande för vilken ekonomichef som helst att skära bort sådana ”extravaganser” som miljö- och hållbarhetsarbete kan tyckas vara. Men att se hållbarhetsarbetet som en lyx att enbart unna sig i goda tider är en total felbedömning.

Att inkludera hållbarhet i sin affärsstrategi blir vanligare och vanligare och en viktig konkurrensfördel, speciellt i kristider som dessa. När marknaden krymper gäller det att ha det där ”lilla extra” som gör att kunderna väljer just er produkt. Då kan ett ambitiöst hållbarhetstänk vara det som får vågen att vippa över till er fördel.

Det är i sämre tider när tempot i verksamheten går ned som man kanske på ett annat sätt har tid att formulera strategier för framtiden. En amerikansk undersökning visar att 42% av företagen ser hållbarhet som en nyckelfråga. Det blir mer om mer självklart att ta med hållbarhet i policy och styrning av verksamheten. Studien visar också att man räknar med att tjäna på sitt hållbarhetsarbete. En global studie visar på att nästan 50% av ekonomicheferna ser hållbarhet som en mycket betydelsefull faktor för företagets ekonomiska utveckling. Och generellt sätt blir kopplingen mellan hållbarhet och lönsamhet tydligare och tydligare.

I dåliga tider behöver ofta verksamheten en personalstyrka som ger 110% för att hålla sig flytande och kanske även kunna expandera. Hur får man då personalen att prestera på och kanske även över max? En viktig del är att de känner delaktighet i organisationen och att deras insats leder till ett högre syfte. Att veta att man jobbar i ett ansvarstagande företag som tänker på allt från förhållanden i underleverantörers fabriker, miljöpåverkan till de egna anställdas välmående kan vara en avgörande motivationsfaktor.

Så egentligen är valet enkelt och extra viktigt i dessa tider av ekonomisk oro. Hoppa på hållbarhetståget och satsa på dessa frågor för att gå stärkt ur den ekonomiska krisen!

Läs mer:

/Marie Pettersson

Ekosystemtjänster i urbana miljöer – ny TEEB manual

Arbetet med att knyta ekosystemtjänster och biologisk mångfald till konkreta handlingsplaner går vidare. Rapporten The Economics of Ecosystems and Biodiversity får nu en uppföljare som inriktar sig på ekosystemtjänster i urbana miljöer. Den praktiska guiden fokuserar på hur ekosystemtjänster kan skapa direkta fördelar i stadsmiljöer även med små resurser. En betydelsefull del av detta är att inkludera viktiga intressenter i arbetet. Att t.ex. ha en dialog med ansvariga för utveckling av stadsbyggnad och olika typer av finansiärer är en avgörande framgångsfaktor. Grundtanken är att öka medvetenheten kring frågan och introducera ett nytt sätt att tänka.

Den praktiska, stegvisa guiden innehåller goda exempel från städer i hela världen och syftet är att inspirera fler städer att börja fundera kring ekosystemtjänster och deras värde för stadsmiljön. Genom detta ska hållbara städer skapas.

TEEB Manual for Cities Ecosystem Services for Urban management

/Marie Pettersson

TEM på Rügen

Första helgen i september spenderade TEM på Rügen, närmare bestämt i den klassiska badorten Binz. Huvudsyftet med resan var att ladda inför en fullspäckad höst och att dra upp strategier för framtiden. Förutom workshops mm. fanns det tid att njuta av det fin fina sommarvädret. Stränderna på Rügen är kilometerlånga och inbjöd fortfarande så här sent på säsongen till bad.

Vi passade även på att besöka semesteranläggningen i Prora som började byggas 1936 under parollen ”Styrka genom glädje” och som skulle bli Tysklands och kanske världens största. 20 000 semesterfirare skulle inhysas i den 4,5 km långa byggnaden. Nu står det mesta och långsamt förfaller. Fascinerande och skrämmande.

Efter en givande långweekend som gett nya idéer om hur vi ska jobba och energi inför hösten är vi nu tillbaka i verkligheten på kontoret. Dags att omsätta det vi kommit fram till i praktiken.

/Marie Pettersson

Koppla dina hållbarhetsidéer till affärer och strategi för framgång hos ledningen

Ofta kan det som miljö- eller CSR-ansvarig kännas svårt att få igenom sina förbättringsförslag inom miljö eller social hållbarhet. Visst låter det fint att minska sina koldioxidutsläpp, eller ställa krav på mänskliga rättigheter i leverantörskedjan men när budgeten är tight läggs sådana här beaktansvärda, men icke bevisat livsnödvändiga projekt ofta åt sidan. Om du inte kan visa på ekonomiska och strategiska fördelar för verksamheten vill säga.

”The business case” blir ett mer och mer frekvent använt uttryck inom hållbarhetsområdet och vill man nå framgång med sina idéer gäller det att ha ett affärsmässigt tänk redan från början. Läste nyligen en artikel där man strukturerat upp förfaringssättet. Så här ska du i korthet gå till väga för att maximera ditt förslags chanser hos ledningen:

1.    Förklara varför det här är viktigt att jobba med. Beskriv risker och möjligheter.
2.    Beskriv olika lösningar på problemet. Även om du har en favoritlösning bör flera alternativ lyftas för trovärdighetens skull.
3.    Rekommendera den lösning du tror är den bästa på problemet men ranka gärna flera olika alternativ och beskriv fördelar och nackdelar.
4.    Beskriv hur implementeringen av lösningen ska ske. Här gäller det att förklara steg för steg.

Om du kan visa för ledningen att dina idéer gör livet lättare och mera lönsamt för dem kommer du att få igenom ditt projekt.

Vad ska man då helst lyfta fram i sitt ”business case”? När det gäller hållbarhetsfrågor har man nyligen rankat de viktigaste affärsfördelarna i ett forskningsprojekt. De 60 tillfrågade verksamheterna identifierade följande stora områden som rankades efter relevans enligt nedan:

1.    Varumärket
2.    Anställda och framtida arbetskraft
3.    Funktionell effektivitet
4.    Riskreduktion och styrning
5.    Direkt finansiell påverkan
6.    Organisatorisk tillväxt
7.    Affärsmöjligheter
8.    Ansvarsfullt ledarskap
9.    Hållbar utveckling på makronivå dvs. verksamhetens påverkan på sin omvärld

Så nu vet ni vad ni ska trycka på nästa gång ni vill få gehör för era hållbarhetsidéer hos chefen

Läs mer:

/Marie Pettersson

Biogasstrategi utan strategi

Energimyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att, tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket, ta fram ett förslag till en nationell sektorsövergripande biogasstrategi. Förslaget är nu ute på remiss. Av allt att döma kommer förslaget att få svidande kritik från flera olika håll. Jag kan bara hålla med. Huvudanledningen till kritiken är att biogasstrategin saknar mål och riktning och i stället är den bara ett konstaterande av hur situationen ser ut i dagsläget. Utredarna verkar inte vilja något. Vad skall man då med en strategi till?

Med ett så omfattande arbete som gjorts i utarbetandet av biogasstrategin så finns det även många bra delar. Den är en bra kartläggning över situationen idag och man drar flera bra generella slutsatser, t.ex. att det är viktigt att sluta kretslopp. Däremot har man förbisett flera positiva effekter, fr.a. när man använder biogas som fordonsbränsle. Biogasen orsakar mindre miljö- och hälsoskadliga utsläpp än andra jämförbara bränslen. Dessutom har man helt missbedömt hur mycket biogas som kan produceras. I förslaget räknar man med en maximal produktion av 3 TWh biogas i Sverige, vilket är lika mycket som andra räknar med att det kommer att produceras i enbart Skåne år 2020.

I utredningen konstaterar man att biogasens stora problem är kostnaden, d.v.s. att producenten tjänar för lite pengar i förhållande till investeringen. Detta håller jag med om, men just nu sker det en stark teknikutveckling inom både biogasproduktionen och biogasdistributionen vilket både sänker produktionskostnaden och höjer gasutbytet. Trots att man i utredningen uppmuntrar till en fortsatt forskning och teknikutveckling har man bara beräknat kostnader utifrån befintlig teknik. Att man inte tagit med alla positiva aspekter vid användandet av biogas, räknat med liten produktion av biogas och hög kostnad leder till att man drar fel slutsatser i utredningen. Om det är på grund av missbedömda slutsatser eller av någon annan anledning som man håller sig ”neutrala” vet jag inte, men det verkar inte som att utredarna har någon vilja eller önskemål om vad man skall uppnå. Därför blir också förslagen på åtgärder inte speciellt intressanta.

Jag hoppas regeringen har högre ambitioner på miljöområdet än så här!

Markus Paulsson

Ekosystemtjänster är business

Det blir mer och mer uppmärksammat hur betydelsefulla ekosystemtjänster är för företags lönsamhet och i slutändan fortlevnad. Som vanligt är det de stora ”jättarna” som går i täten för utvecklingen och det är ju inte för sin godhets skull de gör det.

Kemikalieföretaget Dow har nyligen inlett ett samarbete med Nature Conservancy (TNC) värt 10 miljoner dollar under en 5-års period. Målet är att räkna ut ekosystemkostnaderna för varje affärsbeslut. Miljöfaktorer kommer att bli en viktig del av företagets intäkter och utgifter i framtiden. Det slutliga målet är att låta ekosystemtjänster utgöra en självklar del i företagets affärsmodell.

”Protecting nature can be a profitable corporate priority and a smart global business strategy.”
Dow CEO Andrew Liveris

Ett annat företag som satsar inom detta område är Coca Cola. De har investerat 30 miljoner dollar i restaurering av flodområden och det finns fler exempel.

Än så länge handlar de flesta satsningar om vatten. Det är svårare att prissätta t.ex. biodiversitet. Och många företag kommer förstås att fortsätta att motsätta sig naturskyddande åtgärder som inskränker på deras verksamhet.

Samtidigt finns det undersökningar som visar på att företag tjänar på att visa miljömässig och social hänsyn. En rapport från Goldman Sachs som kom 2007 visade t.ex. denna typ av företag låg bättre än snittet vad gäller lönsamhet.

“It’s not a choice to play a zero-sum game anymore, the economy and the environment are interdependent.  And they’re united by one color: green.” Dow CEO Andrew Liveris

Läs mer:

/Marie Pettersson

 

Vatten en viktig strategisk fråga

Konkurrensen om jordens resurser blir större ju fler vi blir och rent vatten är tyvärr inte en självklarhet för alla. Fler och fler företag och andra verksamheter identifierar just tillgång till vatten som en viktig strategisk fråga. Detta är för många verksamheter avgörande för att de ska kunna bedrivas.

CPD Water Disclosure är ett nytt program som uppmanar världens största företag att svara på en enkät om sina vattenrelaterade affärsfrågor. Syftet är att verksamheterna ska ta ett ansvar för sin vattenhantering och att de även ska identifiera risker och affärsmöjligheter med den samma.

Livsmedelsindustrin samt gruvbrytning av metaller och mineraler var bland de sektorer som identifierade de största riskerna kopplade till tillgången på vatten. 62% av de tillfrågade företagen kunde identifiera affärsmöjligheter kopplade till vattenfrågor, inom områden som vattenvård, vatteneffektivisering och avloppsrening.

Att vatten är en jätteviktig ekosystemtjänst är självklart och det är toppen om frågan kan höjas till högsta strategiska nivå i företag och andra verksamheter tycker jag.

Läs mer:

/Marie Pettersson

TEM på Sjöbacka gård

Alla organisationer behöver då och då lite tid för eftertanke för att komma på nya fräscha mål. I detta syfte åkte hela TEM till Sjöbacka gård i Skillinge på Österlen i slutet av förra veckan. Alla blev positivt överraskade över ställets mysiga atmosfär och det trevliga ägarparet som från första stund fick oss att känna oss mycket välkomna. Men framför allt var det nog maten som imponerade mest på oss. Det serverades mustiga grytor och lamm som verkligen smalt i munnen. Och så får vi inte glömma det mycket minnesvärda Amaronevinet, som dracks utanför arbetstid såklart. : )

sjöbacka gård2Vi fick gott om tid att analysera nuläget och lägga upp nya strategier för framtiden. Intressanta ämnen som diskuterades var bl.a. samverkan mellan forskning och konsulting. Vi tycker ju att det är viktigt med närkontakt med miljöforskning där nya rön kan omsättas i praktiken. Vi diskuterade även vikten av att skapa bra och tydliga produkter inom våra fokusområden: ledningssystem & lagstiftning, utbildningar, CSR och hållbar sjukvård.

Förutom möten hann vi även med en utflykt till Gislövs Hammar där vi satt vid havet och fikade. Här ligger en liten havsnära by som i alla fall gav min dröm om ett hus vid havet ny näring. Det var fler än jag som fick samma tanke, men vi kom fram till att det nog är för långt att pendla härifrån till kontoret i Lund. Men vem vet, vi kanske startar TEM Österlen en vacker dag. Vi har ju redan haft kontor i Zell am See, Siljan och Afrika.

Det kanske viktigaste med de här dagarna var att vi hade så trevligt tillsammans. För att jobbet ska flyta på bra tycker i alla fall jag att det är en stor fördel om man trivs tillsammans. Vi hade långa diskussioner fram till efter midnatt om ämnen långt från miljökonsulting. Och vad den sista diskussionen torsdag 10 september kl. 00.30 handlade om kommer jag inte att yppa på den här bloggen, men så mycket kan jag berätta att den ledde till många skratt, samt internationella kontakter dagen efter för att verifiera sanningshalten i ett häpnadsväckande påstående…

/Marie Pettersson