Det civila samhället (Civil Society på engelska) är ett ständigt aktuellt begrepp som används flitigt av organisationer som Världsbanken, Sida och FN.
Definitionen av bereppet varierar mycket men vanligtvis syftar det på organisationer, föreningar och folkrörelser som varken hör hemma i privat eller offentlig sektor. Det kan alltså innefatta allt ifrån den lokala idrottsföreningen och facebook-uppror till världstäckande NGO:s.
De senaste åren har mycket tilltro satts till det civila samhällets förmåga att bygga demokrati, stärka mänskliga rättigheter och att skapa socialt kapital. Detta kan ske på flera sätt, till exempel genom att sätta normer för hur privata företag bör agera.
Företag begränsas som bekant av staten genom lagstiftning. Det civila samhället påverkar företag genom att påverka normer för vilken typ av agerande som är önskvärt eller förkastligt, samt att lyfta eller hänga ut företag som anses jobba för eller emot dessa normer.
Det civila samhället påverkar med andra ord vilken typ av CSR-arbete som företagen och de offentliga organisationerna väljer att jobba med. Det civila samhället kan också sägas vara en intressent till både offentliga och privata organisationer.
Ett exempel på en civil samhälls-aktion riktat mot ett privat företag är Greenpeaces kampanj “Volkswagen. The dark side.” med en bild på Star Wars-figuren Darth Vader som protest till Volkswagens motstånd till EU:s klimatlagstiftning. Ett annat exempel är WWFs företagssamarbeten som syftar till att lyfta fram företag som arbetar på ett hållbart sätt.
I och med bloggarnas och de sociala mediernas framfart är fler civila samhällsaktioner via nätet att vänta. Många förvånades över en Facebooksgrupps förmåga att över en natt få livsmedelskedjan Coop att ändra sitt beslut om att sluta sin försäljning av mjölk från Skånemejerier.
Publicerad i Miljöledaren vecka 24
TEM-funderingar 