Obamas politik inte så grön som förväntat

Det har snart gått tre år sedan president Obama kom till makten i USA. Det stora slagordet under hans presidentvalskampanj var ”Change” något som även skulle gälla på miljöområdet. Som de flesta vet var miljöpolitiken under George W Bush en ändlös plåga och förväntningarna var därför höga på vad Obama skulle kunna åstadkomma.

Hur ser då facit ut såhär nästan tre år senare? Besvikna röster har hörts på senare tid. Al Gore har ju t.ex. uttryckt sin besvikelse över Obamas misslyckande på miljöområdet i en artikel i Rolling Stone för någon månad sedan. Nu är det kanske inte fullt så illa även om Obama inte kommit i närheten av att infria de på honom högt ställda förväntningarna.

Bland de positiva förändringar Obama har lyckats uppnå så här långt är att stärka amerikanska naturvårdsverket EPA. En annan positiv förändring som gått igenom under Obamas presidentperiod är ett avtal med biltillverkare om att öka energieffektiviteten i bilarna. Och dessutom har han genom Clean Air Act deklarerat att utsläpp av växthusgaser äventyrar välstånd och hälsa hos befolkningen.

Bland de mindre lyckade insatserna återfinns beslutet att tillåta utökad oljeborrning ute till havs även efter katastrofen förra året med Deep Water Horizon, samt att även fortsättningsvis tillåta miljöförstörande kolbrytning samt misslyckande med att reglera naturgasindustrin för att nämna några exempel.

Men det finns fortfarande områden där Obama har chansen att visa prov på sin handlingskraft som att förbjuda dragning av oljeledning från Kanada till Mexikanska golfen och att t.ex. stödja EPA:s nya standard mot ozonföroreningar som ger upphov till hälsoskadlig smog.

Nu är ju farhågorna stora att de betydande ekonomiska problem som USA måste tackla även fortsättningsvis kommer att innebära att miljöproblemen kommer i skymundan. Samtidigt förstår fler och fler amerikaner att det är genom att bygga en ekonomi baserad på ren förnyelsebar energi som nationen kan bli starkare och skapa nya jobb. För att bli återvald bör därför Obamas budskap vara att ekonomisk tillväxt och skydd av miljön är två sidor av samma mynt.

Läs mer:

• Hidden In The Budget: The End Of Almost Every Major Environmental Regulation   Fastcompany
• Everyone thinks Obama is doing a bad job on the environment   Grist
• Forum: Assessing Obama’s Record on the Environment   Yale Environment 360
• How President Obama can reclaim his green cred   Los Angeles Times
• Al Gore: Climate of Denial   Rolling Stone
• Obama announces new automobile efficiency standards – July 29, 2011   Nature news blog

/Marie Pettersson

Tillväxt och bistånd

Nu har regeringen gått ut och sagt att ekonomisk tillväxt är ett av de övergripande målen med biståndspolitiken. Huvudargumentet för detta är att mottagarländerna på sikt måste klara sig utan bistånd och för att de skall kunna göra det behöver de en större ekonomi. Den tidigare målsättningen med fattigdomsbekämpning har därmed delvis förskjutits då det nya målet om ekonomisk tillväxt också skall få plats. Den nya målsättningen har redan fått mothugg från flera håll. En del menar att tillväxt alltför ofta inte gynnar de fattiga och andra menar att det nya målet mest är till för att gynna svenskt näringsliv.

Ekonomisk tillväxt kan betyda många olika saker och i flera fall har det en tydligt negativ miljöpåverkan, vilket motverkar målet om hållbar utveckling. Men det finns också exempel där så inte är fallet. Själv anser jag att det projektet som jag genomför i Zambia är ett exempel på att man kan kombinera ekonomisk tillväxt och en förbättrad miljö. Vad vi gör är att vi förhindrar att avfall ligger och ruttnar utan i stället omvandlar vi det till biogas, vilket är en resurs som går att sälja. Miljöproblemet avfall blir alltså en ekonomiskt säljbar vara.

Min kollega Reine skrev tidigare att ”Om man ger en fattig en fisk får hon en måltid, om man lär henne fiska kan hon ordna mat resten av livet.” Men om det leder till att man fiskar så mycket att fisken tar slut är jag tveksam till att kalla det för en hållbar utveckling. Den typen av projekt där man inte har en helhetssyn har tyvärr varit alltför vanliga. Det behövs personer eller sammanslutningar som samtidigt som de har kunskap i frågan har en så god överblick att de kan göra en samlad bedömning ur ett systemperspektiv. Därför är det bra att samtidigt som den nya målsättningen införs inrättas Rådet för näringsliv och utveckling. Jag hoppas bara att de som företräder miljöintressena i rådet kan göra sig hörda så att det verkligen är hållbar utveckling som uppnås.

Markus Paulsson

I.O.U.S.A. – Vad var det vi sa!

I.O.U.S.A. The 30-minute version

USA har helt klart varit värdens rikaste land. Med koppling till Demokraterna och Obama går inflytelserika aktörer nu ut med varningar som “Wake up, America! We’re on the brink of a financial meltdown …”

Filmen I.O.U.S.A aktualiserar att även stora starka aktörer riskerar att bli fattiga om de inte investerar i sund framtidsinriktad förnyelse. Vid Riokonferensen 1992 sade Bush d.ä. “The American life style is not negotiable”. Redan tidigare fanns det många indikationer på att den amerikanska livsstilen rationellt sett knappast är långsiktigt hållbar. De utvecklingsrisker som sedan länge har varit synliga ur ett vetenskapligt miljö- och hållbarhetsperspektiv blir nu allt tydligare även ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv.

Miljökunskap och systemtänkande kring vad som krävs för en hållbar utveckling ger viktiga insikter i hur samhällets faktiska situation utvecklas. Sådana insikter är angelägna för att kunna förbereda sig för de omställningar som de nya förutsättningarna efter hand leder till. Den som inte investerar för en hållbar utveckling blir förr eller senare fattig.

Läs mer:

1. About the Film
2. Sverige Radio, Studio Ett, I.O.U.S.A, Måndag 25 augusti 17.00-17.45
3. I.O.U.S.A.: Documentary Worth a Peek

/Reine Karlsson