Etikettarkiv: u-länder

Vem ska betala för klimatet?

Det här är den här frågan som antagligen kommer att stjälpa klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december.

Problemet är att det varken råder enighet om vem som ska betala, hur mycket det kostar, eller hur det ska gå till att åtgärda klimatet. Det finns i dagsläget inget förtroende mellan i- och u-länder. I-länderna anser att u-länderna är korrumperade och vill ha kontroll över eventuella medel som avsätts, medan u-länderna vill ha medel utan motprestation i form av kontroll.

Jag tror inte att det senare skulle fungera. Vi vet ju t.ex. att biståndspengar tenderar att gå upp i rök så fort de inte är knutna till ett speciellt projekt. Jag kan förstå att u-länderna inte vill känna sig som ”andra klassens länder” och bli hunsade av oss i väst, men då måste de också kunna bevisa att de har förmågan garantera att 100% av framtida klimatbidrag också kommer att generera klimatprojekt och inget annat…

En annan viktig fråga är hur man ska få så många länder som möjligt att implementera de möjliga styrmedel som redan finns, t.ex. utsläppshandel och klimatskatter. För att hindra avskogning är det också viktigt att en ny skogsmekanism införs.

Kan det ske ett under i Köpenhamn?

Läs mer:

/Marie Pettersson

L’Aquila – ett stopp på vägen mot Köpenhamn

I dagarna möts ledarna på G8 mötet i L’Aquila i Italien för att diskutera det nya globala klimatavtal som förhoppningsvis ska komma till stånd i Köpenhamn i december. Visst verkar det finnas en god vilja, men räcker denna tillräckligt långt? G8 LAquila

G8-ledarna har nu fastslagit att de globala växthusutsläppen bör halveras till 2050 jämfört med 1990 års nivå samtidigt som utvecklingsländerna måste få lov att öka sina utsläpp. Detta innebär att I-länderna ska minska sina utsläpp med 80% fram till 2050 för att ge U-länderna tillräckligt utsläppsutrymme. Det här kommer alltså att sätta extra hårs press på de redan ”utvecklade” ländernas förmåga att minska sina utsläpp.

Tony Blair skriver i en artikel i Sydsvenskan om en rapport från projektet ”Breaking the Climate Deadlock” som visar att stora utsläppsminskningar kan nås genom investeringar på bara tre områden, nämligen energieffektivisering, minskad avskogning samt energikällor med låga koldioxidutsläpp. Detta kan klaras med sju väl beprövade metoder:

  • Standarder för att stimulera förnybar energi (ex. fasta tariffer, eller kvotplikt)
  • Effektivitetskrav inom industrin
  • Byggregler
  • Krav på bränslesnåla fordon
  • Standarder för kolinnehållet i bränslen
  • Standarder för energieffektivitet i apparater
  • Politiska åtgärder för att minska avskogningen

Dessa metoder används redan runt om i världen, men måste utnyttjas i större skala för att vi ska nå målet att inte komma över en temperaturökning större än 2 grader Celsius.

Det kommer att bli hårda diskussioner innan Köpenhamn och det är bra att de ekonomiskt starka G8 länderna nu visar en tydlig klimatintention. Samtidigt är frågan om förmågan att enas om vad som måste göras på kort sikt är lika god som på lång sikt. Det är ju en helt annan sak att lova något som ligger långt fram i tiden jämfört med något som ska genomföras under ens egen mandatperiod. Sedan gäller det att stora ”klimatnationer” som Kina, Brasilien och Indien är villiga att göra det som krävs för att uppnå det önskade resultatet i Köpenhamn.

Läs mer:
G8-ledare ställer sig bakom klimatmål DN

”Bryt dödläget i klimatförhandlingarna” Sydsvenskan

G8 L’Aquila website

/Marie Pettersson

Hur hållbar är egentligen Världsbanken?

Världsbanken har tidigare gått ut stort med att man hjälper u-länder till en hållbar utveckling. Men frågan är nu hur väl detta egentligen stämmer. Varje år lånar Världsbanken ut hundratals miljarder och har i daglsäget 185 medlemsländer, bland annat Sverige.

Men nu visar en ny rapport från Bank Information Center att banken under de senaste åren ger fem gånger mer lån till fossilenergi än till förnyelsebara energikällor. BIC är en frivilligorganisation som följer Världsbanken och andra stora långivare i hasorna för att se om de verkar för social, ekonomisk och hållbar utveckling.

Läs mer:

Världsbanken – en klimatbank? Sveriges Radio

/Marie Pettersson