Etikettarkiv: växthuseffekten

The Copenhagen Accord – en succé!?

Det sägs och skrivs mycket negativt om utfallet av COP15. Vad var det egentligen som hände, vad blev det verkliga ”resultatet”?

COP15 nådde inte fram till något lagligt bindande avtal. Men vad är det egentligen som skapar de bästa verkliga förändringarna? Är det lagar och regler eller är det ledare som vill något och som samarbetar på ett sant sätt?

Som jag ser det är det inte brist på ord, det är brist på handling? Möjligheten att uppnå en hållbar utveckling bygger på framtidsinriktade investeringar i att skapa sundare försörjningssystem. Viljan att investera pengar, tid och engagemang för framtiden bygger på framtidstro och många olika former av ömsesidig tillit. Det är oroande att det som skrivs om konferensens resultat är så negativt och färgat av misstänksamhet. Det är ju trots allt mycket glädjande att de mäktiga och mänskliga ledarna samlades och skapade en konstruktiv avslutande dialog.

Konferensens mest omskrivna slutdokument är The Copenhagen Accord och
resultatet inkluderar ett flertal positiva uppmaningar och metodologisk vägledning. The Copenhagen Accord har 2º C som konkret mål för den maximalt acceptabla temperaturökningen och en utfästelse om att de ekonomiskt rika länderna skall bidra, med 30 000 000 000 $ för 2010 – 2012 och 100 000 000 000 $ per år 2020, till att de ekonomiskt fattiga länderna skall kunna förbättra sina befolkningars levnadsstandard på ett hållbart sätt. 

Det bästa med dokumentet är att det är inriktat på att skapa en global process för hållbar samhällsutveckling. Det finns en intressant analogi i dagens synsätt på hur man bör arbeta med utveckling av företag och andra organisationer. För att uppnå en hållbar utveckling är det inte är tillräckligt med avgränsade mål. Det är också grundläggande att man har ett kvalitetssystem som möjliggör ständiga förbättringar och lärande. Den här principen är nu också grundläggande för de seriösa miljöledningssystemen. TEM arbetar sedan 25 år med att få saker att hända. Idag arbetar vi mycket med att skapa enkla fungerande processer för att bygga utvecklingsinriktad förståelse kring hållbarhetsrelaterade aspekter och för att öka motivationen. Det finns idag många regler och mycket bra teknik. Flaskhalsen ligger i att få saker att hända. Ur det här perspektivet ser det ut som om konferensen har fört oss ett mycket viktigt steg framåt.

Det finns dock en allvarlig problematik i att det är många som försörjer sig på att först skapa rädsla och sedan sälja lösningar. Detta är uppenbart för försäkringsbranschen och alla dem som säljer någon form av skyddsutrusning. Att lyfta fram risker är ett effektivt sätt att synas, som t.ex. används av politiker och forskare, och inte minst miljöorganisationer. Media har lätt att göra säljande rubriker av problem och risker, och de fungerar därför som en megafon för dem som lyfter fram olika former av risker.   För dem som arbetar på det sättet tycks COP15 ha varit ett misslyckande

Det finns en anomali i att vi idag har det tryggaste samhället mänskligheten någonsin levt i, samtidigt som allt fler svenskar tycks vara allt mer oroliga. “We are the safest and healthiest human beings who ever lived, and yet irrational fear is growing, with deadly consequences…”    Den största risken är nog att människor ger upp hoppet. Med lite perspektiv är det uppenbart att medellivslängden och försörjningstryggheten har förbättrats mycket de senaste hundra åren. När man öppnar tidningen eller ser på TV ser det dock ut som om dagens värld är mycket riskabel att leva i.

För att kunna åstadkomma förändring är det viktigt att det finns en medvetenhet om att den existerande lösningen inte är tillfredställande. Det är också nödvändigt att det finns trovärdiga förslag på hur man kan åstadkomma relevanta förbättringar.
Lagar och regler är en viktig metod för att bygga medvetenhet och för att åstadkomma realpolitiska förbättringar. Men om förhandlarna och verkställarna i verkligheten gör vad de kan för att minimera sina insatser så händer det inte så mycket. För att få saker att hända är det viktigt att fokusera på positiva möjligheter och att skapa processer för att få så mycket som möjligt att hända.

FN har nu arbetat minst 50 år med att bygga medvetenhet kring miljö och utveckling. Men vad är det mänskligheten bör göra? Att skriva avtal, lagar och regler kring vad vi inte bör göra räcker inte. Att skriva planer och visionstexter räcker inte långt, om de inte kombineras med en verklig vilja att göra det man skriver om. Texterna om miljö och hållbar utveckling har varit mycket viktiga för att bygga medvetenhet. Men de tidigare texterna ger inte så mycket positiva förslag på vad vi bör göra för att åstadkomma en bättre samhällsutveckling för de många människorna. Och de har inte klargjort hur vi bör göra för att stötta de människor som försöker åstadkomma en sådan utveckling. Ur det här perspektivet känns det som om COP 15 har öppnat upp för en ny nivå av global utvecklingsprocess.

Jag hoppas att allt fler nu kommer att stötta personer som på många sätt och på olika nivåer bygger framtidstro och ömsesidig tillit. Jag hoppas att vi i högre grad kan inrikta oss på att stötta dem som försöker få positiva saker att hända, på riktigt!

Läs mer:

God Jul
/Reine Karlsson

Gröna Jobb?

Det talas mycket om gröna jobb. Obama talar om Green Job Growth och the American Recovery and Reinvestment Act inkluderar investeringar på 113 miljarder $ och man talar om att det ekonomiska stimulanspaketet skall ge 500 000 nya jobb i USA.

Men vad handlar det här egentligen om. Vet man egentligen om det de ekonomiska satsningarna åstadkommer någon ny meningsfull sysselsättning? Är det en form av fördold protektionism?

Jag tror att det här handlar om en ännu vikigare fråga – etik.
FN kopplar klimatfrågan till mänskliga rättigheter och tänker ta upp sådana frågor vid klimatmötet i Köpenhamn.

Världsbankens direktör sade i ett tal i London den 31 mars: “We have seen over the last six decades how markets can lift hundreds of millions of people out of poverty while expanding freedom.  But we have also seen how unfettered greed and recklessness can squander those very gains” 

Finanskrisen har synliggjort att det är allt för många som har roffat åt sig allt för mycket. Det tycks orättvist att de har lyckats roffa åt sig så mycket pengar. Men det är nog ännu mycket värre att så många inflytelserika personer har lagt så mycket av sin energi på något så primitivt som att roffa åt sig pengar. Det finns stor risk att de har ägnat allt för lite intresse åt att sköta de viktiga verksamhetsområden som de har haft ansvaret för.

Vi behöver företag och företagare som hjälper kunderna och samhället att bli ”rikare” och som arbetar på ett sådan sätt att de verkar för att förbättra de resurssystem som de får sina råvaror från. Det är sådana aktörer som kan skapa de gröna jobb som vi behöver.

Läs mer:

/Reine Karlssson

Släcka lampan i en timme eller minska förbrukningen en hel livstid

Ingen med något som helst miljöintresse kan väl ha missat att det är Earth Hour på lördag den 28 mars och även vi har skrivit om det tidigare. Mellan klockan 20.30 och 21.30 ska privatpersoner, offentliga institutioner, företag och kanske framförallt kändisar släcka sina lampor. Ett lovvärt initiativ kan man tycka.

Earth Hour är en internationell kampanj som ber hushåll och företag att under en timme släcka sitt lyse och stänga av sina icke-nödvändiga elektriska apparater för att spara energi och minska växthusgaser. Kampanjen sker årligen under den sista lördagen i mars.

Första gången Earth Hour hölls var i Sydney, Australien, den 31 mars 2007 mellan 19.30-20.30. Detta skedde på initiativ från Världsnaturfonden, en lokal australisk miljölobbygrupp och tidningen The Sydney Morning Herald. Resultatet blev att 2,2 miljoner sidneybor och 2000 företag minskade Sidneys elförbrukning med 10,2%. Wikipedia

Eller som Joachim Kerpner valde att uttrycka det i Aftonbladet:

Släcka alla lampor en timme. Det är lika patetiskt som när Birgit Friggebo sjöng ”We shall overcome”/Aftonbladet

Jag fick ett pressmedelande från Belysningsbranschen där de frågar sig själva och oss andra: Vad händer efter Earth Hour? Naturligtvis har de ställt rätt fråga, även om deras motiv är att kränga nya armaturer. Att döva sitt samvete med att släcka lampan 1 timme räddar inte jorden. Naturligtvis är det ett viktigt statement som kan ge signaler till politiker och företagsledare inte minst inför COP 15, men det hela börjar likna ett reklamjippo där alla, kommuner och företag som kändisar och bloggare, ska överträffa varandra i hur många lampor man ska släcka en timme. Vi vet inte riktigt vad vi ska tycka. Naturligtvis är det bra att miljöfrågan uppmärksammas i alla sammanhang, samtidigt får man inte reducera problematiken för mycket. Att släcka lampan och rädda en isbjörn, riktigt så fungerar det ju inte.

Precis lägligt kom ett pressmedelande till, denna gång från Fortum där de listar lite enkla sätt att spara energi året runt!

9 enkla sätt att spara energi och värna om klimatet:

1. Byt till en nyare kyl och frys som förbrukar drygt 1 000 kr mindre el per år än en gammal.
2. En dator inkl skärm och skrivare som stängs av helt när ingen använder dem, dvs de står inte i standby-läge, kan spara drygt 360 kr per år.
3. Använd lock på kastrullerna, så minskar du din energianvändning med 80% per år.
4. En halogenlampa med transformator som är ansluten till ett vägguttag drar ström även om lampan inte är på. Spara 110 kr per år genom att dra ur kontakten.
5. TV, DVD och digitalmottagare som stängs av helt, kan spara nästan 300 kr per år jämfört med om de står i standby-läge.
6. Frosta av kyl och frys regelbundet och spara 250 kr per år.
7. Använd vattenkokare och spara 50% av kostnaden eller 110 kr per år.
8. Stäng av handdukstorken halv dygnet och spara 525 kr per år.
9. Att byta 4 st vanliga 60 W glödlampor som lyser i 4 timmar per dygn, mot 4 st lågenergilampor (11 W) sparar 343 kr per år.

Även vi på Stiftelsen TEM har anslutit oss till alla de företag som deltar i Earth Hour på WWF:s hemsida och vi som jobbar här kommer nog också att släcka våra vardagsrumslampor. Men låt det inte sluta vid detta! Om det bara blir ett massmedialt jippo som används för att döva våra klimatsamveten så känns det ganska meningslöst. Det finns som sagt mycket man kan göra i vardagen som verkligen gör skillnad. Och ute på företagen finns det ännu mer att göra, så sätt igång!

Läs mer:

/Daniel Eriksson och Veronika Franzén

Klimathoppet Obama

Klotet kl 13.20 idag tar upp ny klimatforskning som visar att det är ännu mer bråttom än vi trodde att hejda den globala uppvärmningen.

Klotet spanar också in hållbara lösningar på den stora vetenskapskonferensen AAAS i Chicago.
Hur kan vi ta nytta av bilbranschens kompetensresurs i att ta fram sådana lösningar?

Läs mer:

/Reine Karlsson

Klimat och förnyelse.

Bill O’Rilley, Fox news försöker förlöjliga tanken på klimatforskning FOX newsoch insatser för att reducera utsläpp av klimatgaser, som inslag i arbetet för att komma ur krisen.

Robert Bergqvist, bankens SEB:s chefsekonom, är också kritisk till klimatforsning som metod för att få fart på ekonomin och betonar att det viktiga är att få igång konsumtionen. SvD har också varit skeptiska till Obama och satsningar på att minska växthuseffekten. DN, DI och Veckans Affärer ser andra utmaningar, men de är mer konstruktiva.

De konservativa verkar inte förstå att det finns mycket stora behov av verklig förnyelse och att klimat-, energi- och miljöinformation ger viktig vägledning för investeringar i klok effektivisering. Det fungerar inte att försöka konsumera mer än man kan producera på ett hållbart sätt. Inte ens USA kan förvänta sig att andra länder skall fortsätta finansiera deras överkonsumtion.

Klimatintresset ger drivkraft och vägledning för framtidsinriktade investeringar.

Mer information:

/Reine Karlsson

Skogen är viktig

Bindningen av kol i skogar och mark är viktig för att dämpa växthuseffekten. Skogarna kan också ge en förnyelsebar resursproduktion som kan ersätta stora mängder fossila bränslen. Det ger ännu mer om vi använder trä som byggnadsmaterial istället för cement och stål, och om vi använder trä istället för alternativa material, t.ex. fossilbaserad plast. De skogsbaserade näringarna är också viktiga för Sveriges handelsbalans.

 

Samtidigt är dock viktigt att notera att det kommer många oroande signaler. Helgens storm i Frankrike har orsakat stora problem för den franska skogsindustrin. Gudun och Per kostade stora pengar och mycket besvär och lidande för det svenska samhället. Klimatforskarna ser allvarliga risker med att odla gran i Sydsverige.

Det är viktigt att vi utvecklar skogsbruket på ett hållbart sätt.

 

Läs mer:

/Reine Karlsson

Det mentala klimatet

Det är intressant att det nu kommer så många nyheter om att det går att rädda jordens klimat och att det finns så mycket att vinna på att satsa på förnyelsebar energi. Det kan vara läge att påminna oss om att klorfri tillverkning av papper länge beskrevs som omöjligt, tills det plötsligt var fullt möjligt.

Nyckeln ligger nog i ”det mentala klimatet”. Vi har lidit av ”mental försurning”.  Händelserna kring att Obama har blivit president och hur media skriver om förnyelsen har startat en stor förbättring.

Det är viktigt att de Svenska medierna lyfter fram de positiva Svenska möjligheterna. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att kritiskt granska vad som egentligen sker, på ett kunnigt vidsynt och framtidsinriktat sätt.

Läs mer:

/Reine Karlsson

IVA presenterar klimatvision

Kungliga IngenjörsVetenskapsAkademien presenterar idag En svensk nollvision för växthusgasutsläpp. IVA

Det är mycket glädjande att en så välrenommerad organisation sprider information om att det är fullt möjligt att ganska snabbt åstadkomma väsentlig förnyelse. ”Sverige kan minska sina utsläpp av växthusgaser till nästan noll inom 30-40 år om man satsar på effektivisering, kör bil på el istället för bensin, och förändrar jord och skogsbruk.” IVA

Synsättet har likheter med den anda som Obama förespråkar. Det ser ut som om det har börjat kännas mer meningsfullt att framföra förslag om väsentlig förnyelse

Klimatkonferensen i Köpenhamn är viktig. Det är viktigt att Sverige tar en positivt ledande roll – för växthuseffekten – och för att det färgar bilden av Sveriges näringsliv. Det vore illa om Sveriges agerande ger sken av att Sverige skulle vara ett konservativt land som försöker undvika att förändras. Det är mycket bättre om Sveriges politiker, företag och många andra utvecklingsaktörer kan visa upp att Sverige satsar på ett sådant sätt att man är ledande på framtidsinriktad förnyelse.

Förändring är aldrig enkelt. Det är många som blir osäkra och som på olika sätt gör motstånd. Det finns stor risk att de etablerade, rika och mäktiga blir motkrafter. Klotet hade förra veckan ett inslag som gav en inblick som indikerar att det finns motstånd även på IVA-möten. Det är naturligt och även klokt att det finns motstånd mot stora förändringar. Det viktigt att ta motståndet på allvar och att försöka lära oss av dem som känner djup oro. Det känns mycket bra att det verkar växa fram en bättre öppenhet kring de förestående förändringarna.

Sverige har mycket att vinna på att ta en ledarroll i Köpenhamn.

/Reine Karlsson

Förändring pågår

Klimatet förändras i allt snabbare takt och det kommer allt fler observationer om att förändringarna påverkar ekosystemen. Varmare klimat riskerar att leda till mindre skördar och livslängden för den amerikanska västkustens barrträd har halveras på bara 17år.

Det är ännu mycket mer påtagligt att de affärsmässiga förutsättningarna förändras. Det har blivit tydligt att vi inte kan leva på att bokföra fram pengar. Allt fler förstår att det som de senaste åren såg ut att vara en stor ekonomisk framgång egentligen var en finansiell bubbla

Förståelsen kring vad som kan bidra till en hållbar utveckling väcker större intresse. Gaskonflikten har tydliggjort att det är viktig att ha en mångsidig lokal energiförsörjningDet händer saker, t.ex. att EU förbjuder glödlampor . Den verkliga förändringen har börjat, det är tredje gången gillt

Den kraftiga krisen kommer att leda till förändringar. De som är passiva tenderar att försvagas. Samtidigt ger krisen öppningar för dem som tar nya initiativ. Det är viktigt att inte fastna i att lägga för mycket kraft på att försöka hålla liv i de gamla lösningar som är på väg att bli inaktuella.

Det är viktigt att höja blicken och att komma ihåg att det rationellt sett finns fantastiskt stora utvecklingsmöjligheter och att den värld vi lever i på många sätt är underbar. För att lyckas krävs kraftfulla satsningar på nya bättre framtidsmöjligheter. När det nu kommer oroande signaler om barrskogar så vore det helt fel om oron skulle leda till att intresset skogsbruk och skogsbaserade näringar faller.

De svenska skogarna ger en mångfald av mänskligt viktiga värden och vi bör nu ta tag i att försöka vidareutveckla glädjen och nyttan av en del av de värden som vi tidigare inte har satsat så mycket på att utveckla. Det är glädjande att

Kriserna som har orsakats av den tidigare girigheten, oansvarigheten och kortsyntheten gör att vi har svåra utmaningar att brottas med. De som tar tag i att skapa en mer hållbar utveckling har nu bättre förutsättningar. Det är viktigt, men det är inte enkelt.

Jag hoppas att Regionen och Södra fortsäter satsa på att skapa mer mångsidig och högvärd framtidsnytta från de sydsvenska skogarna.

Läs mer:

/Reine Karlsson

Motivet för klimathandel?

Gårdagens Vetandets värld om klimatkapitalet beskrev hur klimathotet blev en fråga för marknaden. Uppmärksamheten kring dessa affärsmöjligheter är nu så stor att Dagens handel indikerar att utsläppsrätter skulle kunna bli 2009 års julklapp.

Programmet pekar på att USA använde starka påtryckningsmedel för att pressa fram möjligheten till en global handel med utsläppsrätter. Det är intressant att fråga sig varför deras förhandlare ville öppna upp för ”klimathandel”. Vad hade de egentligen för grundläggande motiv för att förhandla som de gjorde?

  • Var det för att USAs förhandlare trodde att utsläppshandeln skulle ge möjligheter till mer kostnadseffektiva utsläppsbegränsningar?
    eller
  • Var det för att USA hoppades att möjligheten att göra affärer med utsläppsrätter skulle leda till sådana former av agerande att USA inte skulle behöva göra några verkliga insatser för att reducera sina utsläpp av växthusgaser. Kan man ha hoppats på att kolmarknaden skulle ge möjligheter att hantera frågan pappersmässigt, utan koppling till egentliga förändringar. Eller kan det ha varit för att man hoppades att sådana marknader skulle öppna upp affärsmöjligheter för tvivelaktiga aktörer och att detta skulle leda till att miljöintresset skulle undergrävas.

Det är bra att Vetandets värld tar upp frågan om vilka det var som ville ha en klimathandel, och varför.

Läs mer:

/Reine Karlsson

Klimatkompensera eller förnya det man gör

Den frivilliga klimatmarknaden har tredubblats på ett år, Malin Olofsson, Vetenskapsradion 2009-01-09. Det är mycket viktigt att de seriösa företag som försöker agerar etiskt korrekt kan göra det på sådana sätt att deras pengar gör bästa möjliga verklig nytta.

Det kan vara mycket bra om kolmarknader ger möjlighet att satsa miljöpengarna på sådana sätt att de gör största möjliga nytta. Växthusproblematiken är global och rationellt sett tycks det som om ett visst belopp borde kunna åstadkomma en större nytta om det investeras i ett fattigt land. De lägre lönerna borde göra att det går att få mer arbete gjort för pengarna. Om man tänker på koldioxidproblematiken som en fråga om att rena rökgaser så kan det också tyckas som om man kan få mycket mer för pengarna där dagens reningsteknik är sämst. Det tankesättet är dock inte relevant eftersom koldioxidfrågan inte handlar om reningsteknik. Men frågan handlar om effektivitet och även i det avseendet kan ett visst belopp ge en större effektivitetsförbättring om pengarna investeras i ett fattigare land.

Men kan vi lita på att kolmarknaden fungerar? Kan man lita på att köpet av en utsläppskredit verkligen resulterar i den kolabsorption eller utsläppsreduktion som säljaren påstår?

Ett problem är att det är många mellanled mellan dem som köper utsläppskrediter och dem som planterar träden. Då någon betalar 150 kr för en utsläppskredit så finns det, enligt Vetenskapsradion, risk att beloppet krymper till bara 30 kr innan pengarna når fram till bonden som skall plantera och sköta träden.

Professor Stefan Gössling ser fler problem med handeln med utsläppsrätter:
1. Ett problem är att de som använder trädplantering som kompensationsmetod ofta räknar de aktuella trädens kolabsorption under ca. 100 år som en kompensation för de nuvarande utsläppen:
a. Beräkningsmetoden innebär då att man räknar som om de skulle vara helt oproblematiskt att det kommer att vara mer koldioxid i atmosfären under 100 år, och
b. Kan man lita på att de träd som planteras idag verkligen kommer att stå kvar och växa i 100 år?
2. Det är också paradoxalt att man tillgodoräknar trädplantering samtidigt som det pågår mycket skövling av skogar.
3. Vi bör också fråga oss om det är försvarbart att använda jordbruksmark till att plantera träd.

Vetenskapsradions program i fredags tog upp fler viktiga frågor. En fråga var om det är lämpligt att man köpa ”avlatsbrev” istället för att förbättra sin egen verksamhet. Där tycker jag man närmar sig en viktig grundläggande fråga:

För att kunna åstadkomma en hållbar utveckling måste man förändra de nuvarande systemen. Detta är dock ofta mycket svårt eftersom de som arbetar i de nuvarande systemen som regel vill fortsätta med sina nuvarande jobb. Det finns en effektivitetsvinst i att kunna fortsätta använda de rutiner man har lärt sig. Den som är duktig på något vill som regel kunna ta fortsatt nytta av sin kompetens. Min favoritbok om den typen av förändringsmotstånd heter The Innovator’s Dilemma.

Intresset för att köpa klimatkompensationer tycks bero på att företagen vill undvika att förändra det de håller på med. Det är dock i princip mycket olyckligt om företagare fastnar i att lägga hela sitt engagemang på att finna former för att kunna fortsätta med det de redan gör. Den globala marknadens utveckling och växthuseffekten gör att de affärsmässiga förutsättningarna förändras, i snabb takt. Det har faktiskt alltid varit så att nya behov har växt fram och att de gamla behoven har blivit mättade. Den ständigt pågående förändringen kan t.ex. beskrivas som Kondratiev-cykler (bloggen på Cornucopia beskriver detta på ett mycket intressant sätt). Det är väldigt viktigt för ett land att företagen satsar en tillräckligt stor andel av sina vinster på att investera i framtidsinriktad förnyelse.

Globalt sett kan det göra ännu större utvecklingsmässig nytta om de klimatkompenserande pengarna satsas på framtidsinriktad teknik- och samhällsutveckling i de mottagande länderna. Det kan t.ex. vara mycket bra om kompensationspengarna leder till att de mottagande länderna utvecklar ett mångsidigt hållbart skogsbruk och ett skogsbaserat näringsliv som totalt sett producerar högre mervärden än de som dagens industriländer åstadkommer. Men det verkar knappast som om kompensationspengarna går till framtidsinriktad förnyelse.

Det är svårt att förändra och

  • det är mycket olyckligt om tvivelaktiga aktörer lurar till sig pengar genom att utnyttja makthavande människors bekvämlighet och rädsla för förändringar.
  • Det är mycket bra om kolmarknaderna öppnar upp nya kopplingar som ger tillgång till nya och bättre möjligheter att göra mer effektiva investeringar för en hållbar utveckling.

Hittills är det svårt att avgöra vilka aktörer som sunda ambitioner.

Mer information:

/Reine Karlsson

Obama och växthuseffekten

NASAs klimatspecialist James Hansen har skrivit ett personligt brev till Obama, där han ber den blivande presidenten att agera på ett kraftfullt sätt. Hansen skriver att den nuvarande formen av handel med utsläppsrätter (Cap and trade) är gravt otillräcklig. Han ber Obama att verka för att omgående och globalt:

1. Sluta bygga koleldade kraftverk och minska brytningen av kol.
2. Införa en koldioxidskatt på all utvinning av fossila bränslen.
3. Satsa på forskning för att utveckla ny kärnkraftteknologi .

Läs mer:

/Reine Karlsson