Tag Archives: växthusgaser

Riksdagen har antagit ny klimat – och energipolitik

I tisdags antog riksdagen nya klimat- och energimål. Det övergripande målet är att Sveriges koldioxidutsläpp skall sjunka med 40 % fram till 2020 jämfört med år 1990.  Dessutom skall minst 50% av all använd energi vara förnybar och inom transportsektorn skall andelen förnybar energi skall vara minst 10 %. Dessutom beslutade man om en  20-procentig effektivitetsökning när det gäller energianvändningen. 

Detta låter väl som en bra början, tycker jag . Samtidigt vet vi alla att det bara är en början!

Läs mer: Riksdagens hemsida

/Iris Rehnström

Högerklicka här om du vill hämta bilder. Automatisk hämtning av bilder från Internet hindrades för att skydda din integritet.

Mjölken, en klimatbov!

images1

Enligt SIK:s (Institutet för Livsmedel och Bioteknik) livscykelanalys ger varje liter producerad mjölk upphov till  1 kg växthusgaser. Denna mängd växthusgaser är relativt stor jämfört med vegetabiliska produkter. Jämför man däremot mjölk med nötkött så är mjölkens miljöpåverkan  ändå rätt så liten.

Vad är då slutsatsen som vi konsumenter skall dra ur det hela? Skall vi sluta dricka mjölk? Knappast, i alla fall ur ett hälsoperspektiv. Kanske dags att kompensera de klimatutsläpp, som vårt mjölkdrickande ger upphov till, genom att låta bilen stå hemma ibland. Detta mår alla bra av, både människor och klimat!

Läs mer:

/Iris Rehnström

Julklappstips: Makten över klimatet

Har äntligen hunnit läsa ut professor Christian Azars senaste bok Makten över klimatet som kom i höstas. Boken är faktaspäckad och beskriver på ett mycket nyktert och konkret sätt klimatfrågan och vad som bör göras åt problematiken. Boken är lättläst rekommenderas varmt som julklapp, både till klimatskeptikern och till miljökämpen.

”Den mest insiktsfulla klimatbok jag någonsin läst.”
– prof Lars Kristoferson, tidigare generalsekreterare i WWF.

”En av höstens viktigaste böcker. Chalmersprofessorn Christian Azar har gjort en Al Gore, skrivit en pedagogisk och hoppingivande bok om klimatfrågan: ¨’Makten över klimatet’. Christian Azar är både kunnig och politiskt inflytelserik. Efter en tjuvläsning av boken kan jag konstatera att han också kan skriva. Medryckande.”
Ny teknik

”Skall ni läsa en enda bok om klimatfrågan i år, så vet ni nu vilken.”
Dagens Nyheter.

Läs mer och fler boktips:

/Daniel Eriksson

EU förslag för att motverka skogsavverkning

EU-kommissionen lade igår två förslag för att minska avskogningen i världen. Å ena sidan presenterade kommissionen ett lagförslag mot olaglig avverkning och å andra sidan en strategi för att minska avskogningen i världen.

Den globala avskogningen står för 20-25 % av växthuseffekten.

Genom att träden skövlas frigörs kol som har varit bundet i mark och träd samtidigt som trädens upptag av koldioxid ur luften faller bort. Avskogningen föreställer dessutom ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden.

WWF kritserade lagförslaget som inte tillräckligt långtgående med tanke på att det inte kriminaliserar handel med olagligt avverkat virke och inte tar hänsyn till lokal- och ursprungsbefolkningens rättigheter.

EU kommissionens strategi och dess målsättning att halvera avverkningen i tropikerna till 2020 är enligt WWF en besvikelse. WWF hänvisar till en överenskommelse från i maj där undertecknade ministrar (bl. a. den svenska miljöministern) och andra representanter från 60 länder har kommit överens om ett åtagande om att helt avskaffa avskogningen fram till år 2020.  WWF uppmanar till att skärpa lagförslaget och att ändra målsättningen.

Läs mer: Skärp EU:s förslag mot skogsskövling. WWF

Jag undrar om det är för finansoron och lågkonjunkturen att EU backar ang. målsättning för åtgärderna mot avverkningen? I så fall är detta ett väldigt kortsiktigt perspektiv som man anlägger.  Speciellt då det handlar om ofantligt värdefulla ekosystem som förstörs och som aldrig mer kan återskapas.

Läs mer:

/Iris Rehnström

(Bildkälla: Naturskyddsföreningen)

Hur ska det löna sig för individen att vara klimatsmart? Personlig utsläppshandel? Nja, kanske inte….

Jag tror på utsläppshandel, jobbar med att verifiera utsläppsrapporter och ser hur kraftfullt systemet är för att få berörda anläggningar att undvika fossila bränslen. Nu är dagens system bara en början på något större. Vi måste tänka oss ett system som inte bara berör delar av industrin utan alla såväl verksamheter som privatpersoner. Systemet måste även omfatta alla växthusgaser och hela världen för att få full effekt. Tanken svindlar, hur ska detta gå till? Byråkratin för att kunna godkänna utsläppen från en enkel fjärrvärmeanläggning i ”Byhålan” kan ibland kännas övermäktig. Skälet att det ändå är så viktigt är att det är ett på lång sikt logisk väg att gå. Vi måste hitta system med planekonomins tänk kring hur mycket vi gemensamt vi kan leva med att temperaturen på jorden ska stiga och samtidigt marknadsekonomins flexibilitet i hur omställningen ska gå till. Enda sättet jag ser att man kan uppnå detta på är att man låter priset styra, det ska vara billigt att vara klimatsmart och dyrt att slösa med koldioxidutsläpp. Hur kommer man då dit?

Att sätta ett pris på förorening kan göras enligt två principer där utsläppshandeln står för att samhället sätter storleken på ”bubblan”, hur mycket växthusgaser som får släppas ut. Marknaden får sen avgöra vem som kan göra omställningen enklast, till den lägsta kostnaden, och priset kan variera över tiden men effekten är säkerställd. Alternativet är att samhället sätter en fast kostnad för utsläpp av växthusgaser och vi får då en känd kostnad men det är inte säkert vilken effekt som uppnås. Kostnaden kan utformas som en skatt eller avgift och skillnaden kan förenklas så att en skatt går in i statens svarta hål medan en avgift ska gå tillbaks till den grupp den tagits från (diskuterade skillande med Christina Olsen Lundh som doktorerar inom juridiken kring utsläppshandel i onsdags och för henne är det en stor skillnad mellan skatt och avgift men det är oviktigt i detta fall).

En svårigheten att driva igenom förändringar är att de kommer att förändra spelregler och konkurrenskraft som vi är vana vid och det finns alltid en förlorare när jämvikter rubbas. Förlorarna kommer protestera. Det kan vi inte ta hänsyn till. ”Business as usual” är inget alternativ för jorden.

Kommer man ner på individnivå så tillkommer integriteten. Vem vill bli registrerad för allt man gör? Tanken med personlig utsläppshandel har kommit långt i Storbritannien där man på allvar utreder tanken. Jag tror inte det är rätt väg även om jag har kollegor som är frälsta på idéen. Bara tanken på det kontrollsamhälle som krävs för att belasta mitt personliga konto med växthusgaser för varje skruv jag köper ger mig rysningar. Nyttan med det vill jag däremot åt. Givetvis ska det vara dyrare att flyga än idag. Självklart ska den som bor i lägenhet utan bil ska ha ekonomisk nytta av att inte belasta miljön på samma sätt som det ska svida i plånboken på den som flänger och far i världen. Det ska vara dyrare att köpa prylar samtidigt som kvalitet och att laga ska löna sig. Helt enkelt, ett hållbart samhälle ska främjas via plånboken.

Min slutsats är att utsläppshandeln bör råda globalt som princip och som realitet för företag. För privatpersoner däremot bör den tolkas om till en skatt/avgift som per automatik läggs på varor och tjänster baserat på deras klimatprofil. För att koppla kostnaden till utsläppshandeln bör den vara hyggligt föränderlig och omprövas årligen för att säkerställa att våra gemensamma utsläpp håller sig inom den överenskomna ”bubblan”. Vi har då kvar effekten av detta ekonmiska styrmedel på den positiva sidan såväl som vi har kvar den negativa aspekten med att sätta klimatprislappar på allt. Så långt allt lika som om vi hade haft personlig utsläppshandel men fördelen är att vi slipper kontrollsamhållet där allt kopplas till oss som individer och den integritetsdebatt det skulle vållla.

Är vi redo för att ta oss an detta förändringsarbete av samhället? Har vi något alterntiv?

Mer läsning:

/Annika Balgård

Döva inte klimatångesten med palmolja

Palmolja är en mångsidig produkt som blivit mer och populär de senaste åren. Den går ofta under beteckningen vegetabiliskt fett i diverse bakverk och användningen ökar i och med att medvetenheten om riskerna med mättade fetter och transfetter blivit större och dessa därför fasas ut.

Men palmolja är inte bara ett i maten hälsosammare fett. När kraven på att använda förnyelsebara bränslen ökar har palmolja i biodiesel seglat upp som ett bra alternativ. Samtidigt höjs röster för att odlingen av oljepalmer sker på bekostnad av skövlad regnskog. Här ställs alltså två miljöintressen mot varandra. Å ena sidan klimatförändringarna som kräver att vi gör något åt våra utsläpp av klimatpåverkande gaser och å andra sidan förstörelsen av ett av de mest diversa ekosystemen på jorden. Redan detta tycker jag räcker för att vi ska dra i bromsarna och ifrågasätta rimligheten.

Men det är mer komplext än så. Läste en intressant artikel i New Scientist (1 dec 2007) om hur skövlingen av regnskogsmark i Indonesien för att bl. a. odla palmer för oljeutvinning lett till att Indonesien nu är världens tredje största utsläppare av växthusgaser, något som Europas jakt på biodiesel bidragit till. En marknadsöversikt från Jordbruksverket visar också att produktionen av biodiesel i EU expanderar snabbt. Omräknat till olja är produktionen av biodiesel i EU mer än fem gånger så stor som produktionen av etanol.

Hur ser då oljepalmsodlingarnas miljöpåverkan ut? När man hugger ned en hektar regnskog frigörs mellan 500 och 900 ton CO2. När man sedan omvandlar palmoljan till biodiesel vinner man ca 6 ton CO2 per år. Det tar alltså 80 till 150 år innan man börjar gå med ”vinst” vad gäller CO2-utsläppen. Detta gäller ”vanlig” regnskog. För att maximera sina vinster vill de stora skogsaktörerna även komma åt den mark som består av skogbeväxta torvmossar.

För att kunna odla upp dessa mossmarker krävs att de dikas ut för att leda bort vattnet och skogen huggs ned. I detta fall blir förlusterna av CO2 mycket större och långvarigare. Den kritiska processen här är oxidation. Så länge torven är våt är den skyddad, men så fort den kommer upp i luften och torkar börjar den mikrobiologiska nedbrytningen av det organiska materialet och därmed frisättning av koldioxid. Nedbrytningen fortsätter tills all torv ovanför vattenytan är borta.

Genom denna process frigörs mellan 130 till 180 ton CO2 per hektar och år. Om man inkluderar frisättningen av CO2 genom avskogningen kommer varje hektar mossmark som dikats ut för att odla oljepalmer att släppa ut mellan 3750 och 5400 ton CO2 under den kommande 25 års perioden. Även om palmoljan används till biobränsle kommer endast 150 ton att sparas under samma period vilket innebär att 25 till 36 gånger mer CO2 kommer att släppas ut än som sparas.

Så medan vi i västvärlden dövar vårt klimatsamvete med bl. a. biodiesel bidrar vi till ökade utsläpp av växthusgaser på andra sidan jordklotet. Som vi alla vet är växthuseffekten ett globalt problem och detta fenomen är ett typiskt exempel på suboptimering. Som ni kanske hört drog OKQ8 tillbaka sin biodiesel Eco 20 som innehöll palmolja (SvD 31/10 07) efter bl.a. påtryckning från Greenpeace. Vill om möjligt slippa palmolja även i andra bränsleapplikationer. Låt oss döva vår klimatångest på annat sätt, och när vi väl använder palmolja säkerställa att den odlats på ett godtagbart sätt.

/Marie Pettersson

Ny teknik istället för avgifter

Klimatkonferensen på Bali har missat att det finns mycket goda möjligheter att använda teknik som drastiskt förändrar olika växthusgasers användning. Vår miljöminister Carlgren skulle kunnat lyfta fram hur en satsning på miljövänlig och klimatanpassad teknik skulle kunna göra en stor skillnad mellan vad vi gör idag och imorgon och därmed vrida utvecklingen i positiv riktning. Huvudfokuset för klimatkonferensen verkar ligga på att stoppa och hindra istället för att utveckla och implementera. Potentialen i teknisk utveckling är gigantisk. Ofta glöms den vägen bort. Genom att satsa på ny teknik och kunskapsutveckling kan man reducera utsläppen från trafiken med kanske 90 % på 50 år. Elproduktion kan göras så att utsläppen av växthusgaser i produktionen av elkraft kan minska till 0 utsläpp om vi producerar all el med förnyelsebar energi. Uppvärmning av hus och tappvarmvatten kan tveklöst göras utan produktion av växthusgaser och när det gäller produktion av olika produkter kan klimatpåverkan säkerligen reduceras med 90 % om vi satsar på fullskalig återvinning och energieffektiva processer.

Att styra utvecklingen med olika avgifter leder säkert till att problem flyttas från det ena hörnet av jorden till det andra men så mycket teknisk utveckling tror jag inte det bidrar med. Nej fram för offensiva satsningar på miljöanpassade produkter och processer. Det är vägen vi bör vandra på.

För att då återknyta en del till råden kring julklappar som flödat på bloggen tycker jag ni skall köpa julklappar med innovativ miljövänlig teknik. Solfångare till taket för produktion av varmvatten är en önskeklapp eller varför inte en hybridbil från Toyota om ni har gott om pengar. Det går även bra med aktier i något miljöföretag eller varför inte diodlampor till julgranen och kravmärkta korvar till julbordet.

/Curt Schröder