Veckans begrepp: Teknikupphandling

En teknikupphandling är en anbudsprocess som ska skynda på och stimulera utveckling av ny teknik. Den syftar till att få fram nya produkter, system eller processer som bättre tillgodoser köparnas krav än de som redan finns på marknaden.

För att ställa om marknaden mot ny energieffektiv teknik kan man använda teknikupphandling som ett styrinstrument. Teknikupphandlingar kan bidra till  spridning av ny teknik på olika sätt: tidigarelägga introduktionen, tidigare användning, påskyndad acceptans samt bidra till en högre marknadsmättnadsgrad.

Både beställare och tillverkare kan bli vinnare i en teknikupphandling. Grupper av beställare kan samlas och därigenom bli starkare aktörer. De får genom sin samlade köpvolym en större påverkansmöjlighet på tillverkarna. Tillverkarna får möjligheten att nå nya marknader och få uppmärksamhet för sina produkter.

En teknikupphandling följer vanligen följande förfarande:

1. En förstudie görs för att undersöka marknaden och se vilken förbättringspotential som finns.
2. Beställare som kan vara intresserade av att driva utvecklingen framåt och upphandla ny förbättrad teknik kontaktas.
3. Beställargruppen formulerar de krav som de vill att produkten eller systemet ska uppfylla. Kraven kan innefatta allt från energieffektivitet, pris och service till miljö, ergonomi och utseende.
4. Inbjudan till upphandlingen. Tillverkarna får en bestämd tid på sig att komma in med anbud som beskriver i vilken mån de kan uppfylla kraven. De tillverkare som anses uppfylla kraven får ytterligare en tid på sig att utveckla en prototyp. Prototyperna utvärderas och provas därefter i laboratorium eller i fält.
5. De prototyper som uppfyller kravspecifikationen utses som vinnare av beställargruppen. En eller flera tillverkare kan vinna.
6. Beställargruppen och tillverkarna sprider information om teknikupphandlingen för att fler beställare ska efterfråga den nya tekniken.

Publicerad i Miljöledaren vecka 35.

Veckans begrepp: Samhällsentreprenörskap/Social entrepreneurship

Samhällsentreprenörskap är ett uttryck som fått luft under vingarna och nu flyger rundor i media. Man pratar om entreprenörer som löser  samhällsproblem.

Definitionen blir tydligare när man jämför med definitionen av en konventionell
entreprenör. Entreprenören identifierar en brist eller något som saknas, och använder innovation och affärsmässighet för att skapa en ekonomisk tjänst som fyller tomrummet eller levererar en vara eller tjänst som utkonkurrerar befintliga marknadsalternativ. Entreprenörens intresse ligger i att generera ekonomisk vinst till sig själv och sina ägare.

Samhällsentreprenörer gör exakt samma sak, men ser däremot ekonomisk
framgång som ett medel för att nå sociala och miljömässiga mål i samhället, snarare än som ett mål i sig. Samhällsentreprenören är alltså ingen filantrop, utan en sann affärsmässig aktör som värderar sin framgång i förmågan att lösa det samhällsproblem som affärsidéen bottnar i så länge som det är ekonomiskt gångbart.

På engelska heter det social entrepreneurship, vilket ibland har felöversatts till
socialt entreprenörskap, då det engelska ordet social egentligen syftar på samhället.

Publicerad i Miljöledaren vecka 25

Veckans begrepp: Energideklaration

Byggnader står för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Enligt svensk lag har byggnadsägare ansvar för att energideklarera sina byggnader.

Det övergripande syftet med energideklarationer är att effektivisera energianvändningen och minska klimatpåverkande utsläpp. I praktiken handlar det om att ge byggnadsägarna dokumenterad information om byggnadens energiprestanda och om hur man kan minska energiåtgången i sin byggnad.

Deklarationen görs av en energiexpert tillsammans med byggnadsägaren. Nya byggnader ska energideklareras senast två år efter det att byggnaden tagits i bruk. När byggnader eller andel av byggnader som säljs, ska den som äger byggnaden se till att det finns en energideklaration som vid försäljningstidpunkten inte är äldre än tio år.

Enligt Boverkets statistik finns det idag 388 019 energideklarerade byggnader i Sverige. Av alla svenska kommuner är det Roberstfors i Västerbottens län som har högst andel (95 procent) energideklarerade byggnader.

Energideklarationer har kritiserats för att de i praktiken blivit en pappersövning och innehåller alldeles för lite information om vilka åtgärder som är aktuella för att minska energiförbrukningen i byggnaden i fråga. Enligt information från Boverket kommer ackrediteringen för de företag som utfärdar energideklarationer att avskaffas. I stället föreslås skärpta krav på personcertifiering av såväl personal som besiktigar byggnader som övriga som deltar i arbetet med att upprätta energideklarationer.

Boverket kommer att göra en översyn av gällande föreskrifter för ackreditering och certifiering av energiexperter under hösten 2012. Lagen om energideklaration föreslås också ändras den 1 juli 2012.

———————————————————————————————-
Vi delar Veckans begrepp från Miljöledaren med er som läser vår blogg: TEMfunderingar. Miljöledaren är TEMs omvärldsbevkaningstjänst för miljö- och hållbarhetsproffs. Med korta och lättlästa artiklar sammanfattar vi veckans viktigaste nyheter inom miljö- och hållbarhetsområdet och skickar dem ut i pdf format via mejl till Dig varje fredag.  Förfrågningar om Miljöledaren skickas till: miljoledaren@tem.se.

Veckans begrepp: Inclusive Business

Inclusive business är ett begrepp som går ut på att företagen anpassar sitt utbud av tjänster och varor till behoven av de 4 miljarder människor i världen vars årliga köpkraft ligger på under 3000 US dollar. 

World Resources Institute uppskattar att denna andel av världens befolkning, som också refereras till som ”bottom of the pyramid” (BoP)*, står för en konsumentmarknad på cirka 5 biljoner US dollar. Affärsmän menar att om man lyckas attrahera denna marknadssegment kan det ge en stor avkastning till företaget. Sett från hållbarhetsvinklet så finns det många möjligheter för företag som vill lösa sociala problem genom sina produkter och tjänster. Som ett exempel kan man lyfta upp IT-lösningar som innebär en möjlighet att få tillgång till information och utbilda sig till överkomliga priser. Ett annat exempel är hälso- och sjukvård som kunderna har råd med.

För att kunna nå ut till ”BoP-marknaden” måste företagen utgå från marknadens behov och betalförmåga. Ett exempel är ett “pre-paid” köpkortssystem som tillåter människor utan tillgång till bankkonton att få sina löner betalade i elektroniskt format. För företaget (Mint) som utvecklat lösningen innebär denna nya produkt tillgång till en marknad på 2.5 miljarder människor utan bankkonto. Att erbjuda tillgång till förnybar energi till förmånliga priser är ett annat vanligt förekommande exempel. Oftast handlar det om småskaliga  energisystem baserade på sol som erbjuds till fattiga människor med hjälp av kreativa finansieringslösningar.

*Bottom of the pyramid är ett begrepp som myntades av businessprofessorn C.K. Prahalad som bland annat skrev boken ”The fortune at the bottom of the pyramid”.

———————————————————————————————-
Nyhetsbevakning kan vara en tidskrävande sysselsättning. Miljöledaren är TEMs omvärldsbevkaningstjänst för miljö- och hållbarhetsproffs. Med korta och lättlästa artiklar sammanfattar vi veckans viktigaste nyheter inom miljö- och hållbarhetsområdet och skickar dem ut i pdf format via mejl till Dig varje fredag vid lunchen. Vi delar Veckans begrepp från Miljöledaren med ni som läsar vår blogg: TEMfunderingar.

Förfrågningar om Miljöledaren skickas till: miljoledaren@tem.se (prenumeration/provprenumeration).