Nyttokalkyler gör det lätt att välja rätt vid upphandling

Ibland kan det vara svårt att motivera ett kanske dyrare inköp av en mer miljöanpassad vitvara med lägre energiförbrukning än ett billigare alternativ eftersom man inte på ett enkelt sätt kan visa på de ekonomiska fördelarna, även om man anar att man kommer att tjäna på det i längden.

För att göra detta enklare har det nu kommit nya verktyg från Miljöstyrningsrådet som ger möjlighet att beräkna hur mycket pengar man sparar på att ställa energikrav vid upphandling. Med hjälp av de nya nyttokalkylatorerna kan man även få fram siffror på hur mycket koldioxid man kan spara.

Nyttokalkylerna kan göras för fordon och vitvaror och miljökraven kan ställas på tre nivåer, från basnivå till avancerad nivå.

Utmärkt med denna typ av verktyg tycker jag. Det behöver bli lättare att göra rätt!

Läs mer:
Nyttokalkyler   Miljöstyrningsrådet

/Marie Pettersson

Ekosystemtjänster i urbana miljöer – ny TEEB manual

Arbetet med att knyta ekosystemtjänster och biologisk mångfald till konkreta handlingsplaner går vidare. Rapporten The Economics of Ecosystems and Biodiversity får nu en uppföljare som inriktar sig på ekosystemtjänster i urbana miljöer. Den praktiska guiden fokuserar på hur ekosystemtjänster kan skapa direkta fördelar i stadsmiljöer även med små resurser. En betydelsefull del av detta är att inkludera viktiga intressenter i arbetet. Att t.ex. ha en dialog med ansvariga för utveckling av stadsbyggnad och olika typer av finansiärer är en avgörande framgångsfaktor. Grundtanken är att öka medvetenheten kring frågan och introducera ett nytt sätt att tänka.

Den praktiska, stegvisa guiden innehåller goda exempel från städer i hela världen och syftet är att inspirera fler städer att börja fundera kring ekosystemtjänster och deras värde för stadsmiljön. Genom detta ska hållbara städer skapas.

TEEB Manual for Cities Ecosystem Services for Urban management

/Marie Pettersson

Jobba strukturerat med biologisk mångfald

Än så länge är påverkan på biologisk mångfald eller biodiversitet inte något som företag i allmänhet tycker berör dem. Kunskapen om området är liten och enbart ett fåtal har hittills inlett ett aktivt arbete med frågan.

Men själv har jag på senare tid märkt att intresset ökar. Medieintresset för frågorna har blivit större och fler och fler artiklar i ämnet dyker upp. Antagligen är detta bara början på en trend som kommer att leda till att biologisk mångfald i slutändan blir en självklar del av ett företags CSR-strategi, eller liknande. Fast än så länge är begreppet biologisk mångfald ganska abstrakt för de flesta verksamheter och frågan är vad man som företag egentligen kan göra.

Det finns dock redan exempel på strukturerade modeller att använda sig av. Ett sådant verktyg har tagits fram av the European Business and Biodiversity Campaign. Verktyget kallas ”Biodiversity check” och ger verksamheten en överblick över hur olika avdelningar och processer i företaget påverkar den biologiska mångfalden. Verktyget baseras på grundtanken i  konventionen för biologisk mångfald (CBD), nämligen bevarandet av biologisk mångfald och hållbar användning av den resurs som mångfalden innebär.

Med hjälp av verktyget analyseras t.ex. hur management, inköp, logistik, produktion och HR påverkar frågan genom ett antal enkätfrågor. I slutändan får man en överblick över hur påverkan ser ut och vilka risker och möjligheter som finns för verksamheten.

Självklart varierar intresset för att jobba med biologisk mångfald mellan olika företag och andra verksamheter. För ett friluftsföretag som Vaude hamnar frågan t.ex. högt på agendan och de har också genomgått en biodiversity check. Utan att göra någon direkt undersökning kan man ju tänka sig att kunderna till den här typen av företag, vilka rör sig mycket ute i naturen, värderar området relativt högt och att det därför blir en konkurrensfördel att visa på ett aktivt arbete. Ett annat företag som genomgått en biodiversity check är TUI AG, ett stort europeiskt reseföretag, och även här känns ju kopplingen naturlig då påverkan från resebranschen är något som ständigt är aktuellt samtidigt som konceptet hållbart resande blir större och större.

Än så länge har ett tiotal företag genomgått ”the biodiversity check” och slutsatsen är att verktyget fungerar som ett hyfsat avstamp för att jobba vidare med frågorna. Men att göra en ”biodiversity check” enligt framtagen mall är inte enda sättet att jobba med området. Inom EMAS finns nu indikatorer kopplat till biologisk mångfald liksom inom GRI och det kan även tänkas att den reviderade versionen av ISO 14 001 kommer att innehålla någon typ av krav på rapportering på området. Ribban håller alltså på att höjas ett snäpp i taget. Troligtvis kommer det att dröja innan det ultimata verktyget är på plats och tills dess kommer olika initiativ att existera parallellt.

Puma ligger i framkant just nu när det gäller att jobba med vad påverkan på miljön egentligen kostar. De utkom nyligen med en Environmental Profit & Loss Account. Här ligger dock fokus på ekosystemtjänster snarare än biologisk mångfald. Och just vad det gäller ekosystemtjänster har man kommit något längre med kopplingen till ekonomiska värden och vad man som företag kan göra. Den här kopplingen behöver göras i större utsträckning även vad det gäller biologisk mångfald.

När väl företagen i en nära framtid inser att hantering av verksamhetens påverkan på biologisk mångfald handlar om trovärdighet, riskhantering och affärsmöjligheter kommer fokus på ett aktivt arbete på området att bli större.

Läs mer:

• Assessing corporate impacts on the environment and biodiversity   OpenPR
• the European Business and Biodiversity Campaign
• Biodiversity checks   Business & Biodiversity Campaign
• PUMA and PPR HOME announce first results of unprecedented Environmental Profit & Loss Account

/Marie Pettersson

Integrera miljöarbetet i ditt affärssystem

Att integrera miljöarbetet i sitt affärssystem är ett intressant sätt att få informationer om miljökostnader och miljövinster i sina processer och på så sätt lätt kunna se konsekvenser av förändringar i verksamheten. En enklare livscykelanalys kan åstadkommas genom att utsläpp från olika produkters produktion, samt kemikalier och råvaror som byggs in i produkten, vikt, transporter och så vidare beräknas.

Troligtvis kommer denna typ av miljöstyrning att vara lika självklar som ekonomistyrning är idag i de flesta företag. Det är dock viktigt att kvalitén på informationen som används är tillräckligt hög för att ge en rättvisande bild och att verktygen är användarvänliga.

Läste i Miljöaktuellt att affärssystemleverantören IFS utvecklat ett sådant verktyg med namnet IFS Eco-Footprint Management. Tycker dock att produktchefen hade en ganska dålig inställning till sina kunder miljöcheferna. Efterfrågan hade vad man kan förstå inte varit så jättestor och det skyllde produktchefen på att många miljöchefer verkar sakna förmåga att strukturera sitt arbete. Han tycker att miljöchefer ofta helt saknar systematik i sitt arbete och att de använder vertyg som inte håller måttet, till exempel Excel och genom detta gör sig själva oumbärliga.

Detta tycker jag var väldigt nedvärderande och en stor underskattning av miljöchefernas kompetens. Har själv jobbat med ett antal miljöchefer och uppfattat många som mycket duktiga och strukturerade. Problemet i det här fallet kanske snarare låg i att man bygger in sig i en lösning där man bara kan koppla till IFS affärssystem och att priset var väl tilltaget. 1-2 miljoner för det stora företaget och 150 till 200 000 för det lilla.

Läs mer:

• Vertygstips: Den digitala miljöarbetaren Miljöaktuellt

/Marie Pettersson

Verktyg mot greenwash

Hur kommunicerar du ditt hållbarhetsarbete utan att anklagas för greenwash? Vad kan du säga, vad får du säga och hur ska du säga det? Det har många funderat kring och många olika böcker, standarder och publikationer finns. Nu kommer ytterligare ett inlägg i diskussionen då Miljöförbundet Jordens Vänner släpper ett verktyg/en rapport kring vad du ska tänka på. Bra sammanfattat och många tänkvärda exempel, alldeles gratis! Även hela CSR-begreppet ingår som en del av rapporten.

Läs mer

• Greenwash – Grönmålning av svarta miljösamveten (pdf)
• Miljöförbundets Blogg
• Läs även min kollega Maries inlägg om ”CSR-wash”

/Daniel Eriksson