Veckans begrepp: Ecosystem Services Review

Företag har ofta genom sin verksamhet stor påverkan på våra ekosystem, men de är också beroende av de tjänster ekosystemen tillhandahåller. Att ett ekosystems funktioner försämras kan alltså utgöra en stor affärsrisk för ett företag, medan ett välmående ekosystem kan skapa nya affärsmöjligheter. Riskerna kan t ex vara i form av högre råvarupriser eller stämningsansökningar från lokalbefolkningen som påverkas av ett degraderat ekosystem, medan möjligheterna kan vara i form av t ex utveckling av nya, mer miljöanpassade produkter eller bättre rykte för företaget.

Äldre verktyg som hjälper ett företag att arbeta med sin miljöpåverkan, som t ex miljöledningssystem, handlar mer om påverkan på ekosystem än om beroendet av dessa och mer om risker än om möjligheter. Verktyget ESR är framtaget för att även täcka in dessa områden. ESR är ett strukturerat verktyg som hjälper verksamheter att ta fram strategier för hur man ska hantera de affärsrisker och –möjligheter som uppkommer genom verksamhetens beroende av och påverkan på ekosystem. En ESR kan antingen vara fristående eller integreras i ett befintligt miljöledningssystem.

Exempel på verksamheter där en ESR kan skapa mycket värde är verksamheter som direkt samspelar med ett ekosystem, t ex jordbruk, skogsbruk, elproducenter, gruvnäringen och turismen. Men även företag vars leverantörer eller kunder har direktkontakt med olika ekosystemtjänster har nytta av verktyget, t ex företag inom detaljhandeln eller finansiell verksamhet.

Verktyget togs fram av World Resources Institute och har sedan 2008 använts av ca 300 företag i världen.

/Elin Dalaryd

Påverkan på ekosystemtjänster ska bedömas i IFC:s nya standard

För något år sedan kom verktyget Ecosystem Services Review (ESR) för att hjälpa företag och andra verksamheter att utvärdera sin påverkan på olika ekosystemtjänster samt risker och möjligheter i förhållande till detta. Nu har World Resources Institute (WRI) som låg bakom ESR-verktyget släppt Ecosystem Services Review for Impact Assessment: Introduction and Guide to Scoping en utveckling av ESR för att göra bedömningar av verksamheters ekosystempåverkan.

Från och med första januari 2012 kommer International Finance Corporation (IFC) att börja kräva att deras klienter gör bedömningar av sina projekts påverkan på ekosystemtjänster, det blir en del av deras prestandamätning. På så sätt ska både finansiell, social och miljömässig hållbarhet upprätthållas. Eftersom IFC når stora delar av världen kommer behovet av kunskap om hur man bedömer ekosystempåverkan att öka. Därför har det varit av stor vikt att utveckla riktlinjerna för utvärdering av ekosystempåverkan.

I WRI:s nya ESR-guide kopplas miljömässig och social påverkan ihop mer tydligt än tidigare. Dessutom blir det viktigare att inkludera intressenter vad gäller ekosystempåverkan. På detta sätt får man en mer systematisk och effektiv utvärdering. I början av 2012 kommer även guiden Ecosystem Services Review for Impact Assessment: Guide to Impact Analysis and Mitigation att släppas. Mer om det senare.

Läs mer:
Ecosystem Services and the New IFC Performance Standards   WRI

/Marie Pettersson

Persson vill se breddade affärsmodeller från skogsnäringen

I The Guardians blog ”The sustainable business blog” skriver Göran Persson i egenskap av sitt ordförande i Sveaskog om skogsnäringens roll i en hållbar ekonomi, tillsammans med Janet Ranganathan från World Resources Institute. De menar att en ökande brist på ekosystemtjänster och förändrade marknadsförutsättningar kommer driva skogsnäring mot att bredda sina affärsmodeller till att leverera nya typer av tjänster och inte bara fysiska träprodukter. Klimatförändringar innebär möjligheter till nya inkomster från ökad lagring av koldioxid och värdet av ekosystemtjänster som vattenring och minskad risk för översvämning är andra drivkrafter. Ökande efterfrågan på förnybar energi och förnybara material innebär ännu en drivkraft. Med en population som i allt högre grad finns i städer kommer också skogarnas rekreationsvärde att öka och ekoturism kan skapa arbete för landsbygden och öka välbefinnandet för de som bor i städer.
Persson exemplifierar detta med Sveaskogs verksamhet, vars inkomster till 15% kommer från biomassa  för energiproduktion samt andra tjänster som uthyrning av vindkraft och jakt- och fiskelicenser. Man försöker maximera skogarnas kolupptag för att senare kunna sälja sina utsläppsrätter. En femtedel av Sveaskogs landareal är avsatt för rekreation och under naturskydd.

En upprörd kommentator till blogginlägget menar att det är ren PR och ännu ett sätt för företagen att kommersialisera skogarna. Visst är det PR, men jag håller dock med författarna om att dessa nya tjänster inom skogsnäringen kommer vara nödvändiga steg mot en hållbar ekonomi. Hållbar skogsskötsel innebär allt annat än att hugga ner träd och bryta ner den biologiska mångfalden. Kan man dessutom bidra till att minska klimatpåverkan och stärka stadsbornas värdering av naturen så kommer positiv feedback mynna ut i många andra delar av samhället. Och så länge Sveaskog lever som de lär så finns det all anledning att sätta press på resten av skogsnäringen genom detta lilla PR-utspel.

Skogsskötseln globalt är dock ännu inte vad man kan kalla ”hållbar”. En härva av internationell policy är tänkt att motverka den avskogning som till stor del sker på södra halvklotet. Det krävs att nationell policy byggs för att effektivt stimulera skogsnäringen utifrån ländernas väldigt olika förutsättningar – socialt, ekonomiskt som ekologiskt.

/Carl Höjman