Etikettarkiv: WWF

Earth Hour 2012 – ikväll mellan 20.30-21.30 räddar vi världen

Ikväll den 31 mars 2012 är det dags för årets Earth Hour, ett initiativ från WWF som innebär att vi gemensamt släcker lampan mellan 20.30 och 21.30 för att uppmärksamma miljö- och då främst klimatfrågan. Initiativet har fått en hel del kritik genom året som i princip går ut på att frågan trivialiseras och blir för jippobetonat. Naturligtvis finns det en poäng i det och skörden av pressmeddelanden som trillar in från företag och organisationer som plockar billiga PR-poäng genom att ”delta” i Earth Hour kan få Greenwash-radarn att blinka, men samtidigt är alla initivativ som engagerar och uppmärksammar klimatfrågan viktiga. Så släck gärna lampan i kväll, men ännu hellre, se över din miljöpåverkan under hela året, inte bara mellan 20.30 och 21.30 i kväll. Själv har jag svår hörselgångsinfektion och kommer förmodligen med hjälp av kodein att sova genom Earth Hour, med lampan släckt så klart!

Earth Hour (jordtimmen) är en internationell kampanj som uppmanar hushåll och företag att under en timme i första hand släcka belysning och om så önskas även stänga av icke-nödvändiga elektriska apparater för att uppmärksamma klimatfrågan.[1] Kampanjen sker årligen under den sista lördagen i mars. Earth Hour pågår alltid mellan de satta klockslagen lokal tid, d.v.s. när Earth Hour är slut i Sverige börjar timmen i Storbritannien eftersom de två länderna skiljer sig åt med en timme. Earth Hour är en visuell signal till makthavare om att ta klimatfrågan på allvar. Kampanjen drivs av Världsnaturfonden WWF. /Wikipedia

Läs mer:

/Daniel Eriksson

Region Skånes intryck från CSRsyd 2011

I en artikel på Region Skånes hemsida sammanfattar Anna Teresia Berg intrycken från konferensen CSRsyd.

Vi på TEM ser verkligen fram emot att arrangera ännu en lyckad konferens den 15 mars 2012. Efter att ha läst utvärderingen av konferensens deltagare (se tidigare bloginlägg) så har vi goda utsikter att skapa stort mervärde för de som deltar nästa år. Vi tar löpande in idéer och tips på talare inför nästa år, så hör gärna av er till oss med input!

/Carl Höjman

Earth Hour 2011

På lördag är det dags för Earth Hour, då vi uppmanas att släcka ljuset i en timme under världens största miljömanifestation. Det börjar bli ett riktigt etablerat event och fler och fler hakar på.

Läs mer om Earth Hour och vad du kan göra på WWF:s hemsida:
http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/earth-hour/1196404-earth-hour-startsida

Själv är jag på födelsedagsfest när det är dags att släcka, i ett kompisgäng där jag gått under benämningen ”miljötaliban”. Vi får se om jag vågar föreslå en gemensam släckning… Kan nog bli en mysig fest i så fall med  full av stearinljus! Eller så kanske jag kan få med alla på mörkerdunken!

/Elin Dalaryd

CSR – trender för 2011

Perry Goldschein tipsar på SDialogues blogg om 5 viktiga trender i företagens hållbarhetsarbete/ansvarstagande under 2011:

1.       Hållbarhetsfrågan förblev stark under ekonomisk kris. Med växande ekonomi kommer dessa frågor få ännu mer utrymme på företagsagendan.

2.       Hållbarhet genom ledarskap blir allt viktigare. Det handlar om att agera proaktivt – att hitta på någonting nytt – istället för att följa i konkurrenters fotsteg. Som exempel nämner Goldschein Starbuck’s Beta Cup Campaing och Timberland’s Green Index.

3.       Marknadsföring blir mer transparent och faktabaserad. Detta beror på att det har utvecklats en praxis för vad som är tillåtet och inte inom miljöreklam. Dessutom fortsätter både konsumenter och den ideella sektorn att kritiskt granska företagens marknadsföring och att välja det äkta över det oäkta. Företagen börjar ha bra koll på konkurrenters påståenden och agerar när det behövs (P&G disputes Seventh Generation’s Green Claims) samtidigt som de jobbar vidare med att göra hållbarhetsfrågor vardagsmat för sina medarbetare.

4.       Livscykelfrågor kommer högre upp i agendan. Verksamheter som är resurseffektiva och använder sig exempelvis av återvunna material som råvaror har en stor fördel.  Brist på och ökade priser för råvaror samt strängare miljölagstiftning gör frågan allt viktigare.

5.       Företagen blir mer medvetna om hur beroende vi/de är av naturens resurser och behovet av att ta hänsyn till naturens bärkraft och förnyelseförmåga i allt vi gör (resilience/planetary boundaries/planetära gränsvärden).

CSR syd 2011 kommer du att ha möjlighet att höra vad som är nytt inom CSR området, och vi kommer naturligtvis att beröra de ovanstående fokusområden som Perry Goldschein skrivit om på sin blogg. Jag kan exempelvis tipsa om Charlotta Lyon från Tetra Pak och Staffan Söderberg från WWF som kommer att berätta om ”Företagssamarbeten som förändrar marknaden” (punkt 2 ovan).  Kevin Noone från Stockholm Resilience Center kommer i sitt föredrag ”Planetary Boundaries: scenarier för hållbar utveckling” att diskutera frågor relaterade till punkt 5 ovan. Jag ser verkligen fram emot alla intressanta föredrag och välkomnar alla våra läsare till Hotell Hilton Malmö City den 9 mars 2011! Här hittar du dagens program med information om alla föreläsare!

Väl mött i Malmö den 9 mars!

/Hanna Savola

TEM önskar god jul och gott nytt år!

Vi vill passa på att önska våra läsare en god jul och ett gott nytt år. 2010 har varit ett mycket spännande och utvecklande år för oss på TEM och vi tror och hoppas att 2011 kommer att vara minst lika bra. Liksom tidigare år har vi inte köpt några julkort till våra kunder och samarbetspartners utan vi har istället skänkt en liten slant till välgörande ändamål. I år har vi skänkt pengar till IM och WWF och vi hoppas att vårt bidrag kommer till väl användning kommande år.

/Daniel Eriksson

Nya strategier behövs för att få jordens resurser att räcka

”Shop til you drop” har fått en ny innebörd. Om vi fortsätter att shoppa loss i samma takt som vi gör nu så kommer vi att behöva en jord till 2030 för att tillgodose våra behov, och det kan ju bli lite svårt om det inte är en ny Big Bang på gång. 2010 års upplaga av WWFs Living Planet Report avslöjar att vi människor för tillfället utnyttjar 50 procent mer naturresurser än vad planeten klarar och att växt och djurlivet i tropikerna minskar dramatiskt.

En sak som förvånar mig lite i rapporten är att USA kommer först på 6:e plats när det gäller ekologiskt fotavtryck med Förenade Arabemiraten, Qatar, Danmark, Belgien före. Men det är ju ett land med ett ganska ojämnt fördelat välstånd, så förklaringen finns väl där. Sverige kommer på 13:e plats i den här mindre smickrande ligan.

”De som kan skapa högst livskvalitet med minst ekologiskt fotavtryck kommer att bli framtidens vinnare – utan att förstöra för andra”

Carina Borgström-Hansson, expert på ekologiska fotavtryck på WWF

De åtgärder som krävs är starkt ledarskap både lokalt och globalt när det gäller dessa frågor samt att vi tar oss ur vårt fossilberoende och börjar äta mera vegetariskt. Inget som vi inte visste tidigare alltså. Men utmaningen ligger förstås i att öka det globala medvetandet om dessa frågor och gå från ord till handling.

Läs mer:

/Marie Pettersson

Det dolda vattnet

Vattnet är förutsättningen för livet på jorden. Där vattnet är billigt är konsumtionen som högst. Enligt WWF använder vi i Sverige i genomsnitt cirka 200 liter vatten per dygn. Av detta går cirka 70 liter till personlig hygien, 80 liter till WC och disk, 30 liter till tvätt, 10 liter till städning och 10 liter till mat och dryck. Men dessa siffror är ingenting jämfört mängden vatten som går åt att tillverka vår mat och kläder.

Oftast reflekterar vi inte över de dolda vattenflöden som har använts för att producera exempelvis den maten vi äter och de kläderna vi har på oss. Men när man ska storhandla kan det vara bra att tänka på att det går samma vattenmängd åt att producera 22,5 kg bönor som det går åt att producera bara 450g nötkött! Eller när man funderar över nästa onödiga klädselinköp kan man ha för sig att det går 10 980 liter virtuellt vatten åt att producera ett par jeans och 2900 liter åt en bomulls t-skjorta.

Enligt National Geographic (April 2010) går det så här mycket vatten åt att producera 450 g av de följande produkter:

450 g Vatten l
Nötkött 7030
Griskött 2860
Kyckling 1775
Hårdost 2230
Ägg 1514
Yoghurt 520
Bananer 390
Äpplen 317
Bönor 163
Potatis 117
Aubergine 95

Siffrorna för köttproduktion inkluderar dricksvatten, odling av djurfoder och rengöring.

Siffrorna för mjölkprodukter och ägg inkluderar kors och hönors dricksvatten samt vattenanvändning i livsmedelsproduktion.

Siffrorna för frukt och grönt inkluderar både regnvatten och bevattning.

Det är intressant att det är alltid samma produkter som står för största fotavtrycket oavsett om det handlar om koldioxid eller vatten. Detta betyder att det inte är så svårt att välja rätt. Allt pekar åt att vi måsta helt enkelt äta mer frukt och grönt. Dessutom är det gott. Om du inte är övertygad än får du testa Govindas i Lund. De har jättegod vegetarisk lunch.

/Hanna Savola

Rapport från Svensk näringliv kritiseras av WWF

För en månad sen släppte Svenskt Näringsliv en rapport kallad Vår miljö 1930 – 2030 – den oklippta versionen. Har tyvärr inte hunnit mer än att skumma igenom den snabbt, men planerar att fördjupa mig mer i den när tid finnes. rapporten fokuserar till stor del på de förbättringar som skett i miljön och som näringslivet till stor del bidragit till de senaste 100 åren. Många är dock kritiska, bland annat WWF.

Lasse Gustavsson påpekar att vi både producerar mycket utanför landets gränser samtidigt som vi importerar mycket. – Vad det gäller kväveutsläppen så visst, svenska bönder lyckades nå sina kvävemål. Men det gjorde man genom att flytta grisproduktionen till Danmark. De här sakerna går inte att mäta globalt, därför blir en sån här rapport missvisande, säger han. /WWF i intervju på Miljöaktuellt

Som i de flesta debatter har båda sidor sina poänger, men för att ge en rättvis bild över svenskar och svenska företags miljöpåverkan måste naturligtvis den globala påverkan granskas, synas och redovisas. Annars blir det definitivt ingen rättvis bild som målas upp.

Läs mer:

/Daniel eriksson

Släcka lampan i en timme eller minska förbrukningen en hel livstid

Ingen med något som helst miljöintresse kan väl ha missat att det är Earth Hour på lördag den 28 mars och även vi har skrivit om det tidigare. Mellan klockan 20.30 och 21.30 ska privatpersoner, offentliga institutioner, företag och kanske framförallt kändisar släcka sina lampor. Ett lovvärt initiativ kan man tycka.

Earth Hour är en internationell kampanj som ber hushåll och företag att under en timme släcka sitt lyse och stänga av sina icke-nödvändiga elektriska apparater för att spara energi och minska växthusgaser. Kampanjen sker årligen under den sista lördagen i mars.

Första gången Earth Hour hölls var i Sydney, Australien, den 31 mars 2007 mellan 19.30-20.30. Detta skedde på initiativ från Världsnaturfonden, en lokal australisk miljölobbygrupp och tidningen The Sydney Morning Herald. Resultatet blev att 2,2 miljoner sidneybor och 2000 företag minskade Sidneys elförbrukning med 10,2%. Wikipedia

Eller som Joachim Kerpner valde att uttrycka det i Aftonbladet:

Släcka alla lampor en timme. Det är lika patetiskt som när Birgit Friggebo sjöng ”We shall overcome”/Aftonbladet

Jag fick ett pressmedelande från Belysningsbranschen där de frågar sig själva och oss andra: Vad händer efter Earth Hour? Naturligtvis har de ställt rätt fråga, även om deras motiv är att kränga nya armaturer. Att döva sitt samvete med att släcka lampan 1 timme räddar inte jorden. Naturligtvis är det ett viktigt statement som kan ge signaler till politiker och företagsledare inte minst inför COP 15, men det hela börjar likna ett reklamjippo där alla, kommuner och företag som kändisar och bloggare, ska överträffa varandra i hur många lampor man ska släcka en timme. Vi vet inte riktigt vad vi ska tycka. Naturligtvis är det bra att miljöfrågan uppmärksammas i alla sammanhang, samtidigt får man inte reducera problematiken för mycket. Att släcka lampan och rädda en isbjörn, riktigt så fungerar det ju inte.

Precis lägligt kom ett pressmedelande till, denna gång från Fortum där de listar lite enkla sätt att spara energi året runt!

9 enkla sätt att spara energi och värna om klimatet:

1. Byt till en nyare kyl och frys som förbrukar drygt 1 000 kr mindre el per år än en gammal.
2. En dator inkl skärm och skrivare som stängs av helt när ingen använder dem, dvs de står inte i standby-läge, kan spara drygt 360 kr per år.
3. Använd lock på kastrullerna, så minskar du din energianvändning med 80% per år.
4. En halogenlampa med transformator som är ansluten till ett vägguttag drar ström även om lampan inte är på. Spara 110 kr per år genom att dra ur kontakten.
5. TV, DVD och digitalmottagare som stängs av helt, kan spara nästan 300 kr per år jämfört med om de står i standby-läge.
6. Frosta av kyl och frys regelbundet och spara 250 kr per år.
7. Använd vattenkokare och spara 50% av kostnaden eller 110 kr per år.
8. Stäng av handdukstorken halv dygnet och spara 525 kr per år.
9. Att byta 4 st vanliga 60 W glödlampor som lyser i 4 timmar per dygn, mot 4 st lågenergilampor (11 W) sparar 343 kr per år.

Även vi på Stiftelsen TEM har anslutit oss till alla de företag som deltar i Earth Hour på WWF:s hemsida och vi som jobbar här kommer nog också att släcka våra vardagsrumslampor. Men låt det inte sluta vid detta! Om det bara blir ett massmedialt jippo som används för att döva våra klimatsamveten så känns det ganska meningslöst. Det finns som sagt mycket man kan göra i vardagen som verkligen gör skillnad. Och ute på företagen finns det ännu mer att göra, så sätt igång!

Läs mer:

/Daniel Eriksson och Veronika Franzén

Earth Hour: släck den 28 mars – för en begränsad klimatpåverkan!!!

WWF uppmanar alla att släcka för klimatet! Den 28 mars mellan kl. 20.30 och 21.30 gäller det. En pytteliten uppoffring för den enskilde som kan ha stor effekt om alla gör det!!!

 

Läs mer: Earth Hour, för en ljusare framtid (WWF:s hemsida)

/Iris Rehnström

nya tider nya begrepp

Det är intressant hur klimatfrågan lyft miljöengagemanget hos alla man känner (med några undantag), media, företagsvärlden m.m. Det är som om vi gått in i en ny epok! Den ekonomiska nedgången verkar inte heller påverka miljöengagemanget, snarare tvärtom. Det är ju de företag som tänker energisnålt/återvinning/bra miljöval/ansvarsfull approach som ser ljusast på framtiden just nu.

Med den nya utveckligen ploppar det hela tiden upp nya begrepp. Dennis Pamlin på WWF banar väg för uttrycket ”lågfossila samhällen”, som jag bara hört som engelsk variant tidigare. Han nämner det i en läsvärd intervju i senaste numret av Miljöaktuellt (nr 1/2009). Just artikeln verkar inte finnas på nätet utan bara i papperstidningen. Artikeln handlar om samarbetet som WWF har med två kinesiska städer för att utveckla just lågfossila samhällen.

Ett annat, för mig, nytt begrepp som dyker upp i samma tidning är ”ekoekonomistrateg”. Om man bortser från att ekoekonomistrategen vrickar tungan varje gång hon presenterar sig,  så verkar det vara ett intressant uppgift. Tanken är att personen ska jobba med det hållbarhetsekonomiska tänkandet på kommunen och få in ett hållbarhetstänk som i längden blir ekonomiskt lönsamt.  En eloge till Sundsvalls kommun som tillsatt en sådan tjänst, trots krångliga begreppet.

/Veronika Franzén

Ny rapport – är övergången till en globalt hållbar ekonomi billigare än vi tror?

En ny rapport från McKinsey, Pathways to a Low Carbon Economy, pekar på att omställningen till en hållbar, ”grön” ekonomi kan vara billigare än vad man hittills trott samt att omställningen kan gå fortare än förväntat.

Rapporten påstår att att den globala uppvärmningen kan hållas under den kritiska höjningen på 2 °C till en överkomlig kostnad förutsatt att vi agerar omedelbart. Undersökningen anger detaljerat kostnaderna för att skära ned de fossila koldioxidutsläppen.

Undersökningensom som ligger till grund för rapporten är en av de största och mest detaljerade i sitt slag. Den visar på  över 200 möjligheter att minska de globala utsläppen av växthusgaser med cirka 40 procent under 1990 års nivåer före år 2030.

Rapporten utvärderades av Världsnaturfonden WWF. WWF anser att världens ledare nu, baserad på McKinsey – rapporten, har fått den information som de behöver för att  agera och utforma en global klimatöverenskommelse för både utvecklade länder och utvecklingsländer.

Läs mer:

/Iris Rehnström